Publicerad: 6.11.2023

Informationen har producerats av NTM-centralen

Vattenöversikt för oktober 2023: Vattenståndet förblev högt fram till senare delen av månaden (landskapen i Österbotten)

Vattenståndet i de österbottniska sjöarna och åarna förblev höga ända till senare delen av oktober. Fram till mitten av oktober var vädret ganska varmt och regnigt, men mot slutet av månaden blev det kallare och den ringa nederbörden föll i form av snö. Innan mitten av oktober regnade det kraftigt i området av Esse å, Kronoby å, Kelviå å och nedre loppet av Perho å och det ledde till att vattnet på många platser rann ut över åkrarna. Den största nederbördsmängden uppmättes i Karleby (38 mm) den 10:e oktober. Under en dryg vecka (6.-14.10.) regnade det sammanlagt 98 mm i Karleby.

Vattenståndet i sjön Lappajärvi i Esse å var högt sedan tidigare och fortsatte stiga på grund av regnet under de första veckorna i oktober. Vattenståndet i Lappajärvi var som högst 16.-20.10., då det låg på nivån N60 +70,49 m, vilket är cirka 90 cm högre än vanligt för tidpunkten. Senast har vattenståndet i sjön varit lika högt under vårflödet 1982. I maj 1982 var vattenståndet i sjön 10 cm högre ett tag.  Oktoberflödet gjorde att åkrar översvämmades längs stränderna vid Lappajärvi och även andra skador rapporterades, bland annat att lågt belägna byggnader blivit våta, bryggor och båtar lossnade och erosionsskador uppstod längs stränderna. Den 12 oktober var vattenföringen i nedre loppet av Esse å vid Herrfors kraftverk cirka 67 m3/s, vilket är i samma klass med den största observationen under mäthistorien våren 1982.

I nedre loppet av Kelviå å var vattenföringen den 13 oktober cirka 38 m3/s. Senast har vattenföringen i Kelviå å varit större än så i april år 2000. Då var vattenföringen 52 m3/s. I Kronoby å och i Närpes å var vattenföringen den 12 oktober ungefär på samma nivå som under vårflödet i år.

I Perho ås avrinningsområdet steg vattenståndet i den konstgjorda sjön Patana till cirka 60 cm över det vanliga i mitten av oktober och därför måste man emellanåt avtappa en stor del av vattnet från övre loppet via ån förbi den konstgjorda sjön Patana. Vattenföringen i Kaitfors i nedre loppet av Perho å var som högst i mitten av oktober (133 m3/s) och månadens genomsnitt var 72 m3/s. Detta kan jämföras med genomsnittet för oktober månad under åren 1983–2023 som är 22 m3/s.

I Lappo å vid Liinamaa låg vattenståndet nästan hela tiden fram till slutet av månaden över flödesgränsen. Vattenståndet i sjön Kuortaneenjärvi låg över en halv meter högre än normalt vid mitten av oktober, men fram till slutet av månaden hade vattnet sjunkit till normal nivå.  Också i den konstgjorda sjön Hirvijärvi nådde vattenståndet vanliga nivåer vid slutet av månaden.  Vattenföringen i nedre loppet av Lappo å var som högst 155 m3/s i mitten av månaden. Vattenföringen i Keppo var i genomsnitt 103 m3/s i oktober, vilket kan jämföras med genomsnittet 33 m3/s under perioden 1931–2023.

I Kyro älvs avrinningsområde förblev vattenståndet speciellt i Seinäjoki högt ända mot slutet av oktober. Vattenståndet i den konstgjorda sjön Kalajärvi sjönk till vanliga nivåer i slutet av månaden. Vattenföringen i nedre loppet av Kyro älv var som störst i mitten av oktober (183 m3/s) och månadens genomsnitt var 102 m3/s. Detta kan jämföras med genomsnittet för oktober månad under åren 1911–2023 som är 48 m3/s.

Försurningsproblem förekom särskilt i de små åarna längs kusten

I oktober blev vattnet i sjöarna snabbt kallare. I Lappajärvi sjönk vattentemperaturen från knappa 14 °C i början av månaden till under 3 °C i slutet av månaden. Mindre och grundare sjöar i avrinningsområdena källflöden frös till före slutet av oktober, vilket är sällsynt. På grund av att vädret snabbt blev kallt och istäcket snabbt lade sig, kan vattenmassan nära bottnen i sjöarna har förblivit varmt och det tillsammans med en eventuell lång vinter kan förutspå problem med syrebrist mot slutet av vintern. Å andra sidan har vattnet frusit till ganska hög nivå, vilket gör att syreförrådet i sjöarna är större. Det observerades inga blågröna alger eller andra skadliga algförekomster. Vattenföringen i åarna var tämligen stora, vilket också syntes i vattenkvaliteten.

Olägenheter på grund av försurning förekom särskilt i de små åarna nära kusten. Surast (pH 4,5–4,9) var vattnet i Vörå å, Kelviå å, Lehmäjoki, Malax å och Solf å. I Vörå å, Solf å och även en del andra små åar observerades att åvattnet hade blivit klarare som ett resultat av sedimenteringen av humusföreningar i det kraftiga försurade vattnet. I de större åarna hölls pH-värdena på bättre nivåer och varierade kring 6,0–6,5. Halterna av sediment och näringsämnen i åarna var tämligen höga särskilt i början av oktober, men minskade mot slutet av månaden.

Grundvattennivån är hög

Den rikliga nederbörden fortsatte under första halvan av oktober. Mot slutet av månaden sjönk temperaturen, det blev sträng köld nattetid och på stora områden fattades ännu snötäcke, vilket gör att marken snabbt började frysa till. Då marken är frusen bildas inget grundvatten och det typiska är att grundvattennivån sjunker under vintern. Under oktober har grundvattennivån ställvis fortsatt att stiga. Då marken fryser till och tjälen bildas när vintern infaller förväntas grundvattennivån sluta stiga. På stora områden i de österbottniska landskapen är grundvattennivån högre än vanligt i oktober. Vid de riksomfattande mätstationerna för grundvatten ligger nivåerna kring genomsnittet för tidpunkten eller högst 0,8 meter över det.

Mer information på webben:

Vattenprognoser och varningar på kartan (vesi.fi)

Vattensituationen i realtid (ymparisto.fi)

 

Tilläggsuppgifter från NTM-centralen i Södra Österbotten:

Ledande vattenhushållningsexpert Katja Haukilehto
tfn 0295 027 794 (reglering och vattenföring)

Specialforskare Anssi Teppo
tfn 0295 027 948 (vattenkvalitet)

Överinspektör Tilda Rantataro
tfn 0295 027 668 (grundvatten)

 

 

Bild: Bärklarsforsen, Esse å. © NTM-centralen i Södra Österbotten