Konstgjorda sjöar för många ändamål

Vad är det för mening med att anlägga konstgjorda sjöar i Finland? Vi har ju tiotusentals sjöar sedan tidigare. Varför har konstgjorda sjöar anlagts och hur många finns det?

Finlands äldsta konstgjorda sjö finns i Orisberg i Storkyro. Den anlades 1783 för att få jämn tillgång till vattenkraft till det lokala järnbruket året runt. När man senare började elektrifiera Finland anlades allt fler konstgjorda sjöar för att stödja elproduktionen med vattenkraft.

Andra viktiga motiveringar till att anlägga konstgjorda sjöar är översvämningsskydd och lagring av bruksvatten. Dessutom har konstgjorda sjöar anlagts för rekreation; om det inte finns några naturliga sjöar i närheten kan en konstgjord sjö tjäna som badplats.

I Finland räknar man med ett femtiotal konstgjorda sjöar som är stora som insjöar – de största är Lokka och Porttipahta i Sodankylä. Det finns också otaliga mindre anlagda dammar och bassänger.

De konstgjorda sjöarna har i allmänhet anlagts genom att dämma upp strömmande vatten eller isolera havsvikar. Många har anlagts i en mindre sjö: vattenståndet har höjts så att sjön blivit mångdubbelt större. Andra är invallade på torra land eller till exempel på myrar. En konstgjord sjö kan också ha uppkommit mer eller mindre av misstag i en sandgrop eller ett stenbrott.

Många gamla konstgjorda sjöar har redan blivit en del av landskapet. De har ett ekosystem som är typiskt för en sjö och stabiliserad strandvegetation. På minussidan finns de naturvärden som gått förlorade på grund av den konstgjorda sjön. Ekosystemet i en konstgjord sjö som fungerar som vattenreserv kan också belastas av en onaturligt stor variation i vattenståndet, som avviker från sjöns naturliga rytm.