{"id":18187,"date":"2023-04-13T13:58:37","date_gmt":"2023-04-13T10:58:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=18187"},"modified":"2023-04-13T16:49:02","modified_gmt":"2023-04-13T13:49:02","slug":"snon-smalter-i-sakta-mak-och-varens-flodestopp-torde-bli-liten-i-de-osterbottniska-landskapen-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/snon-smalter-i-sakta-mak-och-varens-flodestopp-torde-bli-liten-i-de-osterbottniska-landskapen-2\/","title":{"rendered":"Sn\u00f6n sm\u00e4lter i sakta mak och v\u00e5rens fl\u00f6destopp torde bli liten i de \u00f6sterbottniska landskapen"},"content":{"rendered":"
\n
\n

I de \u00f6sterbottniska landskapen har sn\u00f6t\u00e4cket minskat avsev\u00e4rt under b\u00f6rjan av april d\u00e5 v\u00e4dret har varit soligt och temperaturen under dagarna varit ordentligt p\u00e5 plusgrader.\u00a0\u00a0 Nederb\u00f6rden har varit ytterst liten och nattetid har det i huvudsak varit k\u00f6ldgrader, vilket har gjort att vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna har \u00f6kat i maklig takt.\u00a0 I prognoserna ser liknande v\u00e4derlek ut att forts\u00e4tta och det g\u00f6r att v\u00e5rens fl\u00f6desl\u00e4ge verkar mycket lugnt. Ocks\u00e5 risken f\u00f6r isproppar \u00e4r mindre \u00e4n vanligt, eftersom isarna \u00e4r betydligt svagare \u00e4n genomsnittligt. Eventuella st\u00f6rtregn kan \u00e4ndra \u00f6versv\u00e4mningsprognoserna.<\/p>\n

I \u00d6sterbotten och s\u00e4rskilt i landskapets s\u00f6dra delar \u00e4r sn\u00f6t\u00e4cket mycket tunt och en hel del av sn\u00f6lasten (sn\u00f6ns vattenv\u00e4rde) f\u00f6rsvann redan i januari och mars i samband med det varma v\u00e4dret. Enligt prognoserna n\u00e5r Lappfj\u00e4rds \u00e5 (Perus, Kristinestad) v\u00e5rens fl\u00f6destopp under de n\u00e4rmaste dagarna och fl\u00f6destoppen ligger p\u00e5 niv\u00e5n 70 m3\/s, vilket \u00e4r mindre \u00e4n den genomsnittliga maximivattenf\u00f6ringen i \u00e5ret (100 m3\/s).<\/p>\n

I S\u00f6dra \u00d6sterbotten varierar sn\u00f6m\u00e4ngderna mycket, men sn\u00f6m\u00e4ngderna och likas\u00e5 sn\u00f6ns vattenv\u00e4rde \u00e4r dock mindre \u00e4n genomsnittet. Eftersom sm\u00e4ltningen sker under en l\u00e4ngre period, \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e5rens fl\u00f6destopp betydligt l\u00e4ngre och mindre \u00e4n genomsnittligt.\u00a0 Exempelvis i Kyro \u00e4lv (Skatila, Korsholm) ligger vattenf\u00f6ringen enligt prognoserna p\u00e5 niv\u00e5n 150\u2013200 m3\/s fram till mitten av n\u00e4sta vecka, allts\u00e5 i n\u00e4stan en veckas tid.\u00a0\u00a0 I allm\u00e4nhet \u00e4r v\u00e5rens fl\u00f6destopp h\u00f6gst ett par dagar l\u00e5ng, men ligger ungef\u00e4r p\u00e5 niv\u00e5n 300 m3\/s.<\/p>\n

I Mellersta \u00d6sterbotten ligger huvuddelen av sn\u00f6ns vattenv\u00e4rde \u00e4nnu i avrinningsomr\u00e5det och vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna har bara sakta b\u00f6rjat stiga. Till exempel i Perho \u00e5 (Tunkkari, Vetil) \u00e4r vattenf\u00f6ringen nu p\u00e5 torsdag (13 april) p\u00e5 niv\u00e5n 13 m3\/s och den uppskattas n\u00e5 niv\u00e5n 50\u201380 m3\/s i slutet av april. I Tunkkari \u00e4r \u00e5rets genomsnittliga maximivattenf\u00f6ring 93 m3\/s.<\/p>\n

NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten har f\u00f6rberett sig f\u00f6r eventuella v\u00e5r\u00f6versv\u00e4mningar genom att se g\u00f6ra plats f\u00f6r sm\u00e4ltvatten i de konstgjorda och reglerade sj\u00f6arna i omr\u00e5det. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan man avsev\u00e4rt minska v\u00e5rfl\u00f6destopparna i Perho \u00e5, Esse \u00e5, Lappo \u00e5, Kyro \u00e4lv och N\u00e4rpes \u00e5. \u00d6versv\u00e4mningsluckorna och andra regleringskonstruktioner har ocks\u00e5 provk\u00f6rts f\u00f6r att testa att de fungerar som de ska.\u00a0 Eftersom v\u00e5rens fl\u00f6destopp delvis redan \u00e4r h\u00e4r, har man \u00e5ter b\u00f6rjat p\u00e5 att fylla de konstgjorda sj\u00f6arna i N\u00e4rpes \u00e5, Kyro \u00e4lv och Lappo \u00e5.<\/p>\n

I framtiden kommer v\u00e5rfl\u00f6dena i de \u00f6sterbottniska \u00e4lvarna och \u00e5arna enligt prognoserna att minska d\u00e5 klimatet f\u00f6r\u00e4ndras. Det blir vanligare med \u00f6versv\u00e4mningar vintertid, eftersom en stor del av nederb\u00f6rden kommer i form av vatten i st\u00e4llet f\u00f6r sn\u00f6. Enligt prognosen blir det vanligare med extremv\u00e4der, vilket g\u00f6ra att perioder med torka och st\u00f6rtregn blir allm\u00e4nnare.<\/p>\n