{"id":14543,"date":"2021-12-03T15:13:30","date_gmt":"2021-12-03T13:13:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=14543"},"modified":"2021-12-13T15:16:29","modified_gmt":"2021-12-13T13:16:29","slug":"vattenoversikt-for-november-2021-risken-for-kravisoversvamningar-okade-forsurningsproblemen-i-de-sma-aarna-fortgick-landskapen-i-osterbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/vattenoversikt-for-november-2021-risken-for-kravisoversvamningar-okade-forsurningsproblemen-i-de-sma-aarna-fortgick-landskapen-i-osterbotten\/","title":{"rendered":"Vatten\u00f6versikt f\u00f6r november 2021: Risken f\u00f6r kravis\u00f6versv\u00e4mningar \u00f6kade, f\u00f6rsurningsproblemen i de sm\u00e5 \u00e5arna fortgick (Landskapen i \u00d6sterbotten)"},"content":{"rendered":"

Efter en regnig oktober var vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna i b\u00f6rjan av november h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet. S\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade temperaturerna sjunka och i slutet av november ledde den h\u00e5rda k\u00f6lden till att det uppstod risk f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar p\u00e5 grund av kravis. Vattnet var forts\u00e4ttningsvis surt s\u00e4rskilt i de sm\u00e5 \u00e5arna l\u00e4ngs den \u00f6sterbottniska kusten.<\/p><\/blockquote>\n

Vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna minskade och i slutet av m\u00e5naden vidtogs f\u00f6rberedelser inf\u00f6r kravis\u00f6versv\u00e4mningar<\/h3>\n

Vattenf\u00f6ringen minskade under november, eftersom nederb\u00f6rden i b\u00f6rjan av m\u00e5naden var ringa och i slutet av m\u00e5naden f\u00f6ll nederb\u00f6rden i form av sn\u00f6. Temperaturen sj\u00f6nk under m\u00e5nadens lopp.Under den senare delen av november l\u00e5g temperaturen p\u00e5 minus. I slutet av m\u00e5naden var det kring 10\u201320 grader kallt. S\u00e4rskilt l\u00e4ngs Esse \u00e5 vidtogs f\u00f6rberedelser inf\u00f6r eventuella \u00f6versv\u00e4mningar som kan uppst\u00e5 p\u00e5 grund av kravis efter att temperaturen sjunkit ordentligt under noll grader.<\/p>\n

I Skatila i nedre loppet av Kyro \u00e4lv var vattenf\u00f6ringen i b\u00f6rjan av november p\u00e5 niv\u00e5n 87 m3<\/sup>\/s och minskade under m\u00e5naden till niv\u00e5n 23 m3<\/sup>\/s.I Kaitfors i nedre loppet av Perho \u00e5 sj\u00f6nk vattenf\u00f6ringen fr\u00e5n niv\u00e5n 58 m3<\/sup>\/s i b\u00f6rjan av november till 12 m3<\/sup>\/s i slutet av m\u00e5naden.<\/p>\n

Vattenst\u00e5ndet i de konstgjorda sj\u00f6arna steg t\u00e4mligen h\u00f6gt under oktober p\u00e5 grund av regnet. Under november s\u00e4nktes vattenst\u00e5ndet till normala niv\u00e5er f\u00f6r att se till att det finns lagringsvolym inf\u00f6r kommande regn och sm\u00e4ltvatten. N\u00e5gra exempel p\u00e5 hur vattenst\u00e5ndet i de konstgjorda sj\u00f6arna sj\u00f6nk: i Kalaj\u00e4rvi i Kyro \u00e4lv under november med 24 cm, i Hirvij\u00e4rvi i Lappo \u00e5 med 28 cm och Patana i Perho \u00e5 med 34 cm. I natursj\u00f6arna sj\u00f6nk vattenst\u00e5ndet i Lappaj\u00e4rvi under november med 7 cm. Vattenst\u00e5ndet i Lappaj\u00e4rvi var i slutet av november 8 cm h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet f\u00f6r tidpunkten och ca 25 cm \u00f6ver m\u00e5lzonen, som sjunker n\u00e4r vi n\u00e4rmar oss vintern. Vattenst\u00e5ndet i Kuortaneenj\u00e4rvi sj\u00f6nk med 36 cm under november och l\u00e5g i slutet av m\u00e5naden p\u00e5 m\u00e5lniv\u00e5n f\u00f6r regleringen.<\/p>\n

P\u00e5 grund av k\u00f6lden i slutet av november minskades avtappningen i Esse \u00e5 och Lappo \u00e5 f\u00f6r att hejda kravisbildningen. Om vattenf\u00f6ringen \u00e4r h\u00f6g kan inte ist\u00e4cket bildas p\u00e5 \u00e5n. D\u00e5 kan underkylt vatten bilda iss\u00f6rja och d\u00e4mma upp forsar, vilket leder till att vattenst\u00e5ndet ovanf\u00f6r forsen stiger. I Esse \u00e5 installerades kravisbommar och -rep ovanf\u00f6r de forsar d\u00e4r det ofta uppst\u00e5r kravis f\u00f6r att g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r ett ist\u00e4cke att bildas.Risken f\u00f6r att det ska uppst\u00e5 proppar p\u00e5 grund av iss\u00f6rja och kravis \u00e4r st\u00f6rst i b\u00f6rjan av vintern, n\u00e4r v\u00e4dret snabbt blir kallare och vattenf\u00f6ringen i \u00e5n \u00e4r stor och \u00e5n inte \u00e4nnu har ett ist\u00e4cke.<\/p>\n

F\u00f6rsurningsproblemen fortgick i de sm\u00e5 \u00e5arna n\u00e4ra kusten<\/h3>\n

Ytvattentemperaturen i insj\u00f6arna var i b\u00f6rjan av november kring 6\u20137 grader, men i slutet av m\u00e5naden hade sj\u00f6arna redan fryst till. F\u00f6rsurningsperioden som b\u00f6rjade i oktober fortsatte i de sm\u00e5 \u00e5arna l\u00e4ngs kusten \u00e4ven i november. Till exempel i Toby-Laihela \u00e5, Solf \u00e5 och V\u00f6r\u00e5 \u00e5 var pH kring 4\u20134,5.P\u00e5 grund av f\u00f6rsurningen var vattnet onaturligt klart samtidigt som aluminiumhalterna l\u00e5g p\u00e5 niv\u00e5er som \u00e4r giftiga f\u00f6r vattenorganismerna. I de st\u00f6rre vattendragen, till exempel i Kyro \u00e4lv, var f\u00f6rsurningsl\u00e4get b\u00e4ttre och pH var \u00f6ver 5,5 med undantag av N\u00e4rpes \u00e5 i b\u00f6rjan av m\u00e5naden. Fram till slutet av november hade situationen f\u00f6rb\u00e4ttrats och pH-v\u00e4rdet i de stora \u00e5arna och \u00e4lvarna var 6 eller h\u00f6gre. De st\u00f6rsta halterna av n\u00e4rings\u00e4mnen uppm\u00e4ttes som vanligt i N\u00e4rpes \u00e5.<\/p>\n

Grundvattenniv\u00e5erna j\u00e4mnade ut sig<\/h3>\n

I b\u00f6rjan av november b\u00f6rjade grundvattenreserverna var j\u00e4mnt p\u00e5fyllda och grundvattenniv\u00e5erna har h\u00e5llits stabila under hela m\u00e5naden. St\u00e4llvis kan en mindre s\u00e4nkning noteras, men vid m\u00e4tstationerna f\u00f6r grundvatten ligger niv\u00e5erna forts\u00e4ttningsvis i huvudsak p\u00e5 genomsnittet f\u00f6r tidpunkten. En j\u00e4mn s\u00e4nkning av grundvattenniv\u00e5erna \u00e4r att v\u00e4nta, om nederb\u00f6rden i december i huvudsak f\u00e5s i form av sn\u00f6 och vatten inte l\u00e4ngre sugs upp i jordm\u00e5nen. Det \u00e4r typiskt att grundvattenreserven slutar fyllas d\u00e5 vintern infaller och tj\u00e4len bildas i marken.<\/p>\n

Kontakter<\/strong>
\nLedande vattenhush\u00e5llningsexpert Katja Haukilehto, tfn 0295 027 794 (reglering och vattenf\u00f6ring)
\nSpecialforskare Anssi Teppo, tfn 0295 027 948 (vattenkvalitet)
\n\u00d6verinspekt\u00f6r Krister Dalhem, tfn 0295 027 671 (grundvattnen)
\nChef f\u00f6r vattenresursenheten Liisa Maria Rautio, tfn 0295 027 919<\/p>\n

Bild: Om det inte har bildats ett ist\u00e4cke p\u00e5 \u00e5n n\u00e4r det hastigt blir k\u00f6ldgrader, kan det underkylda vattnet bilda iss\u00f6rja och d\u00e4mma upp forsar. Bilden \u00e4r fr\u00e5n Lankilankoski i Lappo \u00e5. \u00a9 NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter en regnig oktober var vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna i b\u00f6rjan av november h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet. S\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade temperaturerna sjunka och i slutet av november ledde den h\u00e5rda k\u00f6lden till att det uppstod risk f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar p\u00e5 grund av kravis. Vattnet var forts\u00e4ttningsvis surt s\u00e4rskilt i de sm\u00e5 \u00e5arna l\u00e4ngs den \u00f6sterbottniska kusten. Vattenf\u00f6ringen i […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":14546,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[470],"tags":[],"class_list":["post-14543","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vattensituationen-artiklar"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14543","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14543"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14543\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14544,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14543\/revisions\/14544"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/14546"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14543"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14543"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14543"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}