{"id":17112,"date":"2022-10-20T10:00:21","date_gmt":"2022-10-20T07:00:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=17112"},"modified":"2022-10-20T12:28:45","modified_gmt":"2022-10-20T09:28:45","slug":"en-omfattande-gipsbehandling-av-akrarna-skulle-minska-fosforutslappen-till-ostersjon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/en-omfattande-gipsbehandling-av-akrarna-skulle-minska-fosforutslappen-till-ostersjon\/","title":{"rendered":"En omfattande gipsbehandling av \u00e5krarna skulle minska fosforutsl\u00e4ppen till \u00d6stersj\u00f6n"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Finlands milj\u00f6central och Helsingfors universitet informerar<\/strong><\/p>\n

Resultaten av den fler\u00e5riga \u00f6vervakningen av gipsbehandling av \u00e5krar bekr\u00e4ftar gipsets vattenskyddseffekter. Inga skador har konstaterats p\u00e5 odlingen.<\/p><\/blockquote>\n

Enligt en l\u00e5ng och omfattande studie som genomf\u00f6rts i Savijoki i Sydv\u00e4stra Finland har gipsbehandling av \u00e5krar minskat utlakningen av fosfor och organiskt kol. Gips erbjuder ett snabbverkande och enkelt s\u00e4tt f\u00f6r jordbrukare att minska utsl\u00e4ppen fr\u00e5n jordbruket till vattendrag. Det b\u00e4sta resultatet uppn\u00e5s genom att erosionsk\u00e4nsliga och fosforrika skiften behandlas p\u00e5 ett tillr\u00e4ckligt stort omr\u00e5de. Samtidigt b\u00f6r man ta itu med de grundl\u00e4ggande orsakerna till utlakningen, dvs. minska on\u00f6digt h\u00f6ga fosforhalter i \u00e5kermark och f\u00f6rb\u00e4ttra markstrukturen och vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen.<\/p>\n

\u201dGipsbehandling minskar utlakningen av fosfor och organiskt kol fr\u00e5n \u00e5krar i minst fem \u00e5r. Gipsbehandlingen ska t\u00e4cka en tillr\u00e4ckligt stor \u00e5kerareal f\u00f6r att metoden ska ha en inverkan av betydelse p\u00e5 belastningen och d\u00e4rmed p\u00e5 tillst\u00e5ndet i \u00d6stersj\u00f6ns kustvatten\u201d, s\u00e4ger\u00a0Petri Ekholm<\/b>, ledande forskare vid Finlands milj\u00f6central. Modellbed\u00f6mningar av Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet visar att omfattande gipsbehandling kan f\u00f6rb\u00e4ttra kustvattnets tillst\u00e5nd.<\/p>\n

I olika omr\u00e5den varierar effekten av gips<\/h3>\n

Gips konstaterades inte minska utsl\u00e4ppen lika mycket \u00f6verallt. I pilotprojektet Savijoki bed\u00f6mdes gipsbehandlingens inverkan p\u00e5 belastningen i tv\u00e5 n\u00e4rliggande omr\u00e5den. Det ena av dem l\u00e5g vid \u00f6vre loppet av \u00e5n och det andra vid \u00e5ns mellersta lopp. Resultaten varierade fr\u00e5n ett omr\u00e5de till ett annat.<\/p>\n

I det \u00f6vre omr\u00e5det var utlakningen av partikelbunden fosfor fr\u00e5n gipsbehandlade \u00e5kerf\u00e4lt i genomsnitt 72 % mindre \u00e4n i obehandlade f\u00e4lt under en fem\u00e5rsperiod, men i det nedre omr\u00e5det minskade utlakningen med endast 19 % och i hela omr\u00e5det med i genomsnitt 34 %. L\u00e4ckaget av uppl\u00f6st fosfor minskade i det \u00f6vre omr\u00e5det med 24 %, men i det nedre omr\u00e5det l\u00e4ckte uppl\u00f6st fosfor ut 13 % mer fr\u00e5n gipsbehandlade \u00e5krar \u00e4n fr\u00e5n obehandlade, varf\u00f6r ingen f\u00f6r\u00e4ndring skedde enligt en granskning av hela omr\u00e5det. Uppl\u00f6st fosfor \u00e4r helt anv\u00e4ndbar, \u00f6verg\u00f6dande fosfor, medan partikelfosfor endast \u00e4r delvis \u00f6verg\u00f6dande.<\/p>\n

I b\u00e5da omr\u00e5dena minskade gipset l\u00e4ckaget av uppl\u00f6st organiskt kol. Organiskt kol \u00e4r en viktig faktor i jordens v\u00e4xtkraft, men det \u00f6kar \u00f6verg\u00f6dningen n\u00e4r det n\u00e5r vattenv\u00e4garna.<\/p>\n

Mest kostnadseffektiva resultat med riktad gipsbehandling<\/h3>\n

\u201dDet finns stora skillnader i milj\u00f6belastningen p\u00e5 olika \u00e5kerskiften. Den st\u00f6rsta samh\u00e4llsnyttan och kostnadseffektiviteten av gipsbehandling kan uppn\u00e5s genom att rikta behandlingen till erosionsk\u00e4nsliga och fosforrika jordbruksskiften, s\u00e4ger\u00a0Markku Ollikainen<\/b>, professor emeritus i milj\u00f6ekonomi och forskningsdirekt\u00f6r vid Helsingfors universitet.<\/p>\n

P\u00e5 grund av att svavelsulfat ing\u00e5r i gips \u00e4r gipsbehandling inte l\u00e4mplig f\u00f6r avrinningsomr\u00e5den till sj\u00f6ar, eftersom sulfat kan p\u00e5skynda \u00f6verg\u00f6dningen. D\u00e4remot \u00e4r den m\u00e4ngd sulfat som av naturen finns i \u00d6stersj\u00f6n s\u00e5dan att den inte p\u00e5verkas av gipsbehandlingen.<\/p>\n

Strukturkalk kan anv\u00e4ndas som vattenskydd, till exempel i omr\u00e5den d\u00e4r gipsbehandling \u00e4r ol\u00e4mplig, s\u00e4rskilt i avrinningsomr\u00e5den till sj\u00f6ar. \u201dStrukturkalk kompletterar gipsbehandling, s\u00e4rskilt i avrinningsomr\u00e5den till sj\u00f6ar. F\u00f6r att undvika utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser vid tillverkning av strukturkalk rekommenderas att strukturkalk framst\u00e4lls fr\u00e5n industrins sidostr\u00f6mmar\u201d, forts\u00e4tter Ollikainen.<\/p>\n

Gipsets inverkan p\u00e5 jord och gr\u00f6dor<\/h3>\n

Gipsbehandling \u00e4r i f\u00f6rsta hand en vattenskydds\u00e5tg\u00e4rd, men den kan ocks\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttra jordstrukturen. Dock kan kalciumet i gipset \u00f6ka l\u00e4ckaget av magnesium fr\u00e5n \u00e5kerf\u00e4lten till vattnet. Om skiftets magnesiumhalt \u00e4r l\u00e5g b\u00f6r tillr\u00e4cklig tillg\u00e5ng till detta v\u00e4xtn\u00e4rings\u00e4mne beaktas efter gipsbehandlingen.<\/p>\n

\u201dAv vattenskyddssk\u00e4l \u00e4r m\u00e4ngden gips som sprids n\u00e5got mindre \u00e4n m\u00e4ngden jordbrukskalk som anv\u00e4nds f\u00f6r att underh\u00e5lla kalkningen, men gipset l\u00f6ser sig snabbare. Gipset p\u00e5verkar inte jordens pH-v\u00e4rde. Uppl\u00f6sningen av gipset \u00f6kar salthalten i jordens porvatten, d.v.s. konduktiviteten, men det frigjorda sulfatet sk\u00f6ljs ut ur behandlingsskiktet under loppet av ett par \u00e5r. Baserat p\u00e5 v\u00e4xtprover medf\u00f6rde gipsbehandling av \u00e5kerf\u00e4lt inga skadliga konsekvenser f\u00f6r v\u00e4xtn\u00e4ringen, s\u00e4ger emeritusprofessor\u00a0Markku Yli-Halla<\/b>\u00a0vid Helsingfors universitet.<\/p>\n

Gips delas ut gratis<\/h3>\n

Finland str\u00e4var efter att minska fosforbelastningen s\u00e5 att Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets avrinningsomr\u00e5de stryks fr\u00e5n listan \u00f6ver stora belastningsk\u00e4llor i \u00d6stersj\u00f6kommissionen HELCOM. Gipset sprids i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet och andra kustomr\u00e5den genom projektet KIPSI, som f\u00e5r finansiering fr\u00e5n milj\u00f6ministeriets effektiviserade vattenskyddsprogram och EU:s st\u00f6dmekanism f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning och rehabilitering. Odlarna erbjuds gipsbehandling av sina \u00e5krar gratis och skattefritt.<\/p>\n

Forskningsprojekt bakom resultaten<\/h3>\n

I Finland har gipsbehandling av \u00e5krar och dess effekter unders\u00f6kts sedan \u00e5r 2006. F\u00f6rs\u00f6ket med gipsbehandling i stor skala inleddes med Helsingfors universitets och Finlands milj\u00f6centrals gemensamma SAVE-projekt (2016\u20132018). F\u00f6rs\u00f6ket genomf\u00f6rdes i avrinningsomr\u00e5det kring Savijoki \u00e5 i Lund\u00e5 och Pemar i samarbete med jordbrukarna i omr\u00e5det. Projektets huvudsponsorer var milj\u00f6ministeriet, EU-programmet Interreg Central Baltic och John Nurminens Stiftelse.<\/p>\n

Finlands milj\u00f6central och Helsingfors universitet genomf\u00f6rde en uppf\u00f6ljning av gipsbehandlingen i projektet \u201dF\u00f6rb\u00e4ttring av vattenkvaliteten i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet genom gipsbehandling av \u00e5krar \u2013 fortsatt uppf\u00f6ljning\u201d (SAVE2). Forskningsprojektet finansierades av milj\u00f6ministeriet. De ekonomiska ber\u00e4kningarna gjordes inom projektet Samassa Vedess\u00e4 (I samma vatten) som finansierades av Suomen Kulttuurirahasto (Finlands Kulturfond).<\/p>\n

Mer information<\/h3>\n

Specialforskare Petri Ekholm, Finlands milj\u00f6central Syke, tfn. 0295 251 102, fornamn.efternamn@syke.fi<\/a><\/p>\n

Professor emeritus i milj\u00f6ekonomi, forskningsdirekt\u00f6r, Markku Ollikainen, Helsingfors universitet, tfn. 0294 158 065, fornamn.efternamn@helsinki.fi<\/a><\/p>\n

L\u00e4nkar<\/h3>\n

Raport (p\u00e5\u00a0finska):\u00a0Peltojen kipsik\u00e4sittely fosforikuormituksen hallinnassa \u2013 Pilottina Savijoen valuma-alue. Petri Ekholm, Markku Ollikainen, Venla Ala-Harja, Khaleda Begum, Markus Huttunen, Kirsi J\u00e4rvenranta, Mikko Kiirikki, Harri Kuosa, Sanna L\u00f6tj\u00f6nen, Juha Riihim\u00e4ki, Antti Taskinen, Tommi Tikkanen, Markku Yli-Halla. Suomen ymp\u00e4rist\u00f6keskuksen raportteja 32 \/ 2022.<\/a><\/p>\n

SAVE2 projekt (2018\u20132022):SAVE2 B\u00e4ttre vattenkvalitet i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet med gips \u2013 fortsatt uppf\u00f6ljning (Finlands milj\u00f6central och Helsingfors universitet)<\/a><\/p>\n

Samassa Vedess\u00e4 projekt (p\u00e5 Finska): Maatalouden rehev\u00f6itt\u00e4v\u00e4 fosforikuormitus ja sen v\u00e4hent\u00e4minen (Suomen ymp\u00e4rist\u00f6keskus, Helsingin yliopisto, Luonnonvarakeskus)<\/a><\/p>\n

KIPSI-projektet: Gipsspridning p\u00e5 \u00e5krar i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets avrinningsomr\u00e5de (NTM-Centralen)<\/a><\/p>\n

BILD: Janne Artell<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finlands milj\u00f6central och Helsingfors universitet informerar Resultaten av den fler\u00e5riga \u00f6vervakningen av gipsbehandling av \u00e5krar bekr\u00e4ftar gipsets vattenskyddseffekter. Inga skador har konstaterats p\u00e5 odlingen. Enligt en l\u00e5ng och omfattande studie som genomf\u00f6rts i Savijoki i Sydv\u00e4stra Finland har gipsbehandling av \u00e5krar minskat utlakningen av fosfor och organiskt kol. Gips erbjuder ett snabbverkande och enkelt s\u00e4tt […]<\/p>\n","protected":false},"author":47,"featured_media":17113,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[43],"tags":[],"class_list":["post-17112","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nytt"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17112","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/47"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17112"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17112\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17115,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17112\/revisions\/17115"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/17113"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17112"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17112"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17112"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}