Istjocklek

Kartan över isläget visar förutom de punktvisa observationerna också prognosmodellens beräkningar. Gå inte ut på isen enbart utifrån beräkningarna på kartan, eftersom den lokala variationen kan vara stor! I synnerhet genast efter att den har lagt sig kan isen vara mycket svagare vid strömma ställen och ute på fjärdarna än till exempel i strandområdena. På våren, när snön har smält, kan solen göra tjock is skör på bara ett par timmar.

Isläget 4.3.2026

Istäcket något förstärkt eller oförändrat

Under senare delen av februari blev istäcket några centimeter tjockare eller förblev oförändrat. På många håll har man rapporterat att vatten har stigit upp på isen. Samtidigt kan snötäcket ha gjort det svårare att ta sig fram på isen. Den 28 februari uppgick isens totala tjocklek i Södra Finland till 25–50 cm, i Mellersta Finland samt i Norra Österbotten till 30–50 cm och i Lappland till 60–75 cm. I mellersta och östra Finland var istäcket 10–20 cm tunnare än medeltjockleken för tidpunkten.

Isen kan dock vara förrädiskt svagt under hela vintern, särskilt vid strömställen, smala områden och i närheten av diken, rörutlopp och råkar. Snötäcket på isen gör det svårt att upptäcka svaga partier och isens bärighet kan i regel inte bedömas med blotta ögat. Bärigheten ska alltid kontrolleras, till exempel med hjälp av en borr eller en ispik med metallspets. Isens bärighet bedöms utifrån klar och hård kärnis, som måste vara minst 5–10 cm tjock längs hela rutten för att isen ska bära en person som går ensam.

Syke uppdaterar bedömningen av isläget på denna sida tre gånger i månaden. Bedömningen baserar sig på mätningar av isens tjocklek på 46 observationsplatser runt om i Finland. Isens tjocklek mäts omkring den 10:e, 20:e och 30:e varje månad.

De senaste observationerna finns på iskartan. Var och en kan också spara sina egna isobservationer som då visas på kartan, men dessa granskas inte av Syke. Man ska inte gå ut på isen enbart utifrån bedömningarna och observationerna på kartan, eftersom isens kvalitet och tjocklek varierar kraftigt mellan olika vattendrag och även inom samma sjö.

Den allmänna utvecklingen av isläget åskådliggörs med hjälp av en kalkylmässig uppskattning av isens tjocklek, dvs. med kartans färger. Bedömningen görs genom modellering och i den utnyttjas observationer av isens tjocklek samt bl.a. väderinformation och väderprognoser. Man kan inte dra några slutsatser om isens verkliga tjocklek i ett vattendrag utifrån iskartan. Observationerna av isens tjocklek representerar endast platsen i fråga på mätningsdagen. De är således riktgivande och kan inte generaliseras till att gälla stora områden.

Mer information

Mätning av isens tjocklek

Ihmiset ulkoilevat kevätjäällä Siilinkarin majakan edustalla Tampereen Pyhäjärvellä

Tryggt på isen från hösten till våren

Den som rör sig på isen ska alltid se till att isen bär på den tilltänkta rutten. Bekanta dig med isens egenskaper under olika årstider och fäst särskild uppmärksamhet vid eventuella farliga platser.

Höstis

På hösten börjar isarna lägga sig när ytvattnets temperatur sjunker under noll. Först lägger sig isen i strandområden och vikar, sist på öppna fjärdar, över sänkor och där vattnet strömmar. Typiskt för höstisen är att isens tjocklek varierar på olika håll i ett vattendrag. Kontrollera att isen bär genom att mäta isens tjocklek utmed de rutter där du rör dig. När du rör dig till fots ska det finnas minst 5–10 cm klar kärnis.

Våris

På våren börjar snö- och istäcket i vattendragen smälta när luften värms upp och solens inverkan ökar. När snön smält börjar solstrålarna smälta isen och göra den skör. Håligheter bildas i isen så att isskiktet omvandlas till smalstavig pipis. Då kan du inte avgöra om isen bär endast på basis av isens tjocklek. Is som är upp till 20–30 cm tjock kan omvandlas till pipis rakt igenom, så att den inte längre bär en människas vikt.

Farliga platser

Särskilt farliga platser är smala sund, djupa områden och strömma ställen, såsom å- och älvmynningar samt nära källor, avlopp och dagvattenrör. Här kan isen vara tunn hela vintern. Även i närheten av stora stenar, bryggor och andra konstruktioner samt kring vattenväxter är det viktigt att kontrollera isens tjocklek. Farleder, råkar, sprickor och vakar är farliga även mitt i vintern. Snötäcket gör det svårare att upptäcka ett svagt isområde.

Mer om is

2.12.2019

Bär isen?

Talvinen jokimaisema, hyydetulva muodostumassa jokeen.

3.2.2020

Kravisöversvämning vintertid

Visste du detta om is?

Kärnis och stöpis

Istäcket i vattendrag kan bestå av kärnis, stöpis och vattenskikt inne i isen. Isens kvalitet kan variera från område till område, och isen kan också bestå av enbart kärnis. Kärnis bildas när vattnet i vattendraget fryser. Isen är klar och genomskinlig och ser mörk ut när du tittar på den från ett borrhål. Stöpis uppkommer när vatten stiger på isen och den snösörja som uppkommit fryser ovanpå kärnisen. Stöpisen är ogenomskinlig och ofta ljus. Stöpisens bärkraft är bara cirka hälften av kärnisens.

Mätning av isen vid observationsstationerna

Isens tjocklek mäts regelbundet på olika håll i Finland. Det finns 47 observationsstationer och de ligger i allmänhet minst 50 meter från stranden. Observationsstationerna kontrolleras tre gånger i månaden. Vid varje besök mäts isens totala tjocklek samt separat också tjockleken på kärnisen, stöpisen och eventuella vattenskikt. Dessutom mäts vattenståndet från isens nedre yta samt tjockleken på snöskiktet ovanpå isen. Isens bärkraft uttrycks alltid enligt kärnisens tjocklek.

Tillfrysning och smältning

När ytvattnets temperatur sjunker under noll börjar isen lägga sig. Även vindförhållandena inverkar på frysningen; en sjö fryser snabbare vid lugnt väder. Istäcket kan tjockna ett par millimeter per dygn per köldgrader. När luftens medeltemperatur är -10 grader kan det alltså bildas ett par centimeter is per dygn. När snön har smält på våren kan solstrålarna tränga igenom isen och smälta den även från undersidan. Håligheter bildas i isen och den omvandlas till smalstavig pipis. Inte ens mycket tjock pipis bär en människas vikt.

Istäcket och klimatförändringen

De uppgifter som samlats in under årens lopp om isbildning, islossning och isens tjocklek visar hur vintern i Finland har förändrats. Materialet visar att isarna har lagt sig och islossningen har tidigarelagts med upp till ett par veckor under de senaste hundra åren. Tiden med istäcke har alltså förkortats med cirka en månad. Isens tjocklek visar ingen lika tydlig utveckling. I södra Finland har isens totala tjocklek minskat, men i norra Finland har den ökat eftersom nederbörden har ökat och andelen stöpis har ökat.

Is och rekreation

Isen kan försämra rörligheten, men bärande is kan också underlätta den. Istäckta sjöar erbjuder många möjligheter till friluftsliv och annan rekreation. Långfärdsskridskoåkning, skidturer på isen, vinterbad och pilkfiske är trevliga vinteraktiviteter för många. Isfria vintrar och kortare tid med istäcke minskar dessa möjligheter till fritidssysselsättningar. Det är viktigt att den som rör sig på isen lär sig mäta isens bärighet samt observera omgivningen och eventuella farliga platser.

Aktuella hydrologiska översikter

Välj lägesrapport