Regionala sidor om översvämningsrisker

Översvämningar i Nyland

I Nylands avrinningsområden har de största översvämningarna traditionellt förekommit på våren, men särskilt långvariga och kraftiga regn under de senaste åren har också orsakat betydande sommar- och höstöversvämningar. Under milda vintrar har det också förekommit översvämningar till följd av regn och snösmältning. Översvämningsrisken har traditionellt varit störst i det tätt bebyggda avrinningsområdet som utgörs av Vanda å och dess bifåror.

I kustområdet kan det i samband med stormar förekomma översvämningar som utvecklas snabbt på grund av att havsnivån stiger. Vanligtvis har havsnivån varit som högst under senhösten och vid årsskiftet. En havsöversvämning orsakar skador i ett stort område, men i synnerhet i den tätt bebyggda huvudstadsregionen.

I stadsområden orsakar störtregn årligen översvämningar av bäckar och dagvattennätet.

Den senaste egentliga stora översvämningen i Nyland inträffade 1966 på grund av en snörik vinter och sen snösmältning. Då var översvämningsområdet till exempel i Vanda ås vattendrag upp till 1 860 hektar stort. Det uppstod i synnerhet skador på byggnader, broar och vägnät i närheten av vattendrag.

Sommaren 2004 höjde långvariga regn och ett omfattande störtregn som följde på det vattennivåerna betydligt i hela Nyland. Trots att vattenföringen i åarna och älvarna inte ens var nära sifforna från 1966, orsakade översvämningen betydande skador. Förutom byggnader och farleder drabbades i synnerhet jordbruket av olägenheter.

Vinterstormen Gudrun, som inträffade den 8–9 januari 2005, ledde till översvämningar i städer och byar längs kusten i södra och sydvästra Finland. Havsvattenståndet nådde på många platser en rekordnivå som möjliggjordes av ett redan högt vattenstånd. Till exempel i huvudstadsregionen steg havsvattnet cirka 1,5 meter över det normala. Översvämningen spred sig bland annat till Salutorget i Helsingfors och källare i fastigheter, flera vägar bröts och bland annat färjetrafiken till Sveaborg hindrades eftersom kajerna låg under vatten. Denna trettondagsöversvämning är den hittills största havsöversvämningen som uppmätts vid Finska vikens kust.

De största översvämningsriskerna i Nyland finns i de områden som angetts som områden med betydande översvämningsrisk, det vill säga Helsingfors och Esbo kustområde samt Lovisa kustområde. I dessa områden kan översvämningar orsakade av förhöjda havsvattennivåer orsaka omfattande skador på människor, byggnader, samhällsteknik och vägnät.

När samhällsstrukturen i huvudstadsregionen har blivit tätare och de områden som lämpar sig väl för byggande har blivit färre, har det förekommit ett kraftigt tryck på att bygga i närheten av vattendrag och i kustområdena.

För att skydda de låglänta områdena vid Lovisavikens östra strand har man byggt en översvämningsvall, som i framtiden kan behöva höjas permanent eller med hjälp av tillfälliga konstruktioner. Lovisa kärnkraftverk är ett av de viktigaste enskilda objekten med översvämningsrisk i Nyland.

Andra områden med betydande översvämningsrisk finns bland annat i Borgå centrum, avrinningsområdena för Vanda å och Karis å samt mindre avrinningsområden längs Finska vikens kust.

På Helsingfors och Esbo kustområde har man under de senaste åren genomfört regionala översvämningsskydd bland annat vid Botbyviken och Notudden. För att skydda bostadsområdena har man byggt nya översvämningsvallar som delvis också kan fungera som gång- och cykelled.

När det gäller nya områden som ska planläggas och byggas beaktas rekommendationerna för lägsta bygghöjder. Vid behov har omfattande höjningar av markytan genomförts, bland annat på Busholmen, i Fiskehamnen och i Bergans.

I Nyland har man under de senaste åren inlett och genomfört flera projekt för översvämningsskydd och iståndsättning av vattendrag. Översvämningsskyddet för Pirttiranta fritidshusområde i Vanda färdigställdes våren 2012. För att skydda koloniträdgården i Åggelby i Helsingfors byggdes en 720 meter lång översvämningsvall år 2016. När iståndsättningen av Esbo å och Gräsaån har planerats har man tagit särskild hänsyn till att minska översvämningen av fårorna. Omfattande iståndsättningsprojekt för att minska översvämningsrisken har också genomförts i Mäntsälänjoki, Lovisa å och Esbo å.

Funktionsutredningar för regleringar har gjorts för Lojo sjö och Hiidenvesi. Ändringen av regleringen av Vanda ås källsjöar Kytä-, Suoli- och Hirvijärvi fick tillstånd från regionförvaltningsverket år 2017, och de nya regleringsbestämmelserna har tagits i bruk. Syftet med utvecklingen av regleringarna är att bättre kunna ta hänsyn till de föränderliga klimatförhållandena, bland annat snöläget och tidpunkten för översvämningar.

Planer för hantering av översvämningsrisker i Nyland:

Preliminära bedömningar av översvämningsriskerna

I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områden med betydande översvämningsrisk. De första preliminära bedömningarna gjordes 2011 och granskades 2018. Utifrån justeringen utarbetades en promemoria om identifierade översvämningsrisker och förslag på områden med översvämningsrisk. Bedömningarna revideras nästa gång år 2024.

Här kommer det i ett senare skede att finnas länkar till bedömningsdokumenten i materialbanken på Vesi.fi.

Hörande om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna

Befolkningen och intressentgrupperna har haft möjlighet att framföra sina åsikter om förslagen på områden med betydande översvämningsrisk. Samtidigt har de fått framföra sin åsikt om innehållet i planen för hantering av översvämningsrisker samt om utgångspunkterna och målen för den tillhörande miljörapporten samt om beredningen av den. Responsen har beaktats när man utsett områden med betydande översvämningsrisk och i beredningen av planen för hantering av översvämningsrisker.

NTM-centralen i Nyland har granskat de preliminära bedömningarna av översvämningsriskerna inom sitt verksamhetsområde som gjordes 2011. Bedömningsmaterialet var framlagt för hörande 9.4–9.7.2018. Samtidigt begärdes också utlåtanden av de behöriga myndigheterna. I Nyland fick man nio utlåtanden eller responser. Det fanns inget behov av att ändra bakgrundsdokumenten för bedömningen och NTM-centralen i Nylands förslag till områden med betydande översvämningsrisk i Nyland utifrån responsen som inkom under hörandet. De förslag och utvecklingsobjekt som framkom i responsen, bland annat i fråga om översvämningsgruppernas arbete och beaktandet av klimatförändringens konsekvenser, har vid behov beaktats i planeringen av hanteringen av översvämningsrisker.

Som områden med betydande översvämningsrisk föreslogs Helsingfors och Esbo kustområde samt Lovisa kustområde, som utsågs till det redan i bedömningen från 2011. Jord- och skogsbruksministeriet utsåg områden med betydande översvämningsrisk i enlighet med det reviderade förslaget.

  • Reviderat förslag 2018
  • Respons från hörandet och genmäle

Områdesspecifikt material

Här kommer det i ett senare skede att finnas länkar till områdesspecifikt material i materialbanken på Vesi.fi.

 

Fördjupade innehåll

Myndigheternas beredskapsåtgärder och verksamhet vid översvämning

Olika myndigheter och andra offentliga aktörer har sina egna uppgifter och ansvar i samband med förberedelser för översvämningar och under en översvämning.

Lagstiftning om översvämningsrisker

Lagstiftningen som styr hanteringen av översvämningsrisker gäller såväl översvämningar i vattendrag och havsvattenöversvämningar som dagvattenöversvämningar i tätorter.

Hantering av översvämningsrisker

Hanteringen av översvämningsrisker omfattar alla de åtgärder i de olika faserna vars mål är att bedöma och minska översvämningsriskerna samt förhindra eller minska skadorna som orsakas av översvämningar.