Jätä oma havaintosi-ikoni Din egen observation

Kartan över isläget visar förutom de punktvisa observationerna också prognosmodellens beräkningar. Gå inte ut på isen enbart utifrån beräkningarna på kartan, eftersom den lokala variationen kan vara stor! I synnerhet genast efter att den har lagt sig kan isen vara mycket svagare vid strömma ställen och ute på fjärdarna än till exempel i strandområdena. På våren, när snön har smält, kan solen göra tjock is skör på bara ett par timmar.

Isläget 31.1.2025

Istäcket på flera sjöar i södra Finland är tunnare än genomsnittet för tidpunkten

I slutet av januari hade istäcket på vattendragen vid många observationsstationer stärkts med 2–5 cm jämfört med föregående mätning. Undantagen var Haukivesi, Kuivajärvi, Lappalanjärvi och Näsijärvi i södra och mellersta Finland samt Tyräjärvi i Kajanaland, där istäckets totala tjocklek var oförändrad. I Hiidenvesi, Pääjärvi i Lammi och Tusby träsk hade istäcket till och med blivit något tunnare. Även om istäcket i regel hade blivit tjockare var isen 10 cm tunnare än genomsnittet för tidpunkten. På grund av det milda vintervädret var bäckmynningarna till exempel i Tusby träsk isfria och vindbrunnar hade bildats. Den som rör sig på isen ska fortfarande försäkra sig om att det finns minst 5–10 cm klar kärnis längs den rutt man tar.

I mätningarna den 30 januari varierade istäckets totala tjocklek mellan 35 och 55 cm vid observationsplatserna i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland, och istäcket var nära medeltjockleken för tidpunkten med undantag av Pesiöjärvi, där isens var över 10 cm tjockare än genomsnittet. I mellersta Finland varierade isens tjocklek mellan 30 och 45 cm och i södra Finland mellan 15 och 20 cm. I mellersta Finland var isen nära medeltjockleken för tidpunkten eller något tunnare än så. I södra Finland var isen alltså cirka tio centimeter tunnare än genomsnittet. . Isens tjocklek följs upp tre gånger i månaden under den isbelagda perioden, alltid den 10, 20 och 30 dagen.

Bedömningen av isläget baserar sig på observationer.

Syke uppdaterar bedömningen av isläget på denna sida tre gånger i månaden. Bedömningen baserar sig på mätningar av isens tjocklek på 46 observationsplatser runt om i Finland. Isens tjocklek mäts omkring den tionde, den tjugonde och den trettionde varje månad.

De senaste observationerna finns på iskartan. Var och en kan också spara sina egna isobservationer så att de syns på kartan. Syke kontrollerar inte dessa observationer. Man ska inte gå ut på isen enbart utifrån bedömningarna och observationerna på kartan, eftersom isens kvalitet och tjocklek varierar stort även på olika ställen på samma sjö och på olika vattendrag.

Den allmänna utvecklingen av isläget åskådliggörs med hjälp av en kalkylmässig uppskattning av isens tjocklek, dvs. med kartans färger. Bedömningen görs genom modellering och i den utnyttjas observationer av isens tjocklek samt bl.a. väderinformation och väderprognoser. Man kan inte dra några slutsatser om isens verkliga tjocklek i ett vattendrag utifrån iskartan. Observationerna av isens tjocklek representerar endast platsen i fråga på mätningsdagen. De är således riktgivande och kan inte generaliseras till att gälla stora områden.

Mer information

 

Ihmiset ulkoilevat kevätjäällä Siilinkarin majakan edustalla Tampereen Pyhäjärvellä

Tryggt på isen från hösten till våren

Den som rör sig på isen ska alltid se till att isen bär på den tilltänkta rutten. Bekanta dig med isens egenskaper under olika årstider och fäst särskild uppmärksamhet vid eventuella farliga platser.

Höstis

På hösten börjar isarna lägga sig när ytvattnets temperatur sjunker under noll. Först lägger sig isen i strandområden och vikar, sist på öppna fjärdar, över sänkor och där vattnet strömmar. Typiskt för höstisen är att isens tjocklek varierar på olika håll i ett vattendrag. Kontrollera att isen bär genom att mäta isens tjocklek utmed de rutter där du rör dig. När du rör dig till fots ska det finnas minst 5–10 cm klar kärnis.

Våris

På våren börjar snö- och istäcket i vattendragen smälta när luften värms upp och solens inverkan ökar. När snön smält börjar solstrålarna smälta isen och göra den skör. Håligheter bildas i isen så att isskiktet omvandlas till smalstavig pipis. Då kan du inte avgöra om isen bär endast på basis av isens tjocklek. Is som är upp till 20–30 cm tjock kan omvandlas till pipis rakt igenom, så att den inte längre bär en människas vikt.

Farliga platser

Särskilt farliga platser är smala sund, djupa områden och strömma ställen, såsom å- och älvmynningar samt nära källor, avlopp och dagvattenrör. Här kan isen vara tunn hela vintern. Även i närheten av stora stenar, bryggor och andra konstruktioner samt kring vattenväxter är det viktigt att kontrollera isens tjocklek. Farleder, råkar, sprickor och vakar är farliga även mitt i vintern. Snötäcket gör det svårare att upptäcka ett svagt isområde.

Visste du detta om is?