med temat:
Behandling av avloppsvatten i glesbygden
Behandling av avloppsvatten i glesbygden
– Finlands miljöcentrals webbplats om reningsverk
Det lönar sig att behandla avloppsvattnet från en fastighet i ett glesbygdsområde som inte hör till avloppsnätet på ett ändamålsenligt sätt. På så sätt hålls brunnsvattnet rent, belastningen på närliggande sjöar minskar och vattendragens rekreationsvärde förbättras.
På denna webbplats om reningsverk samlar Finlands miljöcentral (Syke) information om de anläggningar och metoder som lämpar sig för behandling av avloppsvatten i glesbygden och som är allmänt tillgängliga i Finland. På webbplatsen finns dessutom korta sammanfattningar av forskningsresultat gällande anläggningar och metoder som grundar sig på undersökningar och tester utförda av opartiska och pålitliga aktörer.
Webbplatsen genomför 3 § i statsrådets förordning 157/2017, det vill säga den så kallade avloppsvattenförordningen. Webbplatsens funktionsprincip beskrivs i en separat funktionsbeskrivning.
Flytande och fast toalettavfall
Minireningsverk
Minireningsverk är fabrikstillverkade system för behandling av avloppsvatten. Ett minireningsverk är ett bra val för behandling av avloppsvatten i synnerhet när det inte finns tillräckligt med utrymme på tomten för ett markreningsverk eller när marken är klippig.
Ett minireningsverk består i allmänhet av en eller flera behållare, en styrcentral och ett utloppssystem. Reningsverket kan också byggas på plats och ställe, antingen från början eller genom att sätta ihop färdiga delar. Minireningsverkets utrymmesbehov är mindre än markreningsverkets; schaktytan är cirka 5–10 kvadratmeter.
Minireningsverkets funktionsprincip
Det finns tre grundläggande typer av minireningsverk: satsreningsverk, biofilter och aktivslamreningsverk som fungerar kontinuerligt. I ett satsreningsverk, det vill säga ett aktivslamreningsverk som fungerar enligt satsprincipen, inleds behandlingen av avloppsvattnet när behållaren har fyllts till en viss nivå. I biofilter används biofiltreringsteknik med exempelvis skivor, fasta perforerade rör eller andra plaststycken på vars yta en biofilm växer. I aktivslamreningsverk som fungerar kontinuerligt används samma princip som i stora avloppsreningsverk.
Organiska ämnen minskas i allmänhet i den biologiska nedbrytningsprocessen. I reningsverket växer mikroorganismer som bryter ner komplexa föreningar i avloppsvattnet. Mikroorganismerna behöver syre för att leva. I ett satsreningsverk sköts syretillförseln genom att blandningen av mikroorganismer och avloppsvatten luftas. I ett biofilter växer mikroorganismerna däremot på filtrets yta, dit avloppsvattnet sprids och där luft förs in till exempel med hjälp av luftning. Fosfor avlägsnas antingen med ett särskilt fosforfilter eller genom sedimentering. Kväve i sin tur avlägsnas med hjälp av nitrifikation – denitrifikation.
För att minireningsverken ska fungera krävs regelbundet underhåll och service. De vanligaste underhållsåtgärderna är tömning av slam och påfyllning av fosforfällningskemikalien. Tömningsintervallet för överskottsslam beror på reningsverkets konstruktion och behållarnas volym. Hur ofta fällningskemikalien fylls på beror på kemikalietankens volym och doseringsmängden. Båda dessa faktorer påverkas också av vattenförbrukningen på fastigheten.
Mer information:
Vatten.fi: Underhåll av fastighetens system för behandling av avloppsvatten
CE-märkning
CE-märkningen är tillverkarens tillkännagivande av att produkten uppfyller Europeiska unionens krav. Syftet med CE-märkningen är att underlätta den fria rörligheten för varor i Europa och är främst avsedd för myndigheters bruk. CE-märkningen beskriver produktens egenskaper (bland annat prestationsnivåer) på ett enhetligt sätt, så att en kompetent planerare kan bedöma produktens lämplighet för användningsändamålet. Märkningen gör det också lättare att jämföra produkterna. CE-märkningen garanterar inte att produkten uppfyller något EU-lands nationella krav.
Ett minireningsverk är CE-märkt om det omfattas av tillämpningsområdet för en harmoniserad produktstandard. Produktstandarder finns inte för alla reningsverk och därför finns det också produkter på marknaden som inte är CE-märkta. Sådana är till exempel retrofit-reningsverk, där anläggningarna installeras i gamla slamavskiljare, minireningsverk för grått avloppsvatten samt traditionella markbehandlingssystem.
CE-märkningen är obligatorisk för produkter som omfattas av tillämpningsområdet för följande produktstandarder:
- EN 12566-1 Fabrikstillverkade slamavskiljare
(Small wastewater treatment systems for up to 50 PT – Part 1: Prefabricated septic tanks) - EN 12566-3 Fabrikstillverkade och/eller i efterhand monterade små reningsverk för hushållsavloppsvatten
(Small wastewater treatment systems for up to 50 PT – Part 3: Packaged and/or site assembled domestic wastewater treatment plants) - EN 12566-4 Slamavskiljare sammansatta på plats av fabrikstillverkade delar
(Small wastewater treatment systems for up to 50 PT – Part 4: Septic tanks assembled in situ from prefabricated kits) - EN 12566-6 Förtillverkade anläggningar för rening av slamavskilt avloppsvatten
(Small wastewater treatment systems for up to 50 PT – Part 6: Prefabricated treatment units for septic tank effluent) - EN 12566-7 Förtillverkat kompletterande reningssteg
(Small wastewater treatment systems for up to 50 PT – Part 7: Prefabricated tertiary treatment units)
Mer information:
CE-märkning | Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes)
CE marking | Inre marknaden, industri, företagande och sm-företagsverksamhet (europa.eu)
Markbehandling
Markbehandling innebär att avloppsvattnet infiltreras i marken. Metoden bygger på biologisk aktivitet på ytan av jordlagret.
Markbehandlingen ska planeras enligt mängden avloppsvatten som behandlas och det utrymme som är tillgängligt. I allmänhet kräver markbehandling mer utrymme än till exempel ett minireningsverk.
Forskningsöversikter med anknytning till lösningar för markreningsverk
Genom att klicka på en siffra ser du beskrivningen av varje metod nedan.
Infiltrationsgrop eller infiltrationsbrunn
Infiltrationsgrop eller infiltrationsbrunn
Till en infiltrationsgrop eller infiltrationsbrunn kan du leda små mängder orenat avloppsvatten, om detta inte medför risk för förorening av miljön. En infiltrationsgrop lämpar sig i allmänhet endast för anspråkslöst utrustade sommarstugor där vatten bärs i hink till användningsändamålet, till exempel till köket eller bastun. Inte ens små mängder avloppsvatten får ledas direkt ut i vattendrag eller i närheten av en dricksvattenbrunn. En infiltrationsgrop eller infiltrationsbrunn är aldrig en tillräcklig behandlingsmetod för toalettvatten.
Markinfiltration
Markinfiltration
Vid markinfiltration förbehandlas avloppsvattnet i allmänhet i slamavskiljaren och leds genom fördelningsledningar antingen direkt eller via en fördelningsbrunn till spridningsledningarna och via dem till marken. Avloppsvattnet rör sig mot grundvattnet när det filtreras genom jordlagren, varefter det följer med grundvattnet. Avloppsvattnet kan blandas med grundvattnet helt eller delvis, eller följa med grundvattnet mer eller mindre avlagrat. Avloppsvattnet rinner i allmänhet ut med grundvattnet i ytvatten, till exempel i en sjö.
Markbädd
Markbädd
I en markbädd förbehandlas avloppsvattnet i slamavskiljaren och leds från spridningsledningarna via spridningslagret till filterskiktet. Filterskiktet kan vara filtersand med kornstorlek enligt anvisningarna eller ett fabrikstillverkat filtermaterial som har installerats tillsammans med filtersanden eller som ett separat lager. Filterskiktet grävs ner i marken. Under filterskiktet anläggs ett dräneringslager och dräneringsledningar, från vilka det filtrerade avloppsvattnet leds till en utloppsplats, till exempel ett öppet dike.
Rotzonsanläggning
Rotzonsanläggning
En rotzonsanläggning är ett biologiskt avloppsreningsverk som använder våtmarksväxter i reningsprocessen: normalt bladvass, säv eller kaveldun, eller vedartade växtarter, såsom vide. Det finns två typer av reningsverk: öppna system såsom infiltrationsbäddar och slutna system för behandling av avloppsvatten. Reningsprocessen grundar sig på avdunstning av avloppsvatten och biologisk nedbrytning av organiskt material.
Forskningsresultat
I det här avsnittet har vi samlat forskningsdata om fastighetsspecifika minireningsverk och markbehandling. Resultaten bör granskas kritiskt, eftersom lokala faktorer påverkar reningsresultatet: även ett bra reningsverk kan fungera dåligt om det installeras fel, används fel eller dess underhåll försummas. Likadana system kan i praktiken ha olika effekt på olika platser. Reningsresultatet från samma reningsverk kan också variera vid olika tidpunkter. Du kan läsa mer om principerna och faktorerna som påverkar beräkningen av ett reningsverks reningsresultat i ABC för beräkning av reningsresultat.
ABC för beräkning av reningsresultat
Reningskrav
Avloppsvattnets kvalitet kan beskrivas med mängden smutsämnen som det innehåller eller med avloppsvattnets uppmätta egenskaper. De viktigaste indikatorerna för kvaliteten är mängden organiska ämnen i avloppsvattnet, fosforhalten och kvävehalten. Mängden organiskt material mäts som biokemisk syreförbrukning (BOD7).
I lagen fastställs kravet på rening av hushållsavloppsvatten på basnivå. Det ska renas så att belastningen på miljön minskar med minst 80 procent för organiska ämnen (BOD7), 70 procent för totalfosfor och 30 procent för totalkväve. Dessutom kan kommunerna ställa strängare reningskrav än basnivån på områden som är känsliga för föroreningar.
Toalettvatten (svart avloppsvatten), innehåller största delen av näringsämnena i avloppsvattnet, det vill säga fosfor och kväve. Behovet att behandla avloppsvatten är således mindre om toalettvattnet samlas separat i en sluten tank eller om en torrtoalett används. Då behandlas endast grått avloppsvatten. I enlighet med reningskraven på basnivå behöver man inte avlägsna fosfor eller kväve, och kravet på avlägsnande av BOD är 67 procent.
Mer information om reningskraven:
Vatten.fi: Bestämmelser om avloppsvatten i glesbygdsområden – vem berörs av dem?
Sammanfattningar av forskningsdata finns i tabellerna under länkarna nedan, i kolumnen till höger. Sammanfattningarna är avsedda att underlätta jämförelsen och användningen av forskningsresultaten. I sammanfattningarna ingår endast forskningsdata som kan anses vara tillförlitliga från forskningsinstitut som bedriver vetenskaplig forskning och andra opartiska instanser. Minst fyra prover från samma objekt har fastställts som minimiantal.
Mer om avloppsvatten i glesbygden
Bestämmelser om avloppsvatten i glesbygdsområden – vem berörs av dem?
Det lönar sig att behandla fastighetens avloppsvatten på ett ändamålsenligt sätt så att den egna livsmiljön bevaras ren, hälsosam och trivsam.
Så här gör du vid renovering av avloppet på en fastighet i glesbygden
Det lönar sig att planera och genomföra förnyandet eller byggandet av ett avloppsvattensystem omsorgsfullt. Då får du ett fungerande system och bästa valuta för pengarna.
Underhåll av fastighetens system för behandling av avloppsvatten
Regelbunden kontroll och underhåll säkerställer att systemet fungerar och hålls i funktionsdugligt skick länge. Ägaren ansvarar för systemets funktion och underhåll.