Jätä oma havaintosi-ikoni Din egen observation

Kartan över isläget visar förutom de punktvisa observationerna också prognosmodellens beräkningar. Gå inte ut på isen enbart utifrån beräkningarna på kartan, eftersom den lokala variationen kan vara stor! I synnerhet genast efter att den har lagt sig kan isen vara mycket svagare vid strömma ställen och ute på fjärdarna än till exempel i strandområdena. På våren, när snön har smält, kan solen göra tjock is skör på bara ett par timmar.

Isläget 11.1.2022

Istäcket blev tjockare på observationsplatserna, men utöver skillnaderna i istäckets tjocklek, gör vattnet som stigit upp på isen och snötäcket det svårare att röra sig på isen och urskilja ett svagt isområde

Vid årsskiftet har isens tjocklek ökat med 1–5 cm från föregående mätning på de flesta observationsplatserna runtom i Finland. Vidare har man observerat att det finns stora variationer i istäckets tjocklek även inom samma vattendrag. Snötäcket gör det svårare att urskilja ett svagt isområde och dessutom har vattnet på grund av snötäckets tyngd ställvis stigit upp på isen och det har blivit svårare att röra sig på isen särskilt i nordöstra Österbotten. Isen kan fortfarande vara svag särskilt på strömställen och fjärdar. När man rör sig på isen ska man alltså fortsättningsvis försäkra sig om att isen bär tillräckligt, utrusta sig med räddningsredskap och framför allt undvika att röra sig på svag is. När man rör sig till fots ska det finnas minst 5–10 cm klar kärnis längs den egna rutten. Till exempel vid observationsplatsen i Manamansalo i Ule träsk är kärnisen endast under 5 cm av isens totala tjocklek (21 cm), då den största delen av istäcket är stöpis. Observera att stöpisens bärkraft bara är cirka hälften av kärnisens.

Vid mätningarna den 10 januari varierade isens totala tjocklek på observationsplatserna i Södra Finland mellan 30–45 cm, och istäcket var fortfarande nära eller tjockare än den genomsnittliga tjockleken för tidpunkten eller 4–15 cm tjockare. I Mellersta Finland varierade vattendragens totala istjocklek mellan 20–40 cm och istäcket var något tunnare än genomsnittet för tidpunkten eller nära medelvärdet. I Norra Österbotten och Kajanaland varierade vattendragens totala istjocklek mellan 20–40 cm och istäcket var något tunnare än genomsnittet eller nära medelvärdet. Stöpisens andel av den totala istjockleken var fortfarande betydande i Ule träsk. I nordöstra Österbotten gjorde den stränga kölden och vattnet som stigit upp på isen det svårare att göra isobservationer. På observationsplatserna i Lappland varierade isens totala tjocklek mellan 38 och 55 cm och var nära den genomsnittliga tjockleken för tidpunkten.

Bedömningen av isläget baserar sig på observationer

SYKE uppdaterar bedömningen av isläget på denna sida tre gånger i månaden. Bedömningen baserar sig på mätningar av isens tjocklek på 47 observationsplatser runt om i Finland. Isens tjocklek mäts omkring den tionde, den tjugonde och den trettionde varje månad.

De färskaste observationerna finns på iskartan. Var och en kan också spara sina egna isobservationer så att de syns på kartan. SYKE kontrollerar inte dessa observationer. Man ska inte gå ut på isen enbart utifrån bedömningarna och observationerna på kartan, eftersom isens kvalitet och tjocklek varierar stort även på olika ställen på samma sjö och på olika vattendrag.

Den allmänna utvecklingen av isläget åskådliggörs med hjälp av en kalkylmässig uppskattning av isens tjocklek, dvs. med kartans färger. Bedömningen görs genom modellering och i den utnyttjas observationer av isens tjocklek samt bl.a. väderinformation och väderprognoser. Man kan inte dra några slutsatser om isens verkliga tjocklek i ett vattendrag utifrån iskartan. Observationerna av isens tjocklek representerar endast platsen i fråga på mätningsdagen. De är således riktgivande och kan inte generaliseras till att gälla stora områden.

Mer information

Ihmiset ulkoilevat kevätjäällä Siilinkarin majakan edustalla Tampereen Pyhäjärvellä

Tryggt på isen från hösten till våren

Den som rör sig på isen ska alltid se till att isen bär på den tilltänkta rutten. Bekanta dig med isens egenskaper under olika årstider och fäst särskild uppmärksamhet vid eventuella farliga platser.

Höstis

På hösten börjar isarna lägga sig när ytvattnets temperatur sjunker under noll. Först lägger sig isen i strandområden och vikar, sist på öppna fjärdar, över sänkor och där vattnet strömmar. Typiskt för höstisen är att isens tjocklek varierar på olika håll i ett vattendrag. Kontrollera att isen bär genom att mäta isens tjocklek utmed de rutter där du rör dig. När du rör dig till fots ska det finnas minst 5–10 cm klar kärnis.

Våris

På våren börjar snö- och istäcket i vattendragen smälta när luften värms upp och solens inverkan ökar. När snön smält börjar solstrålarna smälta isen och göra den skör. Håligheter bildas i isen så att isskiktet omvandlas till smalstavig pipis. Då kan du inte avgöra om isen bär endast på basis av isens tjocklek. Is som är upp till 20–30 cm tjock kan omvandlas till pipis rakt igenom, så att den inte längre bär en människas vikt.

Farliga platser

Särskilt farliga platser är smala sund, djupa områden och strömma ställen, såsom å- och älvmynningar samt nära källor, avlopp och dagvattenrör. Här kan isen vara tunn hela vintern. Även i närheten av stora stenar, bryggor och andra konstruktioner samt kring vattenväxter är det viktigt att kontrollera isens tjocklek. Farleder, råkar, sprickor och vakar är farliga även mitt i vintern. Snötäcket gör det svårare att upptäcka ett svagt isområde.

Visste du detta om is?