{"id":34451,"date":"2024-05-14T09:58:42","date_gmt":"2024-05-14T06:58:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=34451"},"modified":"2024-05-14T13:02:43","modified_gmt":"2024-05-14T10:02:43","slug":"vattenoversikt-for-mars-april-2024-oversvamningar-samre-vattenkvalitet-och-hogre-grundvattenstand-landskapen-i-osterbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/vattenoversikt-for-mars-april-2024-oversvamningar-samre-vattenkvalitet-och-hogre-grundvattenstand-landskapen-i-osterbotten\/","title":{"rendered":"Vatten\u00f6versikt f\u00f6r mars-april 2024: \u00f6versv\u00e4mningar, s\u00e4mre vattenkvalitet och h\u00f6gre grundvattenst\u00e5nd (landskapen i \u00d6sterbotten)"},"content":{"rendered":"<blockquote>\n<p class=\"MsoNormal\">I slutet av mars l\u00e5g mera sn\u00f6 \u00e4n genomsnittet f\u00f6r tidpunkten kvar i de \u00f6sterbottniska landskapen. Sn\u00f6ns vattenv\u00e4rde i \u00e5arnas k\u00e4llfl\u00f6den var cirka 100\u2013130 mm. I b\u00f6rjan av mars var isen i Kyro \u00e4lv och Lappo \u00e5 en aning tjockare \u00e4n genomsnittet. I de konstgjorda och reglerade sj\u00f6arna str\u00e4vade man efter att ge mera utrymme \u00e4n vanligt f\u00f6r sm\u00e4ltvattnen. Framf\u00f6r allt i de konstgjorda sj\u00f6arna s\u00e4nktes vattenytorna l\u00e4gre \u00e4n vanligt.<\/p>\n<\/blockquote>\n<p class=\"MsoNormal\">Sn\u00f6n sm\u00e4lte i flera omg\u00e5ngar. Den f\u00f6rsta varma perioden inf\u00f6ll i mitten av mars d\u00e5 sn\u00f6n sm\u00e4lte framf\u00f6r allt i de sydligaste vattendragen l\u00e4ngs kusten. Under p\u00e5sken blev v\u00e4dret uppenbart varmare och det regnade. Exempelvis i Kauhajoki f\u00f6ll 22 mm regn under p\u00e5sken. Sn\u00f6n b\u00f6rjade sm\u00e4lta kraftigare 8.4, n\u00e4r dygnets medeltemperaturer steg till cirka fem grader. Under denna tidpunkt f\u00f6ll ocks\u00e5 nederb\u00f6rd i form av regn. Regnm\u00e4ngderna var cirka 15\u201325 mm. Efter mitten av april blev v\u00e4dret svalare och det underl\u00e4ttade \u00f6versv\u00e4mningsl\u00e4get s\u00e4rskilt i Mellersta \u00d6sterbotten. I slutet av april blev det varmare och regnet sm\u00e4lte bort den sista sn\u00f6n. Vattenf\u00f6ringarna b\u00f6rjade \u00e5terigen \u00f6ka bland annat i Esse \u00e5 och i Perho \u00e5.<\/p>\n<h4>Lappfj\u00e4rds \u00e5<\/h4>\n<p class=\"MsoNormal\">I Lappfj\u00e4rds \u00e5 f\u00f6rdelades \u00f6versv\u00e4mningen p\u00e5 tre fl\u00f6destoppar. I \u00e5ns nedre lopp h\u00f6jde isdammar vattenytorna lokalt i b\u00f6rjan av april och n\u00e5gra k\u00e4llare blev v\u00e5ta. Vattenfl\u00f6det i Lappfj\u00e4rds \u00e5 var st\u00f6rst 12.4 med 147 m3\/s. Den sannolika \u00e5terkomsttiden f\u00f6r detta vattenfl\u00f6de \u00e4r i genomsnitt en g\u00e5ng p\u00e5 13 \u00e5r.<\/p>\n<h4>Kyro \u00e4lv<\/h4>\n<p class=\"MsoNormal\">I Kyro \u00e4lv var det ut\u00f6ver den rikliga sn\u00f6m\u00e4ngden \u00e4ven ganska regnigt. Kauhajoki \u00e5s bif\u00e5ror Kainastonjoki och P\u00e4nt\u00e4neenjoki fl\u00f6dade ut p\u00e5 \u00e5keromr\u00e5dena i stor utstr\u00e4ckning. Vattenytan i Kyro \u00e4lv vid Ilmajoki steg till fl\u00f6desgr\u00e4nsen 10.4, d\u00e5 fl\u00f6desvatten b\u00f6rjade sl\u00e4ppas ut p\u00e5 de invallade omr\u00e5dena i \u00e4lvens \u00f6vre lopp. Med hj\u00e4lp av detta f\u00f6rs\u00f6kte man f\u00f6rhindra \u00f6versv\u00e4mningsskador i Ilmajoki t\u00e4tort. Cirka 12,5 miljoner m3 vatten leddes ut i invallningsomr\u00e5dena och \u00f6versv\u00e4mningssj\u00f6arnas areal blev sammanlagt cirka 1\u202f900 ha.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">Under fl\u00f6destoppen tog man ocks\u00e5 in vatten i de konstgjorda sj\u00f6arna f\u00f6r att d\u00e4mpa stigningen av vattenytan i Kyro \u00e4lv. Vattenf\u00f6ringen i Kyro \u00e4lvs nedre lopp var som st\u00f6rst 12.4 med 370 m3\/s. Detta motsvarar en \u00f6versv\u00e4mning, vars \u00e5terkomsttid \u00e4r i genomsnitt en g\u00e5ng per sex \u00e5r. I Storkyro och Kyro \u00e4lvs nedre lopp f\u00f6ljdes aktivt isens r\u00f6relser i Kyro \u00e4lv under \u00f6versv\u00e4mningen. St\u00f6rre isdammar uppstod inte.<\/p>\n<h4>Lappo \u00e5<\/h4>\n<p class=\"MsoNormal\">I Lappo \u00e5 vid Lappo steg vattenytan som mest till cirka 10 centimeter fr\u00e5n niv\u00e5n d\u00e5 fl\u00f6desluckorna m\u00e5ste \u00f6ppnas. Med hj\u00e4lp av de konstgjorda och reglerade sj\u00f6arna d\u00e4mpades stigningen av vattenytan i \u00e5n. i Kauhava vid Liinamaa h\u00f6lls vattenytan ovanf\u00f6r fl\u00f6desgr\u00e4nsen fr\u00e5n slutet av mars \u00e4nda till maj. Vattenf\u00f6ringen i Lappo \u00e5s nedre lopp var som st\u00f6rst 13.4 med 267 m3\/s. \u00c5terkomsttiden f\u00f6r detta fl\u00f6de \u00e4r i genomsnitt en g\u00e5ng p\u00e5 8 \u00e5r.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">Vattenytan i Kuortaneenj\u00e4rvi steg till h\u00f6ga niv\u00e5er. Det var dock \u00e4nnu 20 cm kvar till niv\u00e5n som r\u00e5dde vid v\u00e5rfl\u00f6det \u00e5r 1984. Vid stranden av Kuortaneenj\u00e4rvi blev fritidshus och andra strandbyggnader v\u00e5ta. \u00c4ven i andra reglerade sj\u00f6ar steg vattenytorna till n\u00e4rheten av regleringens \u00f6vre gr\u00e4nser.<\/p>\n<h4>Esse \u00e5<\/h4>\n<p class=\"MsoNormal\">Kuninkaanjoki som mynnar ut i Alaj\u00e4rvi och Savonjoki som mynnar ut i Lappaj\u00e4rvi fl\u00f6dade rikligt. I Savonjoki och Poikkijoki bildades flera isdammar som hotade v\u00e4ta ner fritidshus.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">Vattenytan i Alaj\u00e4rvi steg exceptionellt h\u00f6gt. Avtappningen fr\u00e5n Alaj\u00e4rvi p\u00e5gick i flera dagar med 50 m3\/s, vilket b\u00f6rjade ligga vid skadegr\u00e4nsen l\u00e4ngs Kurejoki.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">Vattenytan i Lappaj\u00e4rvi steg n\u00e4stan en meter under fl\u00f6destiden och i slutet av april l\u00e5g den n\u00e4stan 40 cm h\u00f6gre \u00e4n under en normal v\u00e5r. Avtappningen var maximalt vad som till\u00e5ts i tillst\u00e5ndet, dvs. 30 m3\/s.<\/p>\n<h4>Perho \u00e5<\/h4>\n<p class=\"MsoNormal\">I Perho \u00e5 vid Tunkkari var vattenf\u00f6ringen som st\u00f6rst 14.4 med 127 m3\/s.\u00a0 \u00c5terkomsttiden f\u00f6r detta fl\u00f6de \u00e4r i genomsnitt en g\u00e5ng p\u00e5 10 \u00e5r. Det st\u00f6rsta observerade vattenfl\u00f6det i Tunkkari var 149 m3\/s p\u00e5 v\u00e5ren \u00e5r 2000.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">I Perho \u00e5s nedre lopp h\u00f6jde en l\u00e5ng ansamling av is vattenytan 12.4 och innebar att n\u00e5gra byggnader blev v\u00e5ta. I Halsuanj\u00e4rvi och Emmessj\u00f6n observerades 14\u201315.4.2024 de h\u00f6gsta niv\u00e5erna n\u00e5gonsin under m\u00e4tningshistorian som inleddes \u00e5r 2004. \u00c4ven i sj\u00f6gruppen i Perho \u00e5s mellersta lopp steg vattenytorna mer \u00e4n 60 cm h\u00f6gre \u00e4n vanliga niv\u00e5er. Under fl\u00f6destoppen d\u00e4mpades \u00f6kningen av vattenf\u00f6ringen i Perho \u00e5 genom att ta in vatten i de konstgjorda sj\u00f6arna.<\/p>\n<h3>V\u00e5rfl\u00f6det f\u00f6rs\u00e4mrade uppenbart vattenkvaliteten i \u00e5arna och i flera sj\u00f6ar var det ont om syre<\/h3>\n<p class=\"MsoNormal\">\u00a0Den l\u00e5nga vintern f\u00f6rs\u00e4mrade syresituationen i de flesta sj\u00f6arna i omr\u00e5det. Syrel\u00e4get var s\u00e4mst i sm\u00e5, grunda och eutrofa sj\u00f6ar och i en del av de konstgjorda sj\u00f6arna. I dessa sj\u00f6ar var syrel\u00e4get uppenbart f\u00f6rs\u00e4mrat eller syret var slut i det bottenn\u00e4ra underskiktet, men i en del av sj\u00f6arna var syrel\u00e4get d\u00e5ligt \u00e4ven i \u00f6verskiktet under ist\u00e4cket. I stora och djupa sj\u00f6ar begr\u00e4nsades de syrefattiga f\u00f6rh\u00e5llandena till underskiktet, medan syrel\u00e4get i \u00f6verskiktet var m\u00e5ttligt eller bra. Fiskd\u00f6d \u00e4r den synligaste f\u00f6ljden av syrebrist. Fiskd\u00f6d uppt\u00e4cks n\u00e4r sj\u00f6arna frig\u00f6rs fr\u00e5n ist\u00e4cket. I sj\u00f6arna blir syresituationen b\u00e4ttre n\u00e4r isen sm\u00e4lter och i och med sm\u00e4ltvattnet.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">I mars var vattenkvaliteten i \u00e5vattnen typiska f\u00f6r vinterperioden. Ytavrinningen var obetydlig och vattenkvaliteten p\u00e5verkas fr\u00e4mst av vatten som faller ut fr\u00e5n grundvattnen och fr\u00e5n sj\u00f6ar och \u00e5 andra sidan ocks\u00e5 av bland annat belastningen av avloppsvatten. Bland de st\u00f6rsta \u00e5arna var vattenkvaliteten som vanligt s\u00e4mst, det vill s\u00e4ga vattnet var mycket n\u00e4ringsrikt, i N\u00e4rpes \u00e5. I de andra st\u00f6rre \u00e5arna var vattenkvaliteten typisk f\u00f6r tidpunkten och n\u00e4ringskoncentrationerna p\u00e5visade m\u00e5ttlig eller till och med god niv\u00e5. pH-v\u00e4rdet l\u00e5g huvudsakligen mellan 6 och 7 och ol\u00e4genheter p\u00e5 grund av surt vatten observerades inte. Vid ett par \u00e5ar vid kusten sj\u00f6nk pH dock i b\u00f6rjan av mars i samband med den lindriga fl\u00f6destoppen i b\u00f6rjan av m\u00e5naden. \u00c5vattnet var ocks\u00e5 relativt klart och partikelhalterna l\u00e5ga. Vattnet i Lappo \u00e5 var uppenbart m\u00f6rkare \u00e4n vattnet i Kyro \u00e4lv.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">Det kraftiga v\u00e5rfl\u00f6det i b\u00f6rjan av april f\u00f6rs\u00e4mrade vattenkvaliteten i \u00e5arna helt tydligt. Partikelhalterna, grumlighet och framf\u00f6r allt fosforhalterna \u00f6kade kraftigt i \u00e5arna. De h\u00f6gsta fosfor- och partikelhalterna m\u00e4ttes i Lappfj\u00e4rds \u00e5-Stor\u00e5, i N\u00e4rpes \u00e5 och i Lappo \u00e5. \u00c4ven i Esse \u00e5s nedre lopp var partikel- och fosforhalterna exceptionellt h\u00f6ga. I Kyro \u00e4lv och Perho \u00e5 h\u00f6lls koncentrationerna \u00e4nnu p\u00e5 en sk\u00e4lig niv\u00e5. Kv\u00e4vehalterna var t\u00e4mligen h\u00f6ga i alla \u00e5ar och h\u00f6gst i Kyro \u00e4lv. N\u00e4r fl\u00f6det vek undan mot slutet av m\u00e5naden sj\u00f6nk koncentrationerna i alla \u00e5ar. Under hela april h\u00f6ll sig f\u00f6rsurningsl\u00e4get p\u00e5 en ganska bra niv\u00e5 i de stora \u00e5arna. pH-v\u00e4rdet varierade mellan 5,7\u20136,7 och f\u00f6rsurningsol\u00e4genheter observerades inte. I de sm\u00e5 \u00e5arna n\u00e4ra kusten f\u00f6rs\u00e4mrades d\u00e4remot f\u00f6rsurningsl\u00e4get kraftigt. De l\u00e4gsta pH-v\u00e4rdena (4,5\u20134,7) observerades i V\u00f6r\u00e5 \u00e5 och Solf \u00e5 samt i n\u00e5gra andra mindre f\u00e5ror. I dessa \u00e5ar klarnade ocks\u00e5 vattnet, vilket \u00e4r en f\u00f6ljd av f\u00f6rsurningen. Det antas dock att de v\u00e4rsta f\u00f6rsurningsol\u00e4genheterna framtr\u00e4der f\u00f6rst i slutet av april och i maj. N\u00e4rsaltsbelastningen under v\u00e5rfl\u00f6den motsvarar en stor del av hela n\u00e4rsaltsbelastningen under ett \u00e5r. Konsekvenserna \u00e4r omfattande och str\u00e4cker sig till sj\u00f6arna som ligger nedanf\u00f6r, kustvattnen och mera vidstr\u00e4ckt i hela \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n<h3>Grundvattenytan har stigit p\u00e5 grund av sn\u00f6sm\u00e4ltningen<\/h3>\n<p class=\"MsoNormal\">I de \u00f6sterbottniska landskapen ligger grundvattenst\u00e5ndet p\u00e5 genomsnittlig niv\u00e5 f\u00f6r tidpunkten eller lite ovanf\u00f6r. Grundvattenytan steg d\u00e5 sn\u00f6n sm\u00e4lte och tj\u00e4len tinade upp. Nu har stigningen j\u00e4mnat ut sig i den s\u00f6dra delen och \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att j\u00e4mna ut sig i den norra delen av de \u00f6sterbottniska landskapen. Under sommaren v\u00e4ntas att grundvattenytan b\u00f6rjar sjunka n\u00e4r v\u00e4dret blir varmare och v\u00e4xtligheten som spr\u00e4ckt ut sina blad avdunstar vatten. Vanligen b\u00f6rjar grundvattenytan sjunka i m\u00e5nadsskiftet maj-juni, men tidpunkten beror mycket p\u00e5 regnm\u00e4ngderna och temperaturerna. P\u00e5 de riksomfattande stationerna f\u00f6r kontroll av grundvattenst\u00e5ndet som ligger i de \u00f6sterbottniska landskapen ligger grundvattenytan p\u00e5 genomsnittlig niv\u00e5 eller lite ovanf\u00f6r i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00e5rstiden.<\/p>\n<h3>Mer information p\u00e5 webben:<\/h3>\n<p class=\"MsoNormal\">Vattenprognoser och varningar p\u00e5 kartan (vatten.fi): <a href=\"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/karttapalvelu\/%C2%A0\">www.vesi.fi\/sv\/karttapalvelu\/\u00a0<\/a><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">Vattensituationen i realtid (ymparisto.fi): <a href=\"http:\/\/wwwi3.ymparisto.fi\/i3\/RealTime\/lsu.htm%C2%A0\">wwwi3.ymparisto.fi\/i3\/RealTime\/lsu.htm\u00a0<\/a><\/p>\n<h3>Mer information fr\u00e5n NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten:<\/h3>\n<p class=\"MsoNormal\">Ledande vattenhush\u00e5llningsexpert Katja Haukilehto<br \/>\npuh. 0295 027 794 (reglering och vattenf\u00f6ring)<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">Specialforskare Anssi Teppo<br \/>\npuh. 0295 027 948 (vattenkvalitet)<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">\u00d6verinspekt\u00f6r Tilda Rantataro<br \/>\npuh. 0295 027 668 (grundvattnen)<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">E-postadresserna bildas enligt modellen <a href=\"mailto:fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi\">fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi<\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\">Bild: \u00d6versv\u00e4mningarna i \u00e5arna och sj\u00f6arna i de \u00f6sterbottniska landskapen var st\u00f6rre \u00e4n vanligt. \u00a9 NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I slutet av mars l\u00e5g mera sn\u00f6 \u00e4n genomsnittet f\u00f6r tidpunkten kvar i de \u00f6sterbottniska landskapen. Sn\u00f6ns vattenv\u00e4rde i \u00e5arnas k\u00e4llfl\u00f6den var cirka 100\u2013130 mm. I b\u00f6rjan av mars var isen i Kyro \u00e4lv och Lappo \u00e5 en aning tjockare \u00e4n genomsnittet. I de konstgjorda och reglerade sj\u00f6arna str\u00e4vade man efter att ge mera utrymme [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":34452,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[470],"tags":[],"class_list":["post-34451","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vattensituationen-artiklar"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34451","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34451"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34451\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":34458,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34451\/revisions\/34458"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/34452"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34451"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34451"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34451"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}