Tillbaka

Publicerad: 30.9.2021

Informationen har producerats av Finlands miljöcentral

Minskar jordbrukets belastning på vattendragen?

Mycket arbete har gjorts för vattenvården inom jordbruket. Från åkrarna rinner dock fortfarande för mycket jordmaterial och näringsämnen – kväve och fosfor – ut i vattendragen. Hur ser framtiden ut?

I Finland bidrar jordbruket mest till övergödningen av vattendrag: jordbruket orsakar över hälften av näringsutsläppen från mänsklig verksamhet. Näringsämnen rinner ut i vattendragen från åkrarna särskilt när marken är bar. På våren ökar urlakningen på grund av smältvattnet och vårflödena, på hösten på grund av höstregnen. Klimatförändringen förvärrar situationen särskilt i södra och mellersta Finland, då perioden med snötäcke blir kortare och vinterregnen ökar.

Man försöker minska näringsutsläppen på många sätt. Det är viktigt att hålla åkermarken i gott växtskick, så att växterna effektivt använder de gödselmedel som sprids ut på åkern. Inom jordbruket håller man också på att övergå från torrläggning av åkrar till en mer heltäckande vattenförvaltning. Med hjälp av den kan näringsämnen hållas kvar i avrinningsområdet mer effektivt.

Arbetet med vattenvården har börjat ge resultat: i synnerhet fosforbelastningen har minskat. Det behövs dock ytterligare satsningar. Det är viktigt att tillägna sig mer effektiva och fokuserade vattenvårdsåtgärder och produktionssätt för att förebygga belastning på vattendragen.

Forskningen har också producerat helt nya sätt att minska utsläppen. Sådana är bland annat att sprida gips eller jordförbättringsfibrer på åkern. Båda dessa ämnen fås som en biprodukt från industrin. Gips och fibrer förbättrar markstrukturen. Ämnena minskar också erosionen, vilket minskar spridningen av fosfor bunden i jordpartiklar till vattendragen. Även strukturkalkning av lerjordar minskar urlakningen av fosfor.

Bild: © Natalia Sokko, Vastavalo