Finns det gifter i vattendraget?

Låga halter av miljögifter kan finnas i Finlands sjöar, åar och älvar. Varifrån kommer de och är de farliga för människan eller miljön?

Skadliga och farliga ämnen hamnade i vattendragen särskilt under den senare hälften av 1900-talet. En del av ämnena kom från industrin, bland annat från kemiska fabriker, skogsindustrin och metallindustrin. Andra kom från bekämpningsmedel eller konsumtionsprodukter.

Situationen förändrades i slutet av 1900-talet när man började uppmärksamma miljögifterna. De farligaste ämnena förbjöds eller användningen av dem begränsades. Industriprocesserna utvecklades och behandlingen av avloppsvatten förbättrades. På så sätt lyckades man till exempel på kort tid minska utsläppen av klor i samband med cellulosablekning till cirka en tiondel. Även utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller minskade kraftigt, liksom PCB-belastningen i vattendragen.

När belastningen minskade började vattendragen småningom renas från miljögifter. Rester av gifterna finns dock fortfarande kvar i bottensedimenten, vattnet och vattenorganismerna. Halterna i fisk överskrider sällan de gränser som fastställts för att skydda hälsan, men för många skadliga ämnen har däremot inga gränsvärden fastställts för livsmedelsanvändningen. Eftersom fisk är hälsosam mat lönar det sig att äta den enligt rekommendationerna. Fördelarna uppväger riskerna!

Små mängder skadliga ämnen hamnar fortfarande i vattendragen bland annat från gamla produkter. Extra belastning orsakas även av långväga spridning. Det är den huvudsakliga orsaken till att de maximala halter som fastställts för vissa flamskyddsmedel överskrids allmänt i vattendragen både i Finland och på andra håll i Europa. Kemikaliseringen av miljön i allmänhet väcker också oro.