Vattenrelaterade läromedel

Kemi älvs avrinningsområde

Kemi älvs avrinningsområde är Lapplands största och hela Finlands näst största avrinningsområde. Avrinningsområdet täcker cirka 50 procent av landskapet Lapplands areal. Avrinningsområdets huvudälv är Kemi älv som rinner upp i östra Lappland. Kemi älv är Finlands största och längsta älv. Förgreningarna i Kemi älvs övre lopp – Kitinen, Luirojoki och Ylä-Kemijoki – flyter samman med Kemi älv norr om Pelkosenniemi. Från Pelkosenniemi rinner Kemi älv via Kemijärvi till Rovaniemi, där den största bifåran Ounasjoki flyter samman med älven. Kemi älv mynnar ut i Bottenviken vid Kemi.

Kemi älvs vattendrag är reglerat med undantag av Ounasjoki och Ylä-Kemijoki, där det är förbjudet att bygga vattenkraftverk. Ylä-Kemijoki skyddas med stöd av forsskyddslagen, som trädde i kraft 1987. Ounasjoki och de bifåror som mynnar ut i Ounasjoki skyddas med stöd av en lag om specialskydd, som stiftades 1983 i grundlagsordning.

Reglering av Kemi älvs avrinningsområde

De utbyggda älvarnas totala längd i Kemi älvs avrinningsområde är cirka 650 km. Kemi älvs huvudfåra togs i bruk för energiekonomins behov 1948, då Isohaara kraftverk byggdes i Kemi. I Kemi älvs huvudfåra har sammanlagt åtta kraftverk byggts i älven mellan Pelkosenniemi och Bottenviken. Det översta av dessa är Seitakorva kraftverk i Kemijärvi, som byggdes 1963 för reglering av Kemijärvi.

För att effektivera produktionen av vattenkraft byggdes Porttipahta bassäng i Kemi älvs bifåra Kitinens övre lopp 1970 och Lokka bassäng i Luirojokis övre lopp 1967. Mellan de konstgjorda sjöarna finns Vuotso kanal, via vilken största delen av vattnet i Lokka bassäng leds via Kitinen till Kemi älv. Totalt sju kraftverk har byggts i Kitinen.

I avrinningsområdet finns totalt 16 sjöar som reglerats för energiekonomins behov. I delen av Kemi älv mellan Kemijärvi och Rovaniemi är de reglerade bifårorna Raudanjoki, Vanttausjoki, Kaihuanjoki och Juotasjoki. I Raudanjoki vattendrag regleras Olkkajärvi med Permantokoski kraftverk. De viktigaste reglerade sjöarna i Kaihuajoki och Vanttausjoki är Iso-Kaihua, Iso-Kaarni, Pikku-Kaarni och Vanttausjärvi. Vattnet i Vanttausjoki vattendrag rinner via kanalen till Iso-Kaihua i Kaihuanjoki vattendrag och därifrån via Kaihua kraftverk till Kemi älv. I Juotasjoki vattendrag regleras Näskäjärvi, Paattinkijärvi, Juotasjärvi och Juotta bassäng som byggdes för att förstora sjön. I avrinningsområdet till Jumiskonjoki, som mynnar ut i Kemijärvi, är de viktigaste reglerade sjöarna Ala-Suolijärvi, Yli-Suolijärvi och Isojärvi.

De reglerade sjöarna i Kemi älvs avrinningsområde kan studeras på kartan.

Vattendragsspecifika beskrivningar av regleringen

Nedan finns information om regleringen i avrinningsområdets olika delar.

Regleringen av Lokka bassäng inleddes 1967 och av Porttipahta bassäng 1970. Vuotso kanal blev färdig 1981 och sedan dess har Lokkas vatten tappats av via kanalen till Porttipahta och därifrån vidare till Kitinen. Lokka och Porttipahta är flerårsmagasin och vattenståndet i bassängerna är beroende av respektive hydrologiska år. Vattenståndet i bassängerna kan variera mycket under olika år. De konstgjorda sjöarna avtappas i allmänhet fram till slutet av april, varefter avtappningarna är obetydliga. Alternativt hålls dammen i Porttipahta helt stängd och översvämningsvattnet samlas i bassängerna. Under sommaren var avtappningar tidigare sällsynta. Avtappningarna inleds på nytt mellan augusti och november. Numera tappas vatten oftare än tidigare av även på sommaren, enligt elmarknadens behov.

Byggandet av Kitinen slutfördes 2002, när det sista av Kitinens kraftverk, Kelukoski, blev klart. Den fullständiga avtrappningen av Kitinen har möjliggjort effektiv avtappning från älven. Även detta påverkar den kraftigare regleringen av Lokka och Porttipahta.

Kemijärvi regleras för energiekonomins och delvis även för översvämningsskyddets behov. Sjön regleras med Seitakorva kraftverk som byggdes 1963. Regleringen inleddes 1965. I början av regleringen höjdes medelvattenståndet under perioden med öppet vatten med två meter och stora områden dämdes upp och invallades. Regleringen har varit intensiv; Kemijärvi är Finlands mest reglerade naturliga sjö.

Kemijärvi är ett säsongsmagasin som alltid töms före vårflödet. Sjön fylls på nytt i enlighet med tillståndsvillkoren och följande mål:

  1. Optimal energiekonomi: målet är att maximera den producerade energins värde på lång sikt.
  2. Översvämningsrisker: översvämningsrisken i Kemijärvi och Rovaniemi minimeras. Med översvämningsrisk avses risken för att översvämningar orsakar ekonomiska skador. Eftersom skyddet av Rovaniemi ökar risken i Kemijärvi måste den totala risken minimeras.
  3. Miljöaspekter: man försöker höja vattenståndet så snabbt som möjligt.

Jumisko kraftverk, som blev klart 1954, har till uppgift att samarbeta med Isohaara kraftverk så att värdet av den sammanlagda energi som anläggningarna producerar blir så högt som möjligt. Kraftverket är byggt inne i berggrunden och vattnet till kraftverket leds via en bergtunnel från Ala-Askanjärvi. Vattnet rinner till Ala-Askanjärvi via Ala-Suolijärvi, Niemijärvi, Vierusjärvi och Irnijärvi. Vattenflödet från Ala-Suolijärvi till Jumiskonjoki och från Vierusjärvi till Vierusjoki är blockerat med en damm.

Vattnet från Yli-Suolijärvi rinner via Luksua damm till Ala-Suolijärvi. Vatten från Isojärvi, med sina lägre höjdförhållanden, leds via kanalen och pumpstationen till Ala-Suolijärvi. I naturtillstånd rann vattnen från Ala-Suolijärvi ut i Jumiskonjoki, från Isojärvi via Köykenöjoki till Jumiskonjoki, från Niemijärvi, Irnijärvi och Vierusjärvi via Vierusjoki till Jumiskonjoki och från Ala-Askanjärvi via Askanjoki till Kemijärvi.

Före regleringen rann Juotasjoki upp i Juotasjärvi och mynnade ut i Kemi älv. När regleringsprojektet genomfördes hamnade Juotasjoki nästan i sin helhet under vattnet i Juotta konstgjorda sjö. Juotta bassäng har bildats av Juotasjärvi med tillhörande konstgjorda sjö. I den konstgjorda sjön är regleringsintervallet 8,5 m och i Juotasjärvi 4,0 m. Mellan dem finns en naturlig näsformation som förhindrar att vattenståndet i Juotasjärvi sjunker lägre.

Nedanför Juotta konstgjorda sjö i Juotasköngäs ligger Juotaskoski kraftverk, vars fallhöjd är 24 m. Regleringen av Juotasjoki inleddes 1958.

Högre upp i vattendraget är Paattinkijärvi och Näskäjärvi reglerade. Regleringen av Paattinkijärvi inleddes 1965 och regleringen av Näskäjärvi 1961. Juotasjärvis magasinsförhållande har höjts med hjälp av Näskäjärvi och Paattinkijärvi.

Före regleringen rann Vanttausjoki upp i Vanttausjärvi och mynnade ut vid Vanttauskoski i Kemi älv via Alajärvi och Alalampi. Inom ramen för regleringsprojektet byggdes en damm vid Alalampis utlopp och vattnet i Vanttausjoki leds huvudsakligen via en cirka 9 km lång kanal till Iso-Kaihuajärvi och Kaihua kraftverk. Regleringen av Vanttausjoki inleddes 1972.

Regleringen av Saukkojärvi, Pikku-Kaarni, Iso-Kaarni och Iso-Kaihua inleddes 1958. Saukkojärvi hörde i naturligt tillstånd hört till Vanttausjoki vattendrag, men i samband med regleringsprojektet styrdes sjöns vatten till Kaihuanjoki vattendrag. Nedanför Iso-Kaarni finns Kaarni rörkraftverk med en fallhöjd på 18 m. Nedanför Iso-Kaihua finns kraftverken Kaihua I och Kaihua II, med en fallhöjd på 46 m.

Den största sjön i Raudanjoki vattendrag är Olkkajärvi, som har reglerats sedan 1963. Permantokoski kraftverk ligger cirka 2,7 km nedströms från Olkkajärvis utlopp. Kraftverkets fallhöjd är 24 m. Vid Raudanjokis mynning har en grunddamm byggts för att minska olägenheterna som korttidsregleringen i Permantokoski orsakar i området nedanför kraftverket.

Utveckling av regleringen

I Kemi älvs avrinningsområde har man gjort utredningar av regleringen i Kemijärvi, Lokka och Porttipahta. En utredning av utvecklingen inriktad på regleringen av Jumiskonjoki i sin helhet pågår. År 2022 inleds en utredning av utvecklingen inriktad på regleringen av Kaihuanjoki och Vanttausjoki.

Lisätietoja: