10 träffar

Vattnet fryser när ytvattnets temperatur sjunker under noll grader. Först fryser strandvatten och vikar, sist öppet och strömmande vatten.

Isens bärkraft ska alltid mätas baserat på klar, genomskinlig och jämn kärnis. Ljus och porös stöpis har endast cirka hälften av kärnisens bärkraft.

Under en människa som rör sig till fots ska kärnisen vara minst 5 cm tjock. När man rör sig på isen med snöskoter eller bil (maximal vikt 1 000 kg) ska det finnas minst 15–20 cm kärnis längs hela rutten. Kör endast längs markerade isleder med bil och även där mycket långsamt, eftersom vågrörelsen som uppstår under isen försämrar isens bärkraft. På grund av vågrörelsen mellan vatten och is finns det en större risk för att bilar som kör efter varandra sjunker genom isen. Om det finns en gupp på isvägen blir isen lätt skör på den punkten.

Observerar aktivt omgivningen på isen. Farliga områden är åar och älvar, smala ställen i sjöar, grunda vatten, grynnor, uddar, älv-, å- och bäckmynningar, källor, vatten nära branta strandvallar och avloppsledningars utlopp. Isen är också svag vid broar, bryggor och fartyg som ligger i is.

Observera också sprickor i isen. Sprickor försämrar isens bärighet även om de inte når genom isen. Vid kanten av en spricka är isens bärighet endast 40 procent av den intakta isens bärighet. Där sprickor korsar varandra är bärkraften endast 25 procent av den hela isen.

Den som rör sig på isen ska alltid försäkra sig om isens bärighet genom att mäta kärnisens tjocklek med hjälp av en isbill. Gå inte ut på isen om den inte är tillräckligt tjock. Tala alltid om för någon annan om du ger dig av ut på isen. Rör dig aldrig ensam på isen.

Följ isläget i karttjänsten i karttjänsten på vesi.fi, men kom ihåg att mätresultatet inte visar isens bärkraft i hela sjön. Isens tjocklek kan variera betydligt i olika delar av en sjö.

 

Du hittar information om grundvattenområdena i karttjänsten på webbplatsen vesi.fi. Välj ”grundvattenområden” i menyn till vänster om kartbilden och skriv sedan ortens namn i fältet ”Sök plats”. Grundvattenområdenas gränser visas på kartan. Genom att zooma in kartbilden kan du precisera sökningen till den adress du söker.

 

• Ta bort allt skräp från brunnslocket och städa undan grenar och ruttnande blad från brunnens omgivning.
• Kontrollera brunnskonstruktionernas skick, särskilt tätningarna på brunnens lock.
• Ta bort eventuellt skräp som hamnat i brunnen.
• Ta bort 1/3 av brunnens vattenvolym och låt den fyllas igen.
• Låt alltid undersöka brunnsvattnets kvalitet före ibruktagandet om brunnen har varit oanvänd under en längre tid eller om det finns tydliga förändringar i vattnets smak, färg eller lukt.

Observera att det aldrig lönar sig att tömma en brunn i närheten av havet eller i skärgården, eftersom saltvattnet kan förstöra brunnen. Brunnens egen pump eller dess tätningar tål inte nödvändigtvis den sand som svävar på brunnens botten. Använd alltså en separat ren pump för tömning.

 

En omfattande hemförsäkring eller fastighetsförsäkring täcker ofta också översvämningsskador. Det lönar sig att kontrollera saken hos det egna försäkringsbolaget. Försäkringen ersätter dock översvämningsskador endast om översvämningen har varit exceptionell. Begreppet exceptionell översvämning definieras i försäkringsvillkoren. I allmänhet innebär det en översvämning som statistiskt sett förekommer en gång per 50 år eller mer sällan.

Försäkringsbolaget kan vid behov beställa ett utlåtande av Finlands miljöcentral (SYKE) om översvämningens exceptionella karaktär. Begäran om utlåtande ska skickas till SYKEs registratorskontor. Du kan kontakta SYKEs hydrologer direkt med brådskande hydrologiska frågor.

kirjaamo@syke.fi
hydrologit@syke.fi

Du kan undvika eller minska översvämningsskadorna genom att förbereda dig för översvämningar på förhand. Med hjälp av översvämningskarttjänsten kan du bedöma om din fastighet eller ditt jordbruksområde ligger inom ett översvämningskänsligt område. Staten ersätter inte översvämningsskador.

Översvämningskarttjänsten
Läs också våra artiklar ”Ersättning av översvämningsskador” och ”Gör så här för att förbereda dig för översvämningar

På vår webbplats hittar du en tjänst som du kan använda för att bekanta dig med grundläggande uppgifter om och valda nyckeltal för alla vattentjänstverk som var verksamma i Finland 2018. I tjänsten kan du söka vattentjänstorganisationer i ditt område på basis av kommunens eller organisationens namn.

Nyckeltalen för vattentjänstverken hittar du här.

  • Lyssna till myndigheternas meddelanden, kommunikation och anvisningar och följ dem.
  • Håll dig borta från översvämningsvattnet. Vattnet kan vara förorenat. Tvätta händerna vid behov.
  • Se upp för strömmande översvämningsvatten – en människa kan falla omkull om strömmen är strid även när vattendjupet är bara cirka 15 cm.
  • Kör försiktigt. Vattenmassorna kan skära av vägförbindelser, fylla tunnlar eller skölja bort vägkonstruktioner och broar.
  • Kör aldrig på en översvämmad väg. Om vattendjupet är 45–60 cm kan det vara tillräckligt för att få bilen att flyta och driva ut på djupare vatten, vilket kan vara livsfarligt för passagerarna. Om bilen får motorstopp ska du lämna den och söka dig till ett högre beläget område.
  • Täpp till avlopp, trummor och täckdiken, bygg en tillfällig skyddsvall runt ditt hus eller täck husets bottenvåningen med plast och håll området innanför skyddsvallen torrt med hjälp av en pump.
  • Stäng av huvudströmbrytaren och ta ur eller skydda elapparater som är i fara om översvämningen närmar sig hotfullt. Rör inte våta elapparater.
  • Stäng alla gasventiler och ventiler för oljeuppvärmning.
  • Använd inte hiss. Att åka hiss ner i en översvämmad källarvåning kan vara livsfarligt.
  • Ta bilder av översvämningen och skadorna i mån av möjlighet – på så sätt kan du påskynda beslutet om försäkringsersättning.
  • Om du inte kan sätta dig i säkerhet på egen hand ska du ringa nödnumret 112 och be om hjälp.

  • Ta på förhand reda på hur översvämningen tidigare har uppträtt i området eller hur den antas sprida sig vid en översvämning. Som hjälp kan du använda översvämningskartor.
  • Skaffa livsmedel, dricksvatten, första hjälpen-utrustning, batteridriven radio, ficklampa, reservbatterier, gummistövlar och vattentäta säckar. Ladda mobiltelefonerna.
  • Skaffa sand, säckar och plast för att bygga vallar eller för att täcka väggarnas nedre del med plast.
  • Skaffa en pump eller se till att ha en till hands så att du vid behov kan pumpa vatten från skyddsvallens insida eller från husets källare. Läs pumpens bruksanvisningar omsorgsfullt.
  • Planera var du kan bygga en tillfällig vall för att skydda ditt hus. Vallen kan du bygga till exempel av sandsäckar.
  • Ta reda på om täckdiken och vägtrummor kan täppas igen så att översvämningsvattnet inte kan strömma till exempel under vägbanken in på tomten.
  • Om det finns risk för att källaren översvämmas ska du kontrollera att avloppets backventil är i skick. Skaffa dessutom plast som du kan placera ovanpå golvbrunnen i källaren och en vikt att placera på plasten.
  • Ta reda på vilka elapparater som är i fara och om det är möjligt att skydda dem (t.ex. oljebrännare).
  • Ställ undan värdefull egendom och skadliga ämnen. – Hitta en säker plats för bilen.
  • Gör fast båtar och andra föremål som lätt kan dras med av översvämningen.
  • Kontrollera vilken väg du kan avlägsna dig från översvämningsområdet och skaffa vid behov en båt.
  • Kontrollera försäkringsvillkoren för din försäkring med tanke på översvämningsskador.

Egnahemshus, radhus och småhus hör inte till riskobjekten för snöbelastning; dessa byggnaders tak tål till och med ett tjockt snötäcke. De största riskerna har att göra med snömassor som faller från taket och icke yrkeskunnig röjning av snön på taket. Klättra aldrig upp på taket på egnahemshus, radhus och småhus utan ordentlig säkerhetsutrustning. Husets ägare ska se till att snö eller is inte faller från taket på människor som rör sig kring huset.

Mer utsatta för snölaster är taken på stora hallar, där dolda konstruktionsfel vanligtvis börjar uppträda när snölasten ökar till ungefär 100 kg/m2. De som äger stora hallar ska aktivt kontrollera snölasten och skicket på byggnadens bärande konstruktioner samt se till att snön röjs från taken vid behov. Ett snötäcke på en halv meter ska röjas och en yrkesutbildad person bör anställas för att sköta arbetet.

Snö och is som okontrollerat faller från höghustak orsakar fara för förbipasserande. Ägaren har ansvaret för fastighetens säkerhet och ska i god tid ordna med yrkesutbildade personer som kan röja snön och isen på ett kontrollerat och säkert sätt, så att snöröjningen inte medför fara för människor eller egendom.