{"id":19703,"date":"2023-11-06T15:48:27","date_gmt":"2023-11-06T13:48:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=19703"},"modified":"2023-11-06T16:48:36","modified_gmt":"2023-11-06T14:48:36","slug":"vattenoversikt-for-oktober-2023-vattenstandet-forblev-hogt-fram-till-senare-delen-av-manaden-landskapen-i-osterbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/vattenoversikt-for-oktober-2023-vattenstandet-forblev-hogt-fram-till-senare-delen-av-manaden-landskapen-i-osterbotten\/","title":{"rendered":"Vatten\u00f6versikt f\u00f6r oktober 2023: Vattenst\u00e5ndet f\u00f6rblev h\u00f6gt fram till senare delen av m\u00e5naden (landskapen i \u00d6sterbotten)"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

Vattenst\u00e5ndet i de \u00f6sterbottniska sj\u00f6arna och \u00e5arna f\u00f6rblev h\u00f6ga \u00e4nda till senare delen av oktober. Fram till mitten av oktober var v\u00e4dret ganska varmt och regnigt, men mot slutet av m\u00e5naden blev det kallare och den ringa nederb\u00f6rden f\u00f6ll i form av sn\u00f6. Innan mitten av oktober regnade det kraftigt i omr\u00e5det av Esse \u00e5, Kronoby \u00e5, Kelvi\u00e5 \u00e5 och nedre loppet av Perho \u00e5 och det ledde till att vattnet p\u00e5 m\u00e5nga platser rann ut \u00f6ver \u00e5krarna. Den st\u00f6rsta nederb\u00f6rdsm\u00e4ngden uppm\u00e4ttes i Karleby (38 mm) den 10:e oktober. Under en dryg vecka (6.-14.10.) regnade det sammanlagt 98 mm i Karleby.<\/p>\n<\/blockquote>\n

Vattenst\u00e5ndet i sj\u00f6n Lappaj\u00e4rvi i Esse \u00e5 var h\u00f6gt sedan tidigare och fortsatte stiga p\u00e5 grund av regnet under de f\u00f6rsta veckorna i oktober. Vattenst\u00e5ndet i Lappaj\u00e4rvi var som h\u00f6gst 16.-20.10., d\u00e5 det l\u00e5g p\u00e5 niv\u00e5n N60 +70,49 m, vilket \u00e4r cirka 90 cm h\u00f6gre \u00e4n vanligt f\u00f6r tidpunkten. Senast har vattenst\u00e5ndet i sj\u00f6n varit lika h\u00f6gt under v\u00e5rfl\u00f6det 1982. I maj 1982 var vattenst\u00e5ndet i sj\u00f6n 10 cm h\u00f6gre ett tag.\u00a0 Oktoberfl\u00f6det gjorde att \u00e5krar \u00f6versv\u00e4mmades l\u00e4ngs str\u00e4nderna vid Lappaj\u00e4rvi och \u00e4ven andra skador rapporterades, bland annat att l\u00e5gt bel\u00e4gna byggnader blivit v\u00e5ta, bryggor och b\u00e5tar lossnade och erosionsskador uppstod l\u00e4ngs str\u00e4nderna. Den 12 oktober var vattenf\u00f6ringen i nedre loppet av Esse \u00e5 vid Herrfors kraftverk cirka 67 m3\/s, vilket \u00e4r i samma klass med den st\u00f6rsta observationen under m\u00e4thistorien v\u00e5ren 1982.<\/p>\n

I nedre loppet av Kelvi\u00e5 \u00e5 var vattenf\u00f6ringen den 13 oktober cirka 38 m3\/s. Senast har vattenf\u00f6ringen i Kelvi\u00e5 \u00e5 varit st\u00f6rre \u00e4n s\u00e5 i april \u00e5r 2000. D\u00e5 var vattenf\u00f6ringen 52 m3\/s. I Kronoby \u00e5 och i N\u00e4rpes \u00e5 var vattenf\u00f6ringen den 12 oktober ungef\u00e4r p\u00e5 samma niv\u00e5 som under v\u00e5rfl\u00f6det i \u00e5r.<\/p>\n

I Perho \u00e5s avrinningsomr\u00e5det steg vattenst\u00e5ndet i den konstgjorda sj\u00f6n Patana till cirka 60 cm \u00f6ver det vanliga i mitten av oktober och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste man emellan\u00e5t avtappa en stor del av vattnet fr\u00e5n \u00f6vre loppet via \u00e5n f\u00f6rbi den konstgjorda sj\u00f6n Patana. Vattenf\u00f6ringen i Kaitfors i nedre loppet av Perho \u00e5 var som h\u00f6gst i mitten av oktober (133 m3\/s) och m\u00e5nadens genomsnitt var 72 m3\/s. Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med genomsnittet f\u00f6r oktober m\u00e5nad under \u00e5ren 1983\u20132023 som \u00e4r 22 m3\/s.<\/p>\n

I Lappo \u00e5 vid Liinamaa l\u00e5g vattenst\u00e5ndet n\u00e4stan hela tiden fram till slutet av m\u00e5naden \u00f6ver fl\u00f6desgr\u00e4nsen. Vattenst\u00e5ndet i sj\u00f6n Kuortaneenj\u00e4rvi l\u00e5g \u00f6ver en halv meter h\u00f6gre \u00e4n normalt vid mitten av oktober, men fram till slutet av m\u00e5naden hade vattnet sjunkit till normal niv\u00e5.\u00a0 Ocks\u00e5 i den konstgjorda sj\u00f6n Hirvij\u00e4rvi n\u00e5dde vattenst\u00e5ndet vanliga niv\u00e5er vid slutet av m\u00e5naden.\u00a0 Vattenf\u00f6ringen i nedre loppet av Lappo \u00e5 var som h\u00f6gst 155 m3\/s i mitten av m\u00e5naden. Vattenf\u00f6ringen i Keppo var i genomsnitt 103 m3\/s i oktober, vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med genomsnittet 33 m3\/s under perioden 1931\u20132023.<\/p>\n

I Kyro \u00e4lvs avrinningsomr\u00e5de f\u00f6rblev vattenst\u00e5ndet speciellt i Sein\u00e4joki h\u00f6gt \u00e4nda mot slutet av oktober. Vattenst\u00e5ndet i den konstgjorda sj\u00f6n Kalaj\u00e4rvi sj\u00f6nk till vanliga niv\u00e5er i slutet av m\u00e5naden. Vattenf\u00f6ringen i nedre loppet av Kyro \u00e4lv var som st\u00f6rst i mitten av oktober (183 m3\/s) och m\u00e5nadens genomsnitt var 102 m3\/s. Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med genomsnittet f\u00f6r oktober m\u00e5nad under \u00e5ren 1911\u20132023 som \u00e4r 48 m3\/s.<\/p>\n

F\u00f6rsurningsproblem f\u00f6rekom s\u00e4rskilt i de sm\u00e5 \u00e5arna l\u00e4ngs kusten<\/h2>\n

I oktober blev vattnet i sj\u00f6arna snabbt kallare. I Lappaj\u00e4rvi sj\u00f6nk vattentemperaturen fr\u00e5n knappa 14 \u00b0C i b\u00f6rjan av m\u00e5naden till under 3 \u00b0C i slutet av m\u00e5naden. Mindre och grundare sj\u00f6ar i avrinningsomr\u00e5dena k\u00e4llfl\u00f6den fr\u00f6s till f\u00f6re slutet av oktober, vilket \u00e4r s\u00e4llsynt. P\u00e5 grund av att v\u00e4dret snabbt blev kallt och ist\u00e4cket snabbt lade sig, kan vattenmassan n\u00e4ra bottnen i sj\u00f6arna har f\u00f6rblivit varmt och det tillsammans med en eventuell l\u00e5ng vinter kan f\u00f6rutsp\u00e5 problem med syrebrist mot slutet av vintern. \u00c5 andra sidan har vattnet frusit till ganska h\u00f6g niv\u00e5, vilket g\u00f6r att syref\u00f6rr\u00e5det i sj\u00f6arna \u00e4r st\u00f6rre. Det observerades inga bl\u00e5gr\u00f6na alger eller andra skadliga algf\u00f6rekomster. Vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna var t\u00e4mligen stora, vilket ocks\u00e5 syntes i vattenkvaliteten.<\/p>\n

Ol\u00e4genheter p\u00e5 grund av f\u00f6rsurning f\u00f6rekom s\u00e4rskilt i de sm\u00e5 \u00e5arna n\u00e4ra kusten. Surast (pH 4,5\u20134,9) var vattnet i V\u00f6r\u00e5 \u00e5, Kelvi\u00e5 \u00e5, Lehm\u00e4joki, Malax \u00e5 och Solf \u00e5. I V\u00f6r\u00e5 \u00e5, Solf \u00e5 och \u00e4ven en del andra sm\u00e5 \u00e5ar observerades att \u00e5vattnet hade blivit klarare som ett resultat av sedimenteringen av humusf\u00f6reningar i det kraftiga f\u00f6rsurade vattnet. I de st\u00f6rre \u00e5arna h\u00f6lls pH-v\u00e4rdena p\u00e5 b\u00e4ttre niv\u00e5er och varierade kring 6,0\u20136,5. Halterna av sediment och n\u00e4rings\u00e4mnen i \u00e5arna var t\u00e4mligen h\u00f6ga s\u00e4rskilt i b\u00f6rjan av oktober, men minskade mot slutet av m\u00e5naden.<\/p>\n

Grundvattenniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6g<\/h2>\n

Den rikliga nederb\u00f6rden fortsatte under f\u00f6rsta halvan av oktober. Mot slutet av m\u00e5naden sj\u00f6nk temperaturen, det blev str\u00e4ng k\u00f6ld nattetid och p\u00e5 stora omr\u00e5den fattades \u00e4nnu sn\u00f6t\u00e4cke, vilket g\u00f6r att marken snabbt b\u00f6rjade frysa till. D\u00e5 marken \u00e4r frusen bildas inget grundvatten och det typiska \u00e4r att grundvattenniv\u00e5n sjunker under vintern. Under oktober har grundvattenniv\u00e5n st\u00e4llvis fortsatt att stiga. D\u00e5 marken fryser till och tj\u00e4len bildas n\u00e4r vintern infaller f\u00f6rv\u00e4ntas grundvattenniv\u00e5n sluta stiga. P\u00e5 stora omr\u00e5den i de \u00f6sterbottniska landskapen \u00e4r grundvattenniv\u00e5n h\u00f6gre \u00e4n vanligt i oktober. Vid de riksomfattande m\u00e4tstationerna f\u00f6r grundvatten ligger niv\u00e5erna kring genomsnittet f\u00f6r tidpunkten eller h\u00f6gst 0,8 meter \u00f6ver det.<\/p>\n

Mer information p\u00e5 webben:<\/h3>\n

Vattenprognoser och varningar p\u00e5 kartan (vesi.fi)<\/a><\/p>\n

Vattensituationen i realtid (ymparisto.fi)<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Till\u00e4ggsuppgifter fr\u00e5n NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten:<\/h4>\n

Ledande vattenhush\u00e5llningsexpert Katja Haukilehto
\ntfn 0295 027 794 (reglering och vattenf\u00f6ring)<\/p>\n

Specialforskare Anssi Teppo
\ntfn 0295 027 948 (vattenkvalitet)<\/p>\n

\u00d6verinspekt\u00f6r Tilda Rantataro
\ntfn 0295 027 668 (grundvatten)<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Bild: B\u00e4rklarsforsen, Esse \u00e5. \u00a9 NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vattenst\u00e5ndet i de \u00f6sterbottniska sj\u00f6arna och \u00e5arna f\u00f6rblev h\u00f6ga \u00e4nda till senare delen av oktober. Fram till mitten av oktober var v\u00e4dret ganska varmt och regnigt, men mot slutet av m\u00e5naden blev det kallare och den ringa nederb\u00f6rden f\u00f6ll i form av sn\u00f6. Innan mitten av oktober regnade det kraftigt i omr\u00e5det av Esse \u00e5, […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":19704,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[470],"tags":[],"class_list":["post-19703","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vattensituationen-artiklar"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19703","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19703"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19703\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19710,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19703\/revisions\/19710"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/19704"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19703"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19703"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19703"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}