Regionala sidor om översvämningsrisker

Översvämningar i Kymmenedalen

De största översvämningsriskerna i Kymmenedalen gäller nedre loppet av Kymmene älv och Finska vikens kustområde. De största översvämningarna av Kymmene älv, som fungerar som utlopp för Päijänne, har vanligtvis varit översvämningar på våren och sommaren orsakade av snösmältningen och kraftiga regn under snösmältningen, men även översvämningar på hösten och vintern är också möjliga. I Kymmene älvs nedre lopp förekommer översvämningar orsakade av kravis. Översvämningar som orsakas av störtregn och snösmältning kan också förekomma i mindre åar och älvar i Kymmenedalen, men skadorna efter översvämningarna är allmänt taget små. Vid kusten orsakas havsvattenöversvämningar av kraftig vind och lufttryckskillnader, som trycker vattnet mot Finska vikens innersta del. Havsvattenståndet påverkas förutom av kortvariga variationer som beror på väderfenomen även av landhöjningen, den stigande havsnivån i världshaven och långvariga förändringar i vattenmängden i Östersjön. Man förutspår att klimatförändringen kommer att förvärra översvämningarna både vid kusten och i Kymmene älv.

Kymmene älv

Den klart största översvämningen i Kymmene älvs avrinningsområde inträffade 1899. Översvämningen orsakades av snöns exceptionellt höga vattenvärde på våren samt av att vattennivån i många sjöar efter en översvämning under vintern var högre än vanligt när smältningen började. Större översvämningar under våren och sommaren har även förekommit i Kymmene älv åren 1924, 1944, 1955, 1981 och 1988. En av 1900-talets värsta översvämningar av Kymmene älv inträffade vid årsskiftet 1974–1975 efter en exceptionellt regnig höst. Vattenföringen i Kymmene älv var då som störst cirka 680 m3/s i Kuusankoski. Längs Mäntyharjustråten inträffade de största översvämningarna åren 1899 och 1924. Dessutom har det förekommit mindre översvämningar bland annat åren 1944, 1955 och 1974–1975. Även i Pyhäjärvi i Itis har det förekommit översvämningar som orsakat skador.

Under de senaste nästan 70 åren har de högsta vattenstånden i Kymmene älv nedanför Anjalankoski uppkommit på vintern på grund av samverkan mellan kravis och stora vattenföringar. Den senaste större översvämningen orsakad av kravis inträffade vintern 2012, då cirka 30 strandbyggnader skadades. Stora vattenföringar under den isfria perioden orsakar först och främst olägenheter för jordbruket vid Muhjärvi och övriga låglänta strandområdena vid Kymmene älv.

Summanjoki

De mest betydande översvämningarna i Summanjokis avrinningsområde inföll åren 1966, 1974 och 1981. Översvämningarna orsakade skador och olägenheter främst för jordbruket i Summanjokis nedre lopp. En stor översvämning av Enäjärvi och Sanijärvi kan orsaka skador på jordbruket och även på fritidsfastigheter.

Vehkajoki

De senaste betydande översvämningarna i Vehkajoki avrinningsområde inträffade 1974 och 1981. Rensningar i Vehkajoki har minskat översvämningsrisken när det gäller genomsnittliga och något större översvämningar. En stor översvämning kan fortfarande orsaka skador i synnerhet på jordbruket. Vid nedre delen av Vehkajoki i Fredrikshamn finns tätare bebyggelse, men i det här området utgör havsvattenöversvämning en större risk än en översvämning av Vehkajoki.

Virojoki

De värsta översvämningarna i Virojoki avrinningsområde inträffade 1974 och 1981. Senare har de skador som översvämningar orsakat minskat till följd av vattendragsarrangemang. I synnerhet i Virojokis övre lopp kan översvämningsskador fortfarande uppstå i jord- och skogsbruksområden. Bebyggelse och byggnader kan också skadas vid en stor översvämning, men någon exakt kartering har inte genomförts.

Vaalimaanjoki

I Vaalimaanjokis avrinningsområde finns inga dokumenterade uppgifter om översvämningar som orsakat betydande skador. Innan rensningar genomfördes i Vaalimaanjoki har översvämningar orsakat skador åtminstone på jordbruket och skogsbruket. Även i nuläget skulle en stor översvämning sannolikt orsaka skador åtminstone på jord- och skogsbruket. Bebyggelse och byggnader kan också skadas, men någon exakt kartering har inte genomförts.

Urpalanjoki

Sedan observationerna i Urpalanjokis avrinningsområde inleddes på 1960-talet har det värsta översvämningsåret varit 1966. Översvämningsrisken har dock minskat betydligt sedan dess efter att rensnings- och torrläggningsarbeten och invallningar genomförts i Urpalanjoki, och sedan regleringen av sjöarna inleddes. Stora vattenföringstoppar kan fortfarande orsaka skador i det nedre loppet nedanför Suurijärvi, särskilt om störtregn förekommer under hösten, då möjligheten att lagra vatten i Suurijärvi är liten.

De små avrinningsområdena i Kymmenedalens kustområde

I Kymmenedalen finns flera små avrinningsområden och så kallade delavrinningsområden i Finska vikens kustområde. På grund av att avrinningsområdena är små och på grund av övriga egenskaper har man dock inte identifierat någon särskild översvämningsrisk för vattendragen i dessa områden och man känner inte till att några betydande översvämningar har inträffat. De skador som översvämningar av vattendragen har orsakat har varit små olägenheter för användningen av odlingsområden och skogsområden. På de låglänta delarna av avrinningsområdena som gränsar till havet kan dock havsvattenöversvämningar orsaka skador. De små avrinningsområdena i Finska vikens kustområde som finns i Kymmenedalen är från öst till väst avrinningsområdena för Svartbäcken, Brobyån, Nummenjoki, Pyölinjoki, Päkinoja, Ravijoki, Pihlajanjoki och Paisillanoja.

Finska vikens kust

Den värsta havsvattenöversvämningen sedan mätningarna inleddes 1928 inträffade 2005. Då steg havsvattnet på mareografen i Fredrikshamn som högst till 197 cm över det teoretiska medelvattenståndet. Översvämningen orsakade många slags skador i Kymmenedalen. Skador uppstod bland annat i Kotka i hamnen Hietanen och hamnen i Sapokanlahti samt på Tervasaari i Fredrikshamn. Översvämningsskador uppstod också bland annat av översvämmade avlopp och skadade vägar. Räddningsverket hade uppdrag i form av översvämningsskydd och pumpning av privata hushåll i hela Kymmenedalen från Vederlax till Pyttis.

I Kymmenedalen finns två områden med betydande översvämningsrisk. Dessa är ett område med betydande översvämningsrisk i Kymmene älvs nedre lopp samt Fredrikshamns och Kotka kustområde. Till området med betydande översvämningsrisk i Kymmene älvs nedre lopp räknas områdena längs Kymmene älvs huvudfåra samt dess östra och västra arm från Myllykoski till Finska viken. I Kymmene älvs nedre lopp består översvämningarna antingen av översvämningar under den isfria perioden som omfattar hela avrinningsområdet eller av mer lokala översvämningar orsakade av kravis vintertid. Havsvattenöversvämning utgör en betydande översvämningsrisk i Fredrikshamns och Kotka kustområde.

I områden med översvämningsrisk kan översvämningar ur allmän synpunkt orsaka betydande skador för invånare, byggnader samt väg- och järnvägsförbindelser i området som täcks av översvämningen. I Fredrikshamns och Kotka kustområde omfattar översvämningsrisken dessutom hanteringen och lagringen av farliga ämnen i hamnområdena samt avledningen av avloppsvatten från samhällena.

På områden med betydande översvämningsrisk i Kymmenedalen genomförs hanteringen av översvämningsrisker i enlighet med planerna för hantering av översvämningsrisker. I hanteringen av översvämningsrisker har man under de senaste åren koncentrerat sig särskilt på att beakta översvämningsriskerna i styrningen av markanvändning och byggande, öka medvetenheten om översvämningar och utveckla beredskapen inför översvämningar. I Kymmene älv hör bekämpning av kravis och reglering till de grundläggande åtgärderna för hantering av översvämningsrisker. Förberedelser och beredskap att agera vid en översvämning är centrala både i Kymmene älvs nedre lopp och i Fredrikshamns och Kotka kustområde, eftersom översvämningar kan utvecklas snabbt. Någon omfattande minskning av översvämningsrisken med hjälp av strukturella åtgärder såsom översvämningsvallar har inte planerats. Historiskt sett har man genom att rensa åar och älvar i Kymmenedalen, sänka sjöar, bygga invallningar och använda reglering minskat översvämningsrisken betydligt.

Åtgärder som förbättrar översvämningsskyddet och hanteringen av andra översvämningsrisker stöds med statliga understöd, som kan sökas hos NTM-centralen i Sydöstra Finland.

Mer information om hur man ansöker om understöd finns på NTM-centralens webbplats: Statliga understöd

Planer för hantering av översvämningsrisker i Kymmenedalen:

Preliminära bedömningar av översvämningsriskerna

I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områden med betydande översvämningsrisk. För områdena med betydande översvämningsrisk utarbetas eller uppdateras översvämningskartor och planer för hantering av översvämningsrisker.

De första preliminära bedömningarna gjordes 2011 och granskades 2018. De reviderade preliminära bedömningarna gjordes digitalt år 2024. Dessa uppdateras vidare baserat på samrådet (15.3.2024–17.6.2024) till slutet av 2024.

Hörande om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna

Befolkningen och intressentgrupperna har möjlighet att framföra sina åsikter om förslagen på områden med betydande översvämningsrisk. Samtidigt har de möjlighet att framföra sina åsikter om innehållet i planen för hantering av översvämningsrisker samt om utgångspunkterna och målen för den tillhörande miljörapporten samt om beredningen av den.

Förslaget till betydande översvämningsriskområden orsakade av vattendragen och havsvattenståndet, som utarbetades baserat på den reviderade preliminära bedömningen av översvämningsriskerna 2024, var framlagt för påseende och samråd 15.3.2024–17.6.2024.

På basis av den inlämnade responsen och de reviderade förslagen angav jord- och skogsbruksministeriet den 19 december 2024 områdena med betydande översvämningsrisk fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden.

Samrådsmaterial (15.3.2024–17.6.2024):

Dagvattenöversvämningar, alltså översvämningar som orsakas av ösregn och snösmältning, hör till kommunernas ansvar. Se mer på Översvämningsrisker orsakade av dagvatten.

NTM-centralen i Sydöstra Finland har granskat de preliminära bedömningarna av översvämningsriskerna inom sitt verksamhetsområde som gjordes 2011. Bedömningsmaterialet var framlagt för hörande 9.4–9.7.2018. Samtidigt begärdes utlåtanden av behöriga myndigheter. I Kymmenedalen och Södra Karelen inkom sammanlagt 11 utlåtanden. I alla utlåtanden godkändes förslaget från NTM-centralen i Sydöstra Finland och inga ändringar i förslaget föreslogs i utlåtandena.

I Kymmenedalen lyfte översynen 2018 inte fram några sådana förändringar i hanteringen av översvämningsrisker, förekomsten av översvämningar, markanvändningen eller konsekvensbedömningarna av klimatförändringen som skulle ha ändrat bedömningarna för 2011. Bedömningarna revideras nästa gång år 2024.

NTM-centralen i Sydöstra Finland föreslog att Kymmene älvs nedre lopp samt Fredrikshamns och Kotka kustområde skulle utses till områden med betydande översvämningsrisk. I de föreslagna områdena skedde inga förändringar jämfört med bedömningen 2011. Jord- och skogsbruksministeriet utsåg områden med betydande översvämningsrisk i enlighet med det reviderade förslaget.

År 2011 gjorde NTM-centralen i Sydöstra Finland de första preliminära bedömningarna av översvämningsriskerna inom sitt verksamhetsområde. Utvärderingsmaterialet var framlagt för hörande 1.4 –30.6.2011. Samtidigt begärdes utlåtanden av de behöriga myndigheterna. Sammanlagt 17 utlåtanden inkom från Kymmenedalen och Södra Karelen. Remissinstanserna hade inget att anmärka på förslaget på områden med betydande översvämningsrisk.

NTM-centralen i Sydöstra Finland föreslog att Kymmene älvs nedre lopp samt Fredrikshamns och Kotka kustområde skulle utses till områden med betydande översvämningsrisk. Jord- och skogsbruksministeriet utsåg områden med betydande översvämningsrisk i enlighet med förslaget från NTM-centralen i Sydöstra Finland.

Områdesspecifikt material

Här kommer det i ett senare skede att finnas länkar till områdesspecifikt material i materialbanken på Vesi.fi.

Översvämningsskydd för småhus: 

  • Kymmenedalens räddningsverk har utarbetat en handbok om beredskap inför översvämningar samt verksamhet under och efter en översvämning

 

Fördjupade innehåll

Myndigheternas beredskapsåtgärder och verksamhet vid översvämning

Olika myndigheter och andra offentliga aktörer har sina egna uppgifter och ansvar i samband med förberedelser för översvämningar och under en översvämning.

Lagstiftning om översvämningsrisker

Lagstiftningen som styr hanteringen av översvämningsrisker gäller såväl översvämningar i vattendrag och havsvattenöversvämningar som dagvattenöversvämningar i tätorter.

Hantering av översvämningsrisker

Hanteringen av översvämningsrisker omfattar alla de åtgärder i de olika faserna vars mål är att bedöma och minska översvämningsriskerna samt förhindra eller minska skadorna som orsakas av översvämningar.