Tillbaka

Publicerad: 28.10.2019

Informationen har producerats av Finlands miljöcentral

Förorenar bebyggelsen vattendragen?

Avloppsvattnet från städer och tätorter renas numera väl. Förstör det fortfarande vattendragen? Och hur är det med avloppsvattnet i glesbygden?

Man började rena avloppsvattnet från tätorterna effektivt på 1970-talet. Sedan dess har utsläppen från samhällena minskat kraftigt. Det gäller särskilt organiska ämnen och fosfor. Fosfor är ett viktigt växtnäringsämne som övergöder vattendragen och orsakar bland annat algblomningar.

I takt med att utsläppen minskat har vattendragen i närheten av tätorterna blivit renare. Avloppsvattnet samlas också ofta i större reningsverk, längre bort från tätorterna. Även detta har bidragit till att förbättra vattendragen nära städerna. I många tätorter och städer är strandvattnen numera så rena att det går att bada i dem.

Samhällenas andel av den totala belastningen på vattendragen i Finland är numera ganska liten. Jordbruket belastar vattnen mest. Trots det kommer i synnerhet kväveutsläpp fortfarande från tätorterna. Kväve är ett annat viktigt växtnäringsämne som påverkar särskilt havsområdena.

Avloppsvattnet i glesbygden har man börjat rena ordentligt först på senare tid. Vattenreningen bidrar till att minska utsläppen från glesbebyggelse i vattendragen. Hittills har utsläppen beräknade per invånare varit betydande. Utsläppen har också inverkat på vattendragens och grundvattnens status lokalt. Om man beaktar hela Finland har glesbebyggelsen under de senaste åren varit en utsläppskälla som är jämförbar med tätorter.

Bild: iStockphoto