Vattenrelaterade läromedel

De viktigaste sjöarna som regleras i Birkaland är Näsijärvi, Pyhäjärvi, Vanajavesi och Kyrösjärvi samt Kulovesi, Rautavesi och Liekovesi. Det ursprungliga målet för regleringen var att minska översvämningsskadorna i sjöarna och Kumo älv nedanför dem samt att producera vattenkraft. Regleringen av sjöarna har stor betydelse i synnerhet för beredskapen inför översvämningarna på våren. Vattenståndet i sjöarna sänks under vintern för att göra plats för smältvatten. När klimatet förändras blir översvämningarna på vintern allt viktigare. Genom att hålla kvar vatten i reglerade sjöar är det till exempel möjligt att påskynda bildandet av ett istäcke på Kumo älv.

Sjöarna har stor betydelse för vattenkraften som utjämnande vattenmagasin. Med undantag av Vanajavesi planeras avtappningen i sjöarna i normala fall med tanke på elproduktionen. Betydelsen av vattenvården, vattennaturen och rekreationen vid vattendragen har ökat under de senaste årtiondena och målet är att beakta dem så mycket som möjligt i regleringen.

Kumo älvs fallhöjd på 57,5 m har utnyttjats nästan helt i älvområdets fyra kraftverk. Kraftverken är Hartolankoski och Äetsä kraftverk i Vammala samt Kolsi och Harjavalta kraftverk i Kumo.

Vid alla kraftverk i Kumo älv tillämpas dygns- och veckoreglering, där man i allmänhet tappar av minst vatten på nätterna och veckosluten. Målet för dygns- och veckoregleringen är att jämna ut elförbrukningstopparna. Syftet är att anpassa kraftverkets effekt till energibehovet.

Loimijoki å mynnar ut i Kumo älv i Vittis. Avrinningsområdet har en areal på 3 140 km² och en sjöprocent på 2,7 procent. I synnerhet i avrinningsområdets nedre del finns det få sjöar. Pyhäjärvi i Tammela regleras med Kuhalankoski kraftverk i Loimijoki. I Loimijoki finns dessutom flera små dammar och kraftverk som reglerar vattenståndet i ån. Loimijoki rinner genom Kuhalankoski, Vieremänkoski, Jokioistenkoski, Vesikoski, Vuolteenkoski, Sallilankoski och Rutava dammar. Vesikoski kraftverk används inte längre för produktion av vattenkraft. Med undantag av Rutava producerar de andra kraftverken el till det allmänna distributionsnätet.

Kauvatsanjoki mynnar ut i den mellersta delen av Kumo älv. Kauvatsanjoki avrinningsområde har en areal på 805 km² och en sjöprocent på 8,5 procent. Av sjöarna i området regleras Kiikoisjärvi och Mouhijärvi. Till regleringen av Mouhijärvi hör också Kourajärvi, Kirkkojärvi och Koivuniemenjärvi med samma vattenstånd. Dessa sjöar ligger norr om Mouhijärvi.

Sjöarna Nuutajärvi, Rutajärvi och Kortejärvi i Urjala kommun i Birkaland hör till Tarpianjokistråten som mynnar ut i Vanajavesi. Kortejärvi rinner ut via dammen i Nokoorinkoski i Honkolanjoki och vidare till Tarpianjoki. Vid dammen i Nokoorinkoski har avrinningsområdet en areal på 296 km² och en sjöprocent på 9,0 procent. Matkunjärvi i Ihanajokis övre lopp, som mynnar ut i Notsjö, regleras också med hjälp av en dammkonstruktion.

I Kumo älvs avrinningsområde finns flera mindre reglerade sjöar, varav de viktigaste är Ähtärinjärvi och Vesijärvi. Huvudsyftet med regleringen av dessa är att minska översvämningsskadorna i närområdet och främja jordbruket.

Teuronjoki avrinningsområde ligger i Tavastehus, Hollola och Kärkölä kommuner i Egentliga Tavastland. Teuronjoki rinner upp i Pääjärvi i Lampis och går via Mommilanjärvi och Ansionjärvi till Puujoki. Puujoki mynnar ut i Kernaalanjärvi. Därifrån rinner vattnet via Hiidenjoki till Miemalanselkä i Vanajavesi och vidare mot Tavastehus. Pääjärvi regleras med Sahakoski damm. Mommilanjärvi och Ansiojärvi regleras i sin tur med Vuolteenkoski damm i Puujoki.

I några av sjöarna, såsom i Mallasvesi och Keurusselkä, iakttas sjöarnas naturliga utlopp. Sjöarna regleras alltså inte trots att det finns konstruktioner som lämpar sig för reglering och som producerar el.