Publicerad: 8.12.2022

Informationen har producerats av Finlands miljöcentral

Frågor och svar om blågrönalger

Blågrönalger är ett återkommande problem i många sjöar och havsområden varje sommar. Vad är blågrönalger och varför ska jag akta mig för dem? Vad ska jag göra om jag har kommit i kontakt med blågrönalger?

Vad är blågrönalger?

Blågrönalgerna är bakterier. De kallas också cyanobakterier eller blågröna bakterier. Till skillnad från andra bakterier har blågrönalger förmågan att assimilera och producera syre. Denna egenskap gör att de påminner de om planktonalger.

En del av blågrönalgerna flyter i vattnet, andra växer på bottenytor. Många typer av blågrönalger som flyter i vattnet har gasblåsor, med vilka de kan reglera hur djupt de flyter. Vid lugnt väder kan gasblåsorna lyfta algcellerna nära vattenytan. Stora mängder blågrönalger som flyter på vattenytan kallas blågrönalgblomningar.

Hur känner jag igen blågrönalger?

Blågrönalger är blågröna eller gröna, ibland även gulaktiga. Algerna flyter i vattnet som små korn eller i form av en lös ”välling” eller målarfärgsliknande massa. Blågrönalgerna kan i allmänhet inte lyftas upp ur vattnet på en käpp, på samma sätt som trådalger. Ett undantag är blågrönalger från bottenytorna, som har stigit upp till vattenytan när det har samlats gas under dem. Om du låter vatten med blågrönalger stå i ett vattenglas stiger algkornen upp till ytan.

Pollen från barrträd som flyter i vattnet kan likna blågrönalger. Pollen är dock alltid gult eller gulbrunt till färgen, aldrig grönskiftande. Pollen känner du också igen på att det ligger inte bara på vattenytan, utan också på andra ytor såsom bryggor och trädgårdsmöbler. Pollen förekommer i början av sommaren, blågrönalger senare på sommaren.

I vilka typer av vatten förekommer blågrönalger?

Blågrönalgerna förökar sig snabbare ju mer näringsämnen det finns i vattnet. Algblomningarna är typiska för övergödda sjöar och havsområden.

En del av blågrönalgerna kan utnyttja kväve som lösts upp i vattnet från atmosfären. De frodas också i vatten med litet kväve, förutsatt att det finns tillräckligt med fosfor. De vidsträckta bältena av blågrönalger i Östersjön består vanligtvis av sådana kvävebindande arter. I insjöar kan även arter av blågrönalger som inte binder kväve bilda blomningar av blågrönalger.

När förekommer blågrönalger?

Blågrönalgerna trivs bäst i varmt vatten. Stora algmassor förekommer därför i allmänhet i juli–augusti. Vid lugnt väder blir algmassorna synliga när algkornen stiger mot ytan.

Ytblomningarna kan driva med vinden. Därför kan en massa av blågrönalger samlas i vindriktningen. Vid mycket blåsigt väder kan algcellerna blandas med vattnet. Då är det svårare att upptäcka blågrönalgerna.

Varför varierar mängden blågrönalger från år till år?

Näringssituationen och väderförhållandena påverkar blågrönalgernas tillväxt. Vid Finlands kust kan näringssituationen i ytvattnet variera mycket från år till år, beroende på hur mycket näringsrikt djupvatten som blandas med de högre vattenskikten. I Östersjön kan risken för blågrönalger under den kommande sommaren i allmänhet bedömas redan i slutet av vintern på basis av näringshalterna i vattnet. Utfallet påverkas av sommarens väder och havsvattnets temperatur.

Mängden blågrönalger kan variera från år till år också i insjöarna. Variationen beror på både sommarens väderförhållanden och urlakningen av näringsämnen från avrinningsområdet. Det senare påverkas av ett stort antal faktorer, särskilt vädret och snötäcket under vintern samt tidpunkten för isbildning och issmältning. På våren och sommaren kan urlakningen av näringsämnen öka på grund av långvariga och kraftiga regn och översvämningar. Om det finns rikligt med näringsämnen för blågrönalgerna är risken stor för att blågrönalgblomning uppkommer.

Ökar klimatförändringen blågrönalgblomningarna?

Klimatförändringen för med sig varmare somrar. Varmt havs- och insjövatten innebär gynnsamma förhållanden för blågrönalger.

Klimatförändringen kan förstärka förekomsten av blågrönalger även på ett annat sätt: näringsbelastningen i vattnen kan öka när allt rikligare regn sköljer ut mer näringsämnen än tidigare från avrinningsområdet i vattnen. Klimatförändringen kan också öka sedimenteringen av vattenmassan. Det kan orsaka syrebrist, vilket påskyndar frisättningen av fosfor från bottensedimentet till vattnet och ökar risken för blågrönalgblomningar.

Varför ska jag vara försiktig med vatten som innehåller blågrönalger?

Blågrönalger kan producera giftiga eller hälsoskadliga föreningar. Många arter av blågrönalger har både giftproducerande och giftfria stammar. Blågrönalger som producerar gifter kan därför inte särskiljas från giftfria blågrönalger på basis av sitt utseende. Därför är det skäl att akta sig för alla blågrönalger.

Algerna producerar många slags föreningar. En del är mycket farliga lever- eller nervgifter. Andra orsakar allergiska symtom, illamående, magbesvär eller ögon- och öroninflammationer. Feber, snuva, huvudvärk och andra allmänna symtom är också möjliga. Människors känslighet för ämnen som produceras av blågrönalger varierar mycket.
Symptom orsakade av blågrönalger framträder i allmänhet inom några timmar efter exponeringen för blågrönalger. Om du får allvarliga symtom ska du uppsöka läkare.

Vad kan vatten med blågrönalger användas till eller kan jag använda det över huvud taget?

Vatten med blågrönalger får inte användas som dricksvatten eller vid matlagning. Det hjälper inte att koka vatten, eftersom de hälsoskadliga föreningarna inte bryts ned trots kokning. Vatten som innehåller blågrönalger ska inte heller användas i bastun. Alggifter kan transporteras till lungorna med vattenångan som avdunstar från bastuugnen.

Undvik också att använda vatten med blågrönalger som tvättvatten, diskvatten eller till att vattna trädgårdsväxter som är avsedda att ätas. Allra säkrast är det att inte alls använda vatten med blågrönalger för något ändamål.

Kan jag bada i vatten med blågrönalger?

Bad och annan vattensport ska undvikas när det finns blågrönalger i vattnet. Låt inte heller barn plaska i vatten som innehåller blågrönalger. Barn trivs ofta länge i vattnet, de är små och kan svälja vatten och kan därför få allvarliga förgiftningssymptom.

Om du efter en simtur misstänker att det har funnits blågrönalger i vattnet ska du tvätta dig noga med rent vatten. Du ska också skölja ögonen med rent vatten.

Är blågrönalger farliga för sällskapsdjur eller produktionsdjur?

De föreningar som blågrönalgerna producerar är veterligen giftiga även för andra däggdjur. Låt alltså inte djur dricka vatten som innehåller blågrönalger eller bada i det. Hundar och andra sällskapsdjur kan svälja vatten när de badar eller vadar. Efteråt kan de slicka sin våta päls och på så sätt få i sig blågrönalggifter. Om ditt sällskapsdjur har badat i vatten med blågrönalger ska du tvätta det med rent vatten.

I Finland har det förekommit några fall där en hund eller ko som druckit vatten med blågrönalger har dött av förgiftning. Hos hundar kan förgiftning orsakad av blågrönalger ge till exempel diarré, kräkningar, dregling, muskelryckningar eller förlamningssymtom. Om ditt djur har druckit vatten som innehåller blågrönalger ska du genast kontakta veterinären.

Kan jag äta fisk och andra djur som fångats i vatten med blågrönalger?

Fisk som fångats i vatten med blågrönalger kan ätas, eftersom blågrönalggifter inte överförs till fiskköttet. Det är ändå bäst att undvika fiskarnas inre organ, eftersom alggifter kan samlas i dem. Fiskarna ska sköljas omsorgsfullt med rent vatten innan de rensas.

I en sjö med blågrönalger kan det också finnas kräftor, även om kräftor i allmänhet inte trivs i näringsrika vattendrag. Om det finns blågrönalger i insjövattnet ska du helst låta bli att äta kräftorna. Om du ändå tillreder mat av kräftor som fångats i vatten med blågrönalger ska kräftorna sköljas mycket väl innan de kokas.

Undvik att äta musslor och snäckor, eftersom levergifter i alger samlas i dem. Utöver levergifter kan också nervgifter och andra skadliga ämnen samlas i musslor och snäckor.

Mer information om ämnet:

Blågrönalgläget