Regionala sidor om översvämningsrisker

Lappo å

I Lappo ås avrinningsområde har översvämningar särskilt orsakat skador på våren. Särskilt svåra översvämningsår i Lappo å har inträffat åren 1768, 1853 och 1888 samt åren 1922, 1953, 1966, 1984 och 1988 under förra århundradet. De senaste översvämningsåren i Lappo ås avrinningsområde var 2013 och 2018. I Kuortane trängde översvämningsvattnet in i några fritids- och uthusbyggnader de här åren. Dessutom togs ett invallningsområde för Lappo å i bruk för att skydda Lappo tätort 2013. Innan dess användes invallningsområdet senast våren 1984. I Lappo å har översvämningar också orsakats av bl.a. isproppar, kravis och störtregn. Längs Lappo å har två områden med översvämningsrisk identifierats: Ett område med betydande översvämningsrisk i Lappo och annat område med översvämningsrisk i Nykarleby tätort.

Kyro älv

Översvämningsproblemen i Kyro älv är kända sedan flera århundraden tillbaka. Den äldsta uppgiften är från år 1680. Då var åkrarna och ängarna i östra Korsholm översvämmade i tre veckor på våren och vattnet svepte med sig matjorden från åkrarna. Särskilt svår vårflod i Kyro älv har inträffat åren 1780, 1853 och 1888 samt åren 1936, 1953, 1966, 1977, 1984 och 1988 under förra århundradet. I Kyro älv ökar vårfloden av smältvatten och isproppar. Utöver stora vårfloder har det inträffat flera förödande sommar- och höstöversvämningar i Kyro älv. Översvämningar som inträffar under växtperioden är betydligt mer skadliga för jordbruket än våröversvämningarna.

De senaste översvämningsåren i Kyro älv har varit 2011, 2012, 2013 och 2018. Våren 2011 uppstod översvämningar orsakade av isproppar särskilt i Storkyro, Lillkyro och Korsholm. Hösten 2012 drabbades också Kyro älvs avrinningsområde av kraftiga regn och skador uppstod bland annat i Kauhajoki, Jalasjärvi, Ilmola och Seinäjoki. Vårfloden 2013 orsakade skador längs Kyro älv från Jalasjärvi och Kauhajoki till åmynningen. Situationen intensifierades av snöns stora vattenvärde och ett starkt istäcke samt av att vädret snabbt blev varmt. Även våren 2018 påskyndade det varma vädret snösmältningen, vilket ledde till att vattenföringen och vattenståndet i Kyro älv steg snabbt. Snötäcket och dess vattenvärde varierade kraftigt mellan olika områden. Regn och isproppar som bildats i Kyro älv höjde vattenståndet och ökade översvämningsrisken i vattendraget. Vatten har släppts ut på invallningsområden längs Kyro älvs övre lopp 1984, 2012, 2013 och 2018.

Fyra områden med översvämningsrisk har identifierats för Kyro älv: Områden med betydande översvämningsrisk i Ylistaro-Kvevlax och Ilmola-Seinäjoki samt andra områden med översvämningsrisk i Jalasjärvi tätort och Kauhajoki.

Toby-Laihela å

De största översvämningarna i Toby-Laihela å inträffade våren 1953, 1966, 1984, 2013 och 2018 samt sommaren 1967 och hösten 2012. Utöver dessa har det enligt historiska uppgifter inträffat översvämningar på våren även åren 1888, 1895, 1899, 1905, 1906, 1916 och 1933.

Översvämningsrisken i Toby-Laihela å ökar under vissa förhållanden om översvämningsvattnet från Toby-Laihela å och Kyro älv flyter samman på det s.k. bifurkationsområdet, vilket hände vårarna 1984, 2013 och 2018 samt hösten 2012 och 2016. En översvämning av Kyro älv inverkar till stor del på att översvämningsvattnet flyter samman på bifurkationsområdet.

Översvämningarna i Toby-Laihela ås avrinningsområde och bifurkationsområde har drabbat byggnader, vägar och stora plana åkerområden. Översvämningar av Toby-Laihela å medför också en risk för järnvägsförbindelsen mellan Vasa och Seinäjoki, Vasa flygplats och motorvägen. Ett område med översvämningsrisk har identifierats för Toby-Laihela å: Ett område med betydande översvämningsrisk i Laihela-Toby-Runsor.

Lappfjärds å-Storå

Översvämningar orsakade av Lappfjärds å-Storå har inträffat ett flertal år. Översvämningar uppstår i området på våren på grund av smältvatten och isproppar. Dessutom har störtregn och kravis höjt översvämningsvattnet på låglänta åstränder i Kristinestads och Storå kommuner.

Sällsynta översvämningar har inträffat åtminstone på våren 1965, 1984 och 2013 samt på hösten 2012. Man känner dock till översvämningsskador i området kring Lappfjärds tätort och åmynningen ända sedan början av 1800- och 1900-talet. Översvämningarna har särskilt orsakat skador i Lappfjärds tätort och för jordbruket, eftersom de naturliga utbredningsområdena för vattnet har gjorts om till odlingsområden till exempel i Lappfjärds åmynning. I området kring Lillån har översvämningsskadorna i jordbruksområdena ökat torrläggningen av sjöar till odlingsområden. I Lappfjärds å-Storå har ett område med översvämningsrisk identifierats: Ett område med betydande översvämningsrisk i Lappfjärd.

Perho å

De största översvämningarna i Perho å inträffade våren 1953, 1955, 1977, 1982 och 2000 samt sommaren 1987. Utöver våren 1977 har isproppar även orsakat översvämningsproblem våren 1984 och 1985. Innan regleringsbassängerna för Perho å byggdes inträffade den värsta översvämningen våren 1953 och efter att de byggdes var den största översvämningen våren 2000. Den isproppsöversvämning som orsakade flest skador på byggnader inträffade våren 1985. Översvämningsområdet som beror på översvämning av Perho å består till största delen jordbruksområde, och en stor översvämning kan skölja ut betydande mängder näringsämnen i vattendraget. Vid en översvämning som den som inträffade år 2000 ligger cirka 1 200 ha åkrar under vatten. Då orsakade det också skador på bostadsbyggnader i Karleby och Halso, där ett radhus som drabbades av översvämningen senare har skyddats genom att höja strandvallen. I Perho å har två områden med översvämningsrisk identifierats: Andra områden med översvämningsrisk i Perho ås nedre del och Perho tätort.

Kronoby å

Kronoby å översvämmas årligen och de största skadorna orsakas av sommaröversvämningar, även om vårfloder är vanligast. Dessutom förekommer det översvämningar orsakade av kravis och isproppar i området. Kronoby ås översvämningsområde är till största delen jordbruksområde där det finns djurstall och pälsfarmer. Från dem kan en stor översvämning skölja ut betydande mängder näringsämnen i vattendraget. De största översvämningarna inträffade åren 1977, 1984, 1985, 1987 och 2000. De största skadorna har orsakats av vårfloden 1977 och 1987. I Kronoby å har ett område med översvämningsrisk identifierats: Annat område med översvämningsrisk i Kronoby tätort.

Esse å

I Esse ås avrinningsområde orsakas översvämningsproblem främst av kravis- och isproppar, men ibland också av stora flöden. Översvämningar orsakade av kravis och isproppar är problematiska då de är svåra att förutspå och vattenståndet ofta stiger snabbt. De mest översvämningskänsliga områdena i Esse å har varit nedre delen av Savonjoki, Kuninkaanjoki och Pokela. Översvämningar av Esse å har förekommit åtminstone 1981, 1982 och 1987. I Esse å har ett område med översvämningsrisk identifierats: Annat område med översvämningsrisk i Åminne-Ytteresse.

Kimo å

Kimo å är ett översvämningskänsligt område. Nästan varje år förekommer det vårfloder och sporadiska höstöversvämningar i området, och följderna av dem varierar kraftigt. Den största översvämningen under senare år orsakades av kraftiga störtregn i augusti 2004. Översvämningar inträffade samtidigt i intilliggande Vörå ås avrinningsområde. Översvämningarna 2004 orsakade skador på byggnader, vägar, broar, spannmålsskörd och lösöre. I Kimo å har ett område med översvämningsrisk identifierats: Annat område med översvämningsrisk i Kimo-Oravais.

Vörå å

Den mellersta och nedre delen av Vörå å rinner genom ett vidsträckt flackt odlingsområde, som är särskilt känsligt för översvämning. Den stora variationen i vattenföringen i ån beror på avsaknaden av sjöar i vattendraget. Den största översvämningen under senare år orsakades av kraftiga störtregn i augusti 2004. Översvämningar inträffade samtidigt i intilliggande Kimo ås avrinningsområde. Översvämningarna 2004 orsakade skador på byggnader, vägar, broar, spannmålsskörd och lösöre. I Vörå å har det också förekommit översvämningar orsakade av isproppar bl.a. år 1953. Ett område med översvämningsrisk har identifierats för Vörå å: Annat område med översvämningsrisk i Vörå tätort.

Malax å

Malax å är ett typiskt litet avrinningsområde med få sjöar vid Österbottens kust. Störtregn (bl.a. 2001 och 2014) samt isproppar höjer snabbt vattennivån. Innan de rensningar som genomfördes 1999–2003 svämmade Malax å över 3–4 gånger per år. Under somrarna 1974–1984 svämmade ån över 15 gånger. Det största område som hamnat under vatten vid vårfloden har varit 600 ha och vid sommaröversvämningar 400 ha. Ett område med översvämningsrisk har identifierats för Malax å: Annat område med översvämningsrisk i Övermalax.

Närpes å

De största översvämningarna av Närpes å har inträffat 1966, 1979,1984 och 2013. Senare har översvämningar hotat åtminstone 1985, 1986, 1988, 1994, 1999, 2000 och 2001. I Närpes å förekommer ofta översvämningar som orsakas av vattendrag och störtregn, och dessutom översvämningar som orsakas av isproppar. I området kring Jurvanjärvi har det under flera år förekommit översvämningar under våren och sommaren. De senaste vårfloderna inträffade 1999, 2000 och 2001. Ett område med översvämningsrisk har identifierats för Närpes å: Annat område med översvämningsrisk i Jurva tätort.

De största översvämningsriskerna i landskapen i Österbotten finns i följande områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk:

• Lappo, i Lappo ås avrinningsområde,
• Ilmola-Seinäjoki, i Kyro älvs avrinningsområde,
• Ylistaro-Kvevlax, i Kyro älvs avrinningsområde,
• Laihela-Toby-Runsor, i Toby-Laihela ås avrinningsområde,
• Lappfjärd, i Lappfjärds ås avrinningsområde.

I dessa områden kan översvämningar orsaka omfattande skador på bebyggelsen, samhällstekniken, miljön, kulturarvet och vägnätet. I området Ilmola-Seinäjoki höjs också risken av att dammen i Kyrkösjärvi kan rasa. I området Ylistaro-Kvevlax höjs risken av isproppar och av att vattnet sprider sig till bifurkationsområdet mellan Toby-Laihela å och Kyro älv. I Laihela-Toby-Runsor äventyras viktiga trafikförbindelser och i Lappfjärd tidigare översvämningar som orsakat skador.

I landskapen i Österbotten har översvämningsskyddet och hanteringen av översvämningsrisker genomförts med hjälp av många slags åtgärder. Områden som drabbats av översvämningar har skyddats med översvämningsvallar bland annat i Perho, Korsholm, Seinäjoki, Ilmola och Lappfjärd. I vattendrag där isproppar eller kravis kan orsaka problem följer man med hur isens tjocklek utvecklas, sågar vid behov upp istäcket för att underlätta islossningen och förhindrar uppkomsten av kravisproppar bland annat med linor, bommar och genom att ändra regleringen. Många vattendrag har dessutom muddrats för att förbättra vattenflödet.

I avrinningsområdena har man också använt rikligt med vattenbyggande och arrangemang som metoder för översvämningsskydd, till exempel har man byggt konstgjorda sjöar och invallningsområden. Mycket vattenbyggande finns bland annat i Kyro älv och Lappo å. Flera naturliga sjöar regleras också för att underlätta vid översvämningssituationer. Sjöar som reglerats före en översvämning tappas så att de är så tomma som möjligt för att de ska kunna lagra smältvatten som kommer från övre områden eller toppar i avrinningen som orsakas av störtregn.

I landskapen i Österbotten samlas myndigheterna till översvämningsmöten på våren eller oftare vid behov. Där följer man upp hur översvämningssituationen utvecklas och kommer överens om åtgärder för att förhindra översvämningsskador. Sådana åtgärder är bland annat reglering under översvämningar, tillfälliga skydd och översvämningskommunikation. Beredskapen har också utökats genom översvämningsövningar, kommunikation och möten med invånarna.

I landskapen i Österbotten har man ansett att beredskap, prognostisering, upprätthållande av aktuell och tillförlitlig information samt minskning av översvämningsriskerna med hjälp av planering av markanvändningen (t.ex. rekommendationer för bygghöjd och planläggning med beaktande av översvämningsriskerna) är viktiga åtgärder.

Mer information om hur man ansöker om understöd finns på NTM-centralens webbplats: Statliga understöd

Planer för hantering av översvämningsrisker i landskapen i Österbotten

• Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappo avrinningsområde
• Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde
• Plan för hantering av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås avrinningsområde
• Plan för hantering av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde

• Esse å
• Harrström å
• Härkmeri å
• Kalajoki (på finska, ELY-centralen i Norra Österbotten)
• Karvianjoki (på finska, ELY-centralen i Egentliga Finland)
• Kelviå å Viirret å Lochteå å
• Kimo å och Vöyri å
• Kovjoki å
• Kronoby å
• Kumo älv (på finska, ELY-centralen i Egentliga Finland)
• Kymmene älv del 1 (ELY-centralen i Sydöstra Finland)
• Kymmene älv del 2 (ELY-centralen i Sydöstra Finland)
• Kyro älv, del 1
• Kyro älv, del 2
• Lappfjärds å
• Lappo å
• Lestijoki å (på finska)
• Malax å
• Mellersta Österbottens och Österbottens kustområde
• Munsala å
• Närpes å
• Perho å
• Petalax å
• Purmo å
• Solf å
• Tjöck å
• Toby-Laihela å

NTM-centralen i Södra Österbotten har bedömt översvämningsriskerna till följd av förhöjt vattenstånd i vattendrag och förhöjt havsvattenstånd i sitt område. Förslaget på områden med betydande översvämningsrisk som utarbetats på basis av denna preliminära bedömning av översvämningsriskerna var framlagt 9.4–9.7.2018. Som områden med betydande översvämningsrisk föreslogs Lappo, Ilmola-Seinäjoki, Ylistaro-Kvevlax, Laihela-Toby-Runsor och Lappfjärd. Jord- och skogsbruksministeriet utsåg områden med betydande översvämningsrisk i enlighet med det reviderade förslaget.

För områdena med betydande översvämningsrisk utarbetas eller uppdateras kartorna över översvämningshotade områden och kartorna över översvämningsrisker samt planerna för hantering av översvämningsrisker som omfattar hela avrinnings- eller kustområdet.

Utöver denna bedömning gör kommunerna i området en uppskattning av översvämningsriskerna som orsakas av dagvatten, det vill säga regn- och smältvatten, i tätorterna.

• Förslag till områden med översvämningsrisk i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten
• Återkopplings sammanfattning (endast på finska)

NTM-centralen i Södra Österbotten gjorde 2011 de första preliminära bedömningarna av översvämningsriskerna inom sitt verksamhetsområde. Bedömningsmaterialet var framlagt för hörande 1.4–30.6.2011. Samtidigt begärdes också utlåtanden av de behöriga myndigheterna. I bakgrundsdokumenten till bedömningen och i Södra Österbottens NTM-centrals förslag på områden med betydande översvämningsrisk gjordes vissa preciseringar utifrån responsen som inkommit under hörandet.

Som områden med betydande översvämningsrisk föreslogs Lappo, Ilmola-Seinäjoki, Ylistaro-Lillkyro och Laihela-Runsor. Jord- och skogsbruksministeriet utsåg områden med betydande översvämningsrisk i enlighet med det reviderade förslaget.