{"id":15157,"date":"2022-03-18T13:44:37","date_gmt":"2022-03-18T11:44:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=15157"},"modified":"2022-03-18T13:46:12","modified_gmt":"2022-03-18T11:46:12","slug":"klimatforandringen-okar-oversvamningsrisken-riskhanteringsplanerna-minskar-den","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/klimatforandringen-okar-oversvamningsrisken-riskhanteringsplanerna-minskar-den\/","title":{"rendered":"Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen \u00f6kar \u00f6versv\u00e4mningsrisken \u2013 riskhanteringsplanerna minskar den"},"content":{"rendered":"

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6rutsp\u00e5s \u00f6ka extrema situationer med anknytning till v\u00e4der- och vattenf\u00f6rh\u00e5llandena. Finland \u00e4r ett l\u00e5ngt land och under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren har vi upplevt s\u00e5v\u00e4l helt sn\u00f6- och isfria vintrar som vintrar med n\u00e4stan rekordmycket sn\u00f6. Regional beredskap f\u00f6r varierande och extrema vattenf\u00f6rh\u00e5llanden blir allts\u00e5 allt viktigare. De nyligen godk\u00e4nda planerna f\u00f6r hantering av \u00f6versv\u00e4mningsrisker st\u00f6der den regionala beredskapen.<\/p><\/blockquote>\n

Sommaren 2021 intr\u00e4ffade en mycket f\u00f6r\u00f6dande \u00f6versv\u00e4mning i Mellaneuropa. Tyskland drabbades h\u00e5rdast \u2013 \u00f6versv\u00e4mningen ledde till mer \u00e4n 184 d\u00f6dsfall och var den v\u00e4rsta naturkatastrofen i Tyskland sedan 1962. \u00c4ven m\u00e5nga andra europeiska l\u00e4nder drabbades av personskador. De materiella f\u00f6rlusterna var enorma. Det s\u00e4gs att klimatf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6rv\u00e4rrade \u00f6versv\u00e4mningen, men f\u00f6r en enskild v\u00e4derh\u00e4ndelse \u00e4r det mycket sv\u00e5rt att uppskatta i vilken utstr\u00e4ckning. P\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll hade de f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llandena inte beaktats i beredskapen f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar och riskuppfattningen grundade sig alltf\u00f6r mycket p\u00e5 situationen vid tidigare \u00f6versv\u00e4mningar.<\/p>\n

\u00c4ven i Finland f\u00f6rutsp\u00e5s \u00f6versv\u00e4mningarna i de stora vattendragen \u00f6ka i och med klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, men i en del av landet minskar \u00f6versv\u00e4mningsrisken i och med att vinterns sn\u00f6t\u00e4cke \u00e4r tunnare. Det leder ocks\u00e5 till att fl\u00f6destopparna under \u00e5ret inte l\u00e4ngre infaller under v\u00e5rfl\u00f6dena utan f\u00f6rskjuts till vintern eller h\u00f6sten. I Lappland torde klimatf\u00f6r\u00e4ndringen \u00f6ka nederb\u00f6rdsm\u00e4ngderna och inom den n\u00e4rmaste framtiden \u00e4ven v\u00e5rfl\u00f6dena, d\u00e5 nederb\u00f6rden vintertid i huvudsak faller som sn\u00f6. P\u00e5 l\u00e5ng sikt \u00f6kar risken f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar vid havskusten, s\u00e4rskilt i Finska viken d\u00e4r landh\u00f6jningen inte \u00e4r lika markant som i Kvarken. \u00c4ven sv\u00e5rf\u00f6rutsedda situationer med \u00f6versv\u00e4mningar orsakade av kravis f\u00f6rutsp\u00e5s st\u00e4llvis \u00f6ka i takt med att det allt mer s\u00e4llan bildas ett ist\u00e4cke p\u00e5 \u00e4lvar och \u00e5ar. Det blir allts\u00e5 sv\u00e5rare att f\u00f6rutse \u00f6versv\u00e4mningar, samtidigt som vi i \u00f6vrigt har b\u00e4ttre beredskap \u00e4n tidigare att hantera \u00f6versv\u00e4mningsriskerna. Av ovan n\u00e4mnda orsaker \u00e4r det mycket viktigt att planerna f\u00f6r hantering av \u00f6versv\u00e4mningsrisker \u00e4r uppgjorda regionalt, med beaktande av de lokala \u00f6versv\u00e4mningsriskerna, deras utveckling och beredskapsm\u00f6jligheterna.<\/p>\n

Planerna f\u00f6r hantering av \u00f6versv\u00e4mningsrisker antar de utmaningar som klimatf\u00f6r\u00e4ndringen medf\u00f6r<\/h3>\n

Syftet med planerna f\u00f6r hantering av \u00f6versv\u00e4mningsrisker \u00e4r att f\u00f6rbereda sig f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar och de utmaningar som klimatf\u00f6r\u00e4ndringen medf\u00f6r. Planerna som de regionala NTM-centralerna och \u00f6versv\u00e4mningsgrupperna berett f\u00f6r 2022\u20132027 godk\u00e4ndes i slutet av fjol\u00e5ret vid jord- och skogsbruksministeriet. Planer har utarbetats f\u00f6r de avrinnings- eller kustomr\u00e5den d\u00e4r det finns minst ett omr\u00e5de med betydande \u00f6versv\u00e4mningsrisk. Det finns totalt 18 planer och de t\u00e4cker drygt h\u00e4lften av hela Finlands yta. M\u00e5let \u00e4r att m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och s\u00e4kerhet inte \u00e4ventyras och att samh\u00e4llets viktiga funktioner skyddas \u00e4ven vid en mycket s\u00e4llsynt \u00f6versv\u00e4mning.<\/p>\n

I planerna presenteras m\u00e5l och \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rebygga och minska \u00f6versv\u00e4mningsskadorna. I planerna f\u00f6resl\u00e5s cirka 450 praktiska \u00e5tg\u00e4rder, bland annat att h\u00e5lla kvar \u00f6versv\u00e4mningsvatten, utveckla regleringen av vattendraget samt bygga vallar. \u00c4ven m\u00e5nga icke-strukturella \u00e5tg\u00e4rder ing\u00e5r i planerna, s\u00e5som beredskapsplaner och \u00f6vningar samt utveckling av \u00f6versv\u00e4mningsprognoser och -varningar. Det effektivaste s\u00e4ttet vore att f\u00f6rbereda sig proaktivt f\u00f6r framtida risker till exempel i samband med planeringen av markanv\u00e4ndningen.<\/p>\n

De f\u00f6rsta planerna f\u00f6r hantering av \u00f6versv\u00e4mningsrisker utarbetades f\u00f6r 2016\u20132021. I de nu reviderade planerna har man bed\u00f6mt de olika \u00e5tg\u00e4rdernas motst\u00e5ndskraft mot klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och anpassningsbarhet till olika f\u00f6r\u00e4ndringar. Det \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt att f\u00f6rbereda sig p\u00e5 ett anpassningsbart och \u00f6vergripande s\u00e4tt genom olika \u00e5tg\u00e4rder, \u00e4ven med beaktande av \u00e4nnu of\u00f6rutsedda eller v\u00e4xande risker. Planerna f\u00f6r hantering av \u00f6versv\u00e4mningsrisker spelar en viktig roll i egenskap av en allm\u00e4n och l\u00e5ngsiktig plan f\u00f6r regionen.<\/p>\n

Kommunerna ansvarar f\u00f6r hanteringen av riskerna f\u00f6r dagvatten\u00f6versv\u00e4mningar. I Finland finns tills vidare inga omr\u00e5den med betydande risk f\u00f6r dagvatten\u00f6versv\u00e4mning och inga riskhanteringsplaner f\u00f6r dagvatten\u00f6versv\u00e4mningar enligt lagen om hantering av \u00f6versv\u00e4mningsrisker. Hanteringen av dagvatten fr\u00e4mjas dock p\u00e5 andra s\u00e4tt i kommunerna.<\/em><\/p>\n

Mer information om hanteringen av \u00f6versv\u00e4mningsrisker och planerna f\u00f6r hantering av \u00f6versv\u00e4mningsrisker finns p\u00e5 https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/hantering-av-oversvamningsrisker\/<\/a><\/p>\n

F\u00f6rfattare:<\/strong><\/p>\n

\"\"
\nLauri Ahopelto
\n<\/strong>Konsultativ tj\u00e4nsteman
\nJord- och skogsbruksministeriet
\nNaturresursavdelningen\/enheten f\u00f6r naturresurs- och vattenhush\u00e5llning<\/p>\n

\"\"
\n<\/strong>Antti Parjanne<\/strong>
\nLedande vattenhush\u00e5llningsexpert
\nJord- och skogsbruksministeriet
\nNaturresursavdelningen\/enheten f\u00f6r naturresurs- och vattenhush\u00e5llning<\/p>\n

Huvudbild: \u00a9 Brahestadsregionen, \u00f6versv\u00e4mning i Pyh\u00e4joki \u00e4lv, april 2018<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6rutsp\u00e5s \u00f6ka extrema situationer med anknytning till v\u00e4der- och vattenf\u00f6rh\u00e5llandena. Finland \u00e4r ett l\u00e5ngt land och under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren har vi upplevt s\u00e5v\u00e4l helt sn\u00f6- och isfria vintrar som vintrar med n\u00e4stan rekordmycket sn\u00f6. Regional beredskap f\u00f6r varierande och extrema vattenf\u00f6rh\u00e5llanden blir allts\u00e5 allt viktigare. De nyligen godk\u00e4nda planerna f\u00f6r hantering av […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":15183,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-15157","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-blogg"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15157","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15157"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15157\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15182,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15157\/revisions\/15182"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/15183"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}