{"id":15285,"date":"2022-04-04T11:15:05","date_gmt":"2022-04-04T08:15:05","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=15285"},"modified":"2022-04-04T11:54:51","modified_gmt":"2022-04-04T08:54:51","slug":"vattenoversikt-for-mars-2022-snon-borjade-smalta-och-vattenforingen-i-aarna-okade-i-mitten-av-mars-landskapen-i-osterbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/vattenoversikt-for-mars-2022-snon-borjade-smalta-och-vattenforingen-i-aarna-okade-i-mitten-av-mars-landskapen-i-osterbotten\/","title":{"rendered":"Sn\u00f6n b\u00f6rjade sm\u00e4lta och vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna \u00f6kade i mitten av mars (landskapen i \u00d6sterbotten)"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

Under f\u00f6rsta h\u00e4lften av mars var vattenf\u00f6ringen i de \u00f6sterbottniska \u00e5arna typiska f\u00f6r tidpunkten. Det varma v\u00e4dret i mitten av mars \u00f6kade vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna framf\u00f6r allt i de sm\u00e5 avrinningsomr\u00e5dena l\u00e4ngs kusten s\u00e5som i Toby-Laihela \u00e5 och Malax \u00e5. I slutet av mars blev v\u00e4dret avsev\u00e4rt svalare och vattenf\u00f6ringen j\u00e4mnade ut sig och b\u00f6rjade minska en aning.<\/p>\n<\/blockquote>\n

I de \u00f6sterbottniska landskapen var sn\u00f6ns vattenv\u00e4rde h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet i slutet av mars. I slutet av mars fanns det sn\u00f6 i synnerhet i de \u00f6vre loppen till st\u00f6rre \u00e5ar s\u00e5som Perho \u00e5, Esse \u00e5, Lappo \u00e5 och Kyro \u00e4lv. I omr\u00e5det av de sm\u00e5 \u00e5arna l\u00e4ngs kusten och i de nedre loppen av st\u00f6rre \u00e5ar minskade sn\u00f6m\u00e4ngderna m\u00e4rkbart under den varma perioden i mitten av mars.<\/p>\n

P\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i de \u00f6sterbottniska \u00e5arna var isen tjockare \u00e4n genomsnittet i mars. Under vecka 12 s\u00e5gades isen i Kyro \u00e4lv och Lappfj\u00e4rds \u00e5 f\u00f6r att g\u00f6ra isen svagare i n\u00e4rheten av de platser d\u00e4r de v\u00e4rsta ispropparna brukar bildas. Isen s\u00e5gades i Kyro \u00e4lv i Skatila (Korsholm), Golkas (Vasa) och Storkyro vid Pukkilansaari och gamla kyrkan. I Lappfj\u00e4rds \u00e5 s\u00e5gades isen i Kristinestad i n\u00e4rheten av b\u00e5tskjulen i \u00e5mynningen.<\/p>\n

De konstgjorda sj\u00f6arna l\u00e4ngs Perho \u00e5, Lappo \u00e5, Kyro \u00e4lv och N\u00e4rpes \u00e5 har huvudsakligen s\u00e4nkts till v\u00e5rniv\u00e5 i v\u00e4ntan p\u00e5 sm\u00e4ltvattentoppen d\u00e5 de konstgjorda sj\u00f6arna anv\u00e4nds f\u00f6r att lagra vatten och minska fl\u00f6destoppen. \u00c4ven i den konstgjorda sj\u00f6n Pitk\u00e4m\u00f6 b\u00f6rjade vattenytan s\u00e4nkas runt mitten av mars. Sj\u00f6n \u00e4r vanligen den sista i tur att s\u00e4nkas till v\u00e5rniv\u00e5. Vatten avleddes fr\u00e5n sj\u00f6gruppen i Perho \u00e5s mellersta lopp till \u00e5avsnittet som ligger nedanf\u00f6r Kaitfors i syfte att g\u00f6ra ist\u00e4cket svagare. I slutet av mars fick NTM-centralen rikligt med f\u00f6rfr\u00e5gningar om den l\u00e5ga vattenniv\u00e5n i de konstgjorda och reglerade sj\u00f6arna.<\/p>\n

Syresituationen \u00e4r svag i de flesta sj\u00f6arna<\/h3>\n

I b\u00f6rjan av mars var vattenkvaliteten i \u00e5vattnen typiska f\u00f6r vinterperioden. Ytavrinningen var obetydlig och vattenkvaliteten p\u00e5verkades fr\u00e4mst av vatten som faller ut fr\u00e5n grundvattnen och av bland annat belastningen av avloppsvatten. Bland de st\u00f6rsta \u00e5arna var vattenkvaliteten s\u00e4mst, det vill s\u00e4ga vattnet var mycket n\u00e4ringsrikt, i N\u00e4rpes \u00e5. I de andra st\u00f6rre \u00e5arna var vattenkvaliteten typisk f\u00f6r tidpunkten och n\u00e4ringskoncentrationerna uppvisade m\u00e5ttlig eller till och med god niv\u00e5. pH-v\u00e4rdet l\u00e5g mellan 6 och 7 och ol\u00e4genheter p\u00e5 grund av surt vatten observerades inte. Kring mitten av mars b\u00f6rjade vattenf\u00f6ringen \u00f6ka p\u00e5 grund av att temperaturen steg. \u00d6versv\u00e4mningar kommer att f\u00f6rs\u00e4mra vattenkvaliteten, men effekterna kommer att synas f\u00f6rst i april.<\/p>\n

Den l\u00e5nga vintern har f\u00f6rs\u00e4mrat syresituationen i de flesta sj\u00f6arna i omr\u00e5det. Syrel\u00e4get \u00e4r s\u00e4mst i sm\u00e5, grunda och eutrofa sj\u00f6ar och i en del av de konstgjorda sj\u00f6arna. I dessa sj\u00f6ar har syrel\u00e4get f\u00f6rs\u00e4mrats i det bottenn\u00e4ra underskiktet, men i en del av sj\u00f6arna \u00e4r syrel\u00e4get d\u00e5ligt \u00e4ven i \u00f6verskiktet under ist\u00e4cket. I stora och djupa sj\u00f6ar begr\u00e4nsas de syrefattiga f\u00f6rh\u00e5llandena till underskiktet, medan syrel\u00e4get i \u00f6verskiktet \u00e4r bra. Fiskd\u00f6d \u00e4r den synligaste f\u00f6ljden av syrebrist. Tills vidare har dock NTM-centralen inte f\u00e5tt in n\u00e5gra uppgifter om fiskd\u00f6d.<\/p>\n

Grundvattenniv\u00e5erna b\u00f6rjade stiga<\/h3>\n

Under f\u00f6rvintern har grundvattenniv\u00e5erna sjunkit j\u00e4mnt, men trenden upph\u00f6rde efter mitten av mars n\u00e4r v\u00e4dret blev varmare. Det tjocka sn\u00f6t\u00e4cket b\u00f6rjade sm\u00e4lta och sm\u00e4ltvattnet s\u00f6gs upp i marken och fyllde p\u00e5 grundvattenreserverna. Efter mitten av m\u00e5naden b\u00f6rjade grundvattenniv\u00e5erna stadigt stiga framf\u00f6r allt i grundvattenf\u00f6rekomsterna som ligger i kustregionen. Trenden \u00e4r densamma p\u00e5 de riksomfattande stationerna f\u00f6r grundvattenuppf\u00f6ljning som finns i Kelvi\u00e5, Alavo och Halso. P\u00e5 kontrollstationerna ligger grundvattenst\u00e5nden huvudsakligen i n\u00e4rheten av medelv\u00e4rdet f\u00f6r tidpunkten.<\/p>\n

Mer information p\u00e5 webben:<\/h4>\n