Nyheter

Förslag – 18 områden med betydande översvämningsrisk i Finland

15.4.2024

NTM-centralerna har föreslagit 18 vattendrags- och havsområden med betydande översvämningsrisk i Finland. Förslagen är föremål för hörande fram till den 17 juni 2024 och de

Öppna

Samlad information om hanteringen av översvämningsrisker

17.12.2021

En ny temasida om hanteringen av översvämningsrisker har publicerats i vatten.fi-tjänsten. Temasidan presenterar översvämningar landskapsvis och information om hur man kan förbereda sig för dem.

Öppna

Logo ELY-keskus

Planerna för hantering av översvämningsrisker i de österbottniska landskapen omfattar översvämnings verkningar både nu och i framtiden

29.3.2022

De österbottniska slätterna är kända för sina översvämningar och under de senaste tio åren har översvämningar inträffat bland annat längs Esse å, Vörå och Kimo

Öppna

Klimatförändringen ökar översvämningsrisken – riskhanteringsplanerna minskar den

18.3.2022

Klimatförändringen förutspås öka extrema situationer med anknytning till väder- och vattenförhållandena. Finland är ett långt land och under de två senaste åren har vi upplevt

Öppna

I de österbottniska landskapen föreslås fyra områden anges med betydande översvämningsrisk – samrådet kring förslaget pågår

21.3.2024

NTM-centralen i Södra Österbotten har bedömt riskerna för översvämningar i vattendragen och på grund av högt havsvattenstånd i de österbottniska landskapen. Samrådet om förslaget till

Öppna

Planerna för att hantera översvämningsrisker hjälper att bygga upp beredskap inför klimatförändringar

17.12.2021

Jord- och skogsbruksministeriet godkände den 16.12.2021 planerna för hantering av översvämningsrisker 2022-2027. Sammanlagt finns det 18 planer för avrinnings- och kustområden med åtminstone ett område

Öppna

Vattenöversikt för mars-april 2024: översvämningar, sämre vattenkvalitet och högre grundvattenstånd (landskapen i Österbotten)

14.5.2024

I slutet av mars låg mera snö än genomsnittet för tidpunkten kvar i de österbottniska landskapen. Snöns vattenvärde i åarnas källflöden var cirka 100–130 mm.

Öppna

Karteringen av översvämningar längs Tjöck å börjar (Österbotten)

24.4.2024

Kristinestads stad och NTM-centralen i Södra Österbotten samarbetar med att göra upp en kartering av översvämningshotade områden i det nedre loppet av Tjöck å. Kartläggningen

Öppna

Det allvarliga översvämningsläget fortsätter i de österbottniska landskapen (landskapen i Österbotten)

11.4.2024

I Kyro älvs delta har isen packat ihop sig till en lång isdamm. Isproppen har tills vidare hållits på sin plats, men om den sätter

Öppna

Kravis kan orsaka översvämningar längs Esse å (Landskapen i Österbotten)

30.11.2021

Längs Esse å pågår förberedelser inför eventuella översvämningar som kan uppstå på grund av kravis efter att temperaturen sjunkit ordentligt under noll grader. NTM-centralen har

Öppna

Kravis kan orsaka översvämningar längs Esse å

27.11.2023

Det kalla vädret under de senaste dagarna och den höga vattenföringen i Esse å har gjort att det har börjat bildas mer kravis i forsarna

Öppna

Kravis kan orsaka översvämningar längs Esse å

9.12.2022

Det kalla vädret under de senaste dagarna har gjort att det har börjat bildas kravis vid forsarna i Esse å. Ovanför forsarna där det bildas

Öppna

Logo ELY-keskus

Flödestoppen i de österbottniska åarna närmar sig – kontrollera din beredskap

18.4.2022

Snön smälter snabbt just nu i de österbottniska landskapen. Under påsken har vädret varit varmt och väderprognoserna för den kommande veckan visar temperaturer på över

Öppna

Logo ELY-keskus

Flödestoppen i de österbottniska åarna närmar sig – kontrollera din beredskap

19.4.2022

Snön smälter snabbt just nu i de österbottniska landskapen. Under påsken har vädret varit varmt och väderprognoserna för den kommande veckan visar temperaturer på över

Öppna

Vårfloden började snabbt (Egentliga Finland, Satakunta)

20.3.2024

Flodläget i sydvästra Finlands vattendrag under helgen var kraftigare än den vanliga vårfloden. Det varmt väder och regn fick floderna att svämma över i sydvästra

Öppna

Logo ELY-keskus

Höjdnivåerna för byggnader som kan nås av flödesvatten i Kyro älvs nedre lopp utreds (landskapen i Österbotten)

9.6.2022

Under sommaren 2022 utreds mera ingående höjdnivåerna för byggnader som kan nås av flödesvatten i det nedre loppet av Kyro älvs avrinningsområde i kommunerna Storkyro,

Öppna

Vattenöversikt för november 2021: Risken för kravisöversvämningar ökade, försurningsproblemen i de små åarna fortgick (Landskapen i Österbotten)

3.12.2021

Efter en regnig oktober var vattenföringen i åarna i början av november högre än genomsnittet. Så småningom började temperaturerna sjunka och i slutet av november

Öppna

Flödestoppen infaller i de österbottniska åarna under de närmaste dagarna – Risk för att hus blir våta (landskapen i Österbotten)

9.4.2024

Regn och varmt väder har snabbt ökat vattenflödet i åarna. I Kauhajoki har vattnet flödat ut på vägar och hotar bosättningen. I Lappfjärds å satte

Öppna

Flödestoppen i de österbottniska åarna har uppnåtts (landskapen i Österbotten)

13.4.2024

Under fredagen nåddes flödestoppen i Kyro älv och åarna söder om Kyro älv. Vattenflödet har börjat minska, men kommer att vara stort ännu de närmaste

Öppna

Som en beredskapsåtgärd inför vårflödet sänks vattenståndet i de konstgjorda sjöarna lägre än vanligt (Landskapen i Österbotten)

21.3.2024

I vår är det mer snö än vanligt i de österbottniska landskapen, vilket gör att det kan uppstå större vårflöden. Enligt nuvarande prognoser infaller flödestopparna

Öppna

Logo ELY-keskus

Vädret blir varmare och det syns i åarna i Österbotten

14.4.2022

Temperaturen dagtid har stigit och nattfrosten minskat, vilket gör att vattenföringen i åarna i Österbotten och Södra Österbotten har ökat och fortsätter att öka. Enligt

Öppna

Logo ELY-keskus

Automatisk mätning av snön testas i Lappo ås område

28.3.2022

NTM-centralen i Södra Österbotten och Finlands miljöcentral samarbetar kring ett projekt som finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet. Projektet testar användning av automatik för snötaxering. Kontinuerligt

Öppna

Vattenöversikt för januari 2023: Vinteröversvämning (landskapen i Österbotten)

6.2.2023

Det milda vädret och regnet i mitten av januari ledde till att vattenföringen i åarna och vattenståndet i sjöarna nådde vinterflödesnivåer. Snabbast steg vattenföringen i

Öppna

Regn och varmare väder ökar vattenföringen i de österbottniska åarna (landskapen i Österbotten)

8.4.2024

Nu smälter snön snabbt i de österbottniska landskapen. Varmare väder och söndagens regn ökade snabbt vattenföringen i åarna framför allt i de sydligaste avrinningsområdena längs

Öppna

Logo ELY-keskus

Flödestoppen i Kyro älv och Lappo å skärs ned med hjälp av de konstgjorda sjöarna

21.4.2022

Enligt Översvämningscentrets prognoser når åarna i Österbotten och Södra Österbotten flödestoppen i huvudsak under torsdag eller fredag (21–22 april). Enligt prognoserna stiger vattenföringen i Kyro

Öppna

Påskens varma väder ökar på vårflödet i de österbottniska landskapen

28.3.2024

Det varma vädret som förutspås till påsk, liten förekomst av nattfrost och eventuellt regn som smälter snön i de österbottniska landskapen kan få flödet i

Öppna

Stegringen av vattenytorna i sjöarna avtar (landskapen i Österbotten)

17.4.2024

Vattenytan i Kuortaneenjärvi når sannolikt sin högsta nivå idag onsdag. Under natten mellan tisdag och onsdag hölls vattenståndet i Kuortaneenjärvi på samma nivå, dvs. sjön

Öppna

Snön smälter i sakta mak och vårens flödestopp torde bli liten i de österbottniska landskapen

13.4.2023

I de österbottniska landskapen har snötäcket minskat avsevärt under början av april då vädret har varit soligt och temperaturen under dagarna varit ordentligt på plusgrader.  

Öppna

Logo ELY-keskus

Till valborg kan höga flöden väntas i de österbottniska åarna (landskapen i Österbotten)

26.4.2023

Enligt prognoserna kommer nederbörden under denna vecka att få vattenföringen i de österbottniska åarna att stiga till nivåer som motsvarar minst genomsnittliga årliga vårflöden. Enligt

Öppna

Syresituationen har försämrats i insjöarna i de österbottniska landskapen under vintern

21.3.2024

Syresituationen har försämrats i insjöarna i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten. Framför allt i grunda sjöar orsakas syreproblemen på grund av att sjöarna länge

Öppna

Logo ELY-keskus

Vårens ankomst förbereds: Istjockleken mäts och plats för smältvatten görs i de konstgjorda sjöarna

11.3.2022

Isarna på de österbottniska vattendragen var i månadsskiftet februari-mars ungefär en halv meter tjocka och ställvis till och med mer, vilket är tjockare än genomsnittligt.

Öppna

Logo ELY-keskus

Nederbörden under de senaste veckorna har lett till att vattendragen ligger på flödesnivåer och de konstgjorda sjöarna har fyllts (landskapen i Österbotten)

4.9.2023

Lördagens regn fick vattenföringen och vattenståndet att börja stiga igen i de österbottniska vattendragen. I Liinamaa i Lappo å har vattenståndet stigit ungefär en meter

Öppna

Logo ELY-keskus

Isarna började röra på sig i Lappfjärds å då vattenföringen snabbt ökade

15.1.2023

Det milda och regniga vädret har gjort att vattenståndet i åarna i Österbotten och Södra Österbotten snabbt har stigit. Enligt väderprognoserna väntas nederbörden fortsätta även

Öppna

Logo ELY-keskus

Den snörika vintern avklarades med ett genomsnittligt vårflöde (Landskapen i Österbotten)

4.5.2022

I början av april var snömängden längs de österbottniska åarna avsevärt större än genomsnittligt och snöns vattenvärde var också högt. Tack vare det soliga uppehållsvädret

Öppna

Flödestoppen nås i Perho å och Lestijoki å idag (landskapen i Österbotten)

14.4.2024

I Perho ås nedre lopp vid Kaitfors har vattenflödet ökat till 222 kubikmeter per sekund och i Lestijoki ås nedre lopp vid Saarenpää till 156

Öppna

Logo ELY-keskus

Ny reglering av Västerfjärden anpassar till klimatförändringen (Österbotten)

8.1.2024

NTM-centralen i Södra Österbotten har fått tillstånd till en regleringsändring av Västerfjärdens sötvattenbassäng. Inga besvär mot tillståndsbeslutet lämnades in till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre

Öppna

Många nya vattenrestaureringsprojekt i de österbottniska landskapen (landskapen i Österbotten)

27.6.2023

År 2023 startar återigen rikligt med nya projekt i syfte att restaurera vattendrag i de österbottniska landskapen. Sammanlagt över 800 000 euro har beviljats eller

Öppna

Vattenöversikt för juli 2023: I slutet av juli regnade det ovanligt mycket (landskapen i Österbotten)

4.8.2023

Efter att juni varit en torr månad höjdes vattenytorna i sjöarna av nederbörden i början av juli, och i många insjöar uppnåddes nästan normala sommarvattenstånd.

Öppna

Logo ELY-keskus

Vattenföringen ökar igen i de österbottniska åarna, när vädret blir regnigt och varmare under veckoslutet

3.11.2023

Under veckoslutet väntas vädret blir varmare och regnet får snön att smälta snabbt i de österbottniska landskapen. Som en följd av snösmältningen och regnet börjar

Öppna

Vattenöversikt för maj: Vattenytorna i sjöarna nådde goda försommarnivåer (landskapen i Österbotten)

6.6.2022

I början av maj var vattenföringarna i de österbottniska åarna typiskt ganska stora för tidpunkten. Vattenföringen i Perho å var särskilt stor, på nivån 100

Öppna

Logo ELY-keskus

Syresituationen är dålig i en del av de österbottniska sjöarna

20.4.2022

I mars observerades att syresituationen i de österbottniska sjöarna hade försämrats under den långa vintern. Därför undersökte NTM-centralen i Södra Österbotten syresituationen på nytt under

Öppna

Övergripande vattenförvaltning i avrinningsområdet

18.11.2021

En ny temasida om vattenförvaltning inom jord- och skogsbruket har publicerats i tjänsten Vatten.fi. På temasidan hittar du tips om övergripande vattenförvaltning i ett avrinningsområde

Öppna

Logo ELY-keskus

Snömängderna och isarna nära genomsnittliga, i Perho å utökas avtappningen för att försvaga isen

24.3.2023

Snömängderna i de österbottniska landskapen ligger nära genomsnittet för tidpunkten. I de konstgjorda och reglerade sjöarna har vårsänkningen påbörjats. För att försvaga isarna i nedre

Öppna

Snön började smälta och vattenföringen i åarna ökade i mitten av mars (landskapen i Österbotten)

4.4.2022

Under första hälften av mars var vattenföringen i de österbottniska åarna typiska för tidpunkten. Det varma vädret i mitten av mars ökade vattenföringen i åarna

Öppna

Vatteninformation: Korta artiklar

Hur hanterar du översvämningsrisker?

I Finland har man insett riskerna med översvämningar. Lagen om hantering av översvämningsrisker fastställer myndigheternas uppgifter för att minska översvämningsskador och förbereda samhället för översvämningar.

Öppna

Bor du i ett område med översvämningsrisk?

Hur vet jag om min bostad ligger i ett område med översvämningsrisk? Svaret hittar du på översvämningskartorna.

Öppna

Förberedelser för översvämningar

Samhället förbereder sig för översvämningar på många sätt. Även människor som bor i översvämningsområden kan vidta försiktighetsåtgärder.

Öppna

Vesi.fi Tulvatilanne kuvituskuva

Snabbguide för översvämningssituationer

När en översvämning hotar är det viktigaste av allt att du sörjer för din egen och familjens säkerhet. Översvämningsvatten kan strömma överraskande kraftigt.

Öppna

Patorakennelma, tulvavesien juoksutus.

Förebyggande bekämpning av översvämningar

Uppkomsten av skadliga översvämningar kan förebyggas redan på förhand. De viktigaste metoderna är reglering av vattendragen och hantering av översvämningsvatten.

Öppna

Översvämningscentret

Tulvakeskus on jatkuvassa valmiudessa tulvien varalta. Se seuraa sisävesien vesitilannetta ja merenpinnan korkeutta. Se tarkkailee myös lumen kertymistä ja sulamista sekä rankkasateita. Keräämistään tiedoista Tulvakeskus

Öppna

Klimatförändringen påverkar översvämningarna

Vårfloder uppkommer när ett tjockt snötäcke smälter snabbt. Klimatförändringen gör vintrarna och vårarna varmare, samtidigt som snötäcket blir tunnare.

Öppna

Dammtyper

I Finland finns det många slags dammar: vattendragsdammar, avfallsdammar och översvämningsvallar. De tjänar många olika behov.

Öppna

Talvinen jokimaisema, hyydetulva muodostumassa jokeen.

Kravisöversvämning vintertid

En älvstrand kan på vintern råka ut för ett speciellt fenomen: en kravisöversvämning. Under lämpliga förhållanden kan kravisöversvämningar uppkomma snabbt.

Öppna

Lieksankosken voimalaoitos, suunnittelija Alvar Aalto

Regleringens historia

De första regleringsprojekten handlade om att sänka sjöar: vattenståndet i sjöarna sänktes för att få mer bördig åkermark.

Öppna

Översvämningar vid kusten

Stormar som lågtryck fört med sig kan få havsvattenståndet att stiga kraftigt. I värsta fall svämmar havsvattnet över bosättningsområdena.

Öppna

Regleringens många mål

Vid regleringen av vattendragen måste man beakta de olika användningsbehoven: produktion av vattenkraft, översvämningsskydd, sjötrafik, användning för rekreation, naturvård och vård av fiskbestånden.

Öppna

Störtregn och störtfloder

På en dag kan det regna mer än normalt per månad. Störtregn kan orsaka störtfloder särskilt i städerna.

Öppna

Markdräneringen effektiveras med ekologiska metoder

Dräneringen eller torrläggningen av marken är en viktig del av jord- och skogsbruket i Finland. För mycket vatten måste ledas bort för att odlingsväxterna och

Öppna

Varför regleras vattendragen?

Vattenståndet i sjöarna varierar beroende på årstiden. Likaså varierar vattenföringen i åarna och älvarna. Människan ingriper i naturens gång av många orsaker.

Öppna

Älvarnas vårfloder

Den främsta orsaken till vårfloden är att snön smälter. Ju mer snö det har fallit under vintern, desto mer smältvatten uppkommer.

Öppna

Vattensituationen och klimatförändringen

De globala klimatmodellerna förutspår att nederbördsmängderna i Finland ökar med minst fem procent, som mest upp till 30 procent.

Öppna

Klimatförändringen ökar belastningen på vattendragen

Klimatförändringen påverkar vattenkvaliteten och vattennaturen på många sätt och alla konsekvenser kan ännu inte förutses exakt.

Öppna

Naturlig hantering av dagvatten

Naturlig hantering av dagvatten ger många fördelar: belastningen på vattendragen och översvämningsskadorna minskar, stadsnaturen blir rikare och man sparar dessutom pengar.

Öppna

Jord- och skogsbruksministeriet

Vesi on keskeisessä roolissa myös ilmastonmuutokseen sopeutumisessa. Maa- ja metsätalousministeriö pyrkii yhdessä kumppaniensa kanssa ennakoimaan ilmastonmuutoksen haasteita sekä hyödyntämään myös vesiasioissa kiertotalouden ja uuden teknologian

Öppna

Dammsäkerhet

Enligt dammsäkerhetslagen ansvarar dammägaren för att dammen är säker och fungerar som planerat.

Öppna

Konsekvenser av reglering

Med hjälp av reglering ändrar man ett vattendrags naturliga vattenföring eller vattenstånd. Vilka konsekvenser kan det få?

Öppna

Regleringstillstånd

Regionförvaltningsverket är den instans som beviljar tillstånd för reglering av vattendrag. Verket överväger olika synpunkter i samband med prövningen av tillståndet.

Öppna

Hur optimeras jord- och skogsbrukets vattenförvaltning?

En heltäckande vattenförvaltning gynnar markägarna. Samtidigt främjas vattenvården och den biologiska mångfalden.

Öppna

Gränsvattendragen och förvaltningen av dem

Vattendragen följer inte statsgränserna. Älvar rinner från ett land till ett annat och statsgränser kan också vara dragna rakt genom en sjö. Finland har många

Öppna

Statens vattenhushållningsprojekt

Staten har genomfört ett flertal vattenhushållningsprojekt som främjar olika sätt att använda vattendragen. Projekten omfattar allt från byggande av konstgjorda sjöar till restaurering av fågelvatten.

Öppna

Reglerade vattendrag

Många av älvarna i Finland har dämts upp och många sjöar regleras. Regleringen gäller ändå inte alla vattendrag.

Öppna

Torvutvinningen minskar, hur påverkar det vattnen?

Upphör belastningen när torvtäkten avslutas? Det beror på vad som händer med området.

Öppna

Kan vi riva dammarna?

Att riva större kraftverksdammar är inte vettigt. Kraftverken producerar utsläppsfri el, som är av betydelse när man försöker dämpa klimatförändringen.

Öppna

Vandringshinder bryter strömmande vatten

Fiskar och många andra vattenorganismer kan förflytta sig från en plats till en annan endast längs vattenvägar. Deras vandring avbryts om de möter en damm

Öppna

Konstgjorda sjöar för många ändamål

Vad är det för mening med att anlägga konstgjorda sjöar i Finland? Vi har ju tiotusentals sjöar sedan tidigare. Varför har konstgjorda sjöar anlagts och

Öppna

Strömavbrott och vattentjänster

Vad händer med vattentjänsterna om strömmen bryts? Kommer det vatten från kranen? Kan jag gå på toaletten?

Öppna

Hur tryggas dricksvattnet i exceptionella situationer?

Vattentjänstverken är förberedda på olika störningar. Trots beredskapen kan det uppstå situationer där vattendistributionen måste avbrytas. Var får man vatten då? De vanligaste störningarna i

Öppna

Sadevesikaivo asfalttipihalla.

Vad är dagvatten?

Dagvatten är det regn- och dräneringsvatten som leds bort från gårdar och gator.

Öppna

Finlands miljöcentral

Suomen ympäristökeskus (Syke) on ympäristöalan tutkimus- ja kehittämiskeskus. Se tuottaa tietoja ja ratkaisuja vesien ja ympäristön suojeluun ja hoitoon.

Öppna

När torkan slår till

Torka är ett relativt fenomen. Om det regnar mycket mindre än vanligt kommer systemen att sättas på prov.

Öppna

Vatteninformation: Fördjupade innehåll

Områden med översvämningsrisk

I Finland har 22 områden med betydande översvämningsrisk utsetts. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador.

Öppna

Hantering av översvämningsrisker

Hanteringen av översvämningsrisker omfattar alla de åtgärder i de olika faserna vars mål är att bedöma och minska översvämningsriskerna samt förhindra eller minska skadorna som

Öppna

Ersättning av översvämningsskador

Försäkringsbolagens försäkringar ersätter översvämningsskador orsakade av både förhöjda vattenstånd och störtregn.

Öppna

Myndigheternas beredskapsåtgärder och verksamhet vid översvämning

Olika myndigheter och andra offentliga aktörer har sina egna uppgifter och ansvar i samband med förberedelser för översvämningar och under en översvämning.

Öppna

Minskning av översvämningsriskerna och översvämningsskydd

Beredskap för och förebyggande av översvämningar spelar en viktig roll. Om en översvämning ändå hotar är det viktigt att reagera på situationen och vidta skydds-

Öppna

Lagstiftning om översvämningsrisker

Lagstiftningen som styr hanteringen av översvämningsrisker gäller såväl översvämningar i vattendrag och havsvattenöversvämningar som dagvattenöversvämningar i tätorter.

Öppna

Gör så här för att förbereda dig för översvämningar

Det lönar sig att förbereda sig för en översvämning på förhand, så blir skadorna mindre. Det viktigaste är att se till att du själv och

Öppna

Gör så här vid en översvämning

Vid en översvämning är det viktigaste att se till att du själv och dina anhöriga är i säkerhet. Ditt hus och din egendom ska du

Öppna

Översvämningskarttjänsten

I Översvämningscentrets översvämningskarttjänst hittar du NTM-centralernas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker för områden med betydande översvämningsrisk.

Öppna

Översvämningskartering

Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena.

Öppna

Skydda hemmet mot översvämning

Genom att skydda byggnaden ordentligt kan du se till att den inte blir våt. En översvämningsvall hindrar vattnet från att nå husgrunden. Genom att skydda väggarnas

Öppna

Översvämningsrisker orsakade av dagvatten

Dagvatten som samlas i bebyggda områden kan orsaka risk för översvämningar. Risken för dagvattenöversvämningar ökar när störtregn blir vanligare och stadsområdena blir allt större och

Öppna

Översvämningsriskernas utveckling i framtiden

I Finland är översvämningsriskerna små jämfört med många andra länder. Klimatförändringen och samhällsutvecklingen medför ändå nya utmaningar för hanteringen av översvämningsriskerna.

Öppna

Vattenhushållningsprojekt och vattendragskonstruktioner som förvaltas av jord- och skogsbruksministeriet

Vattenhushållningsprojekten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och de tillhörande vattendragskonstruktionerna har stor betydelse för bland annat avvärjningen av översvämningar samt planeringen av hanteringen av översvämningsrisker.

Öppna

Ansvar och anvisningar för dagvattenhanteringen

Den fastighet där dagvattnet bildas ansvarar i regel för dagvattenhanteringen. Kommunen ska planera och ordna dagvattenhanteringen i synnerhet i detaljplaneområden.

Öppna

Skaderisk för dammar

I Finland klassificeras dammar i tre klasser. Klassificeringen grundar sig på hur allvarlig skada en dammolycka kan orsaka.

Öppna

Naturenliga metoder vid torrläggning

Naturenlig grundtorrläggning förbättrar vattenförvaltningen inom jordbruket och minskar belastningen på vattendragen. Naturenliga metoder främjar också den biologiska mångfalden och berikar landskapet.

Öppna

Olika typer av dammar

Dammar kan grupperas enligt användningsändamål eller konstruktion. I Finlands dammbestånd ingår såväl dammar konstruerade av betong som låga jorddammar.

Öppna

Dammsäkerhet och tillsynen över den

Dammägaren ansvarar för en damms säkerhet. Myndigheten har i uppgift att övervaka att dammägaren fullgör sina skyldigheter i anslutning till dammsäkerheten.

Öppna

Beredskap för torka och hantering av riskerna för torka

Klimatförändringen beräknas öka förekomsten och effekten av torka i en stor del av Finland. Man kan förbereda sig på torka på olika sätt. I Finland

Öppna

Lösningar för dagvattenhantering

Dagvattnet ska beaktas i allt byggande och all markanvändning i tätorterna. Det lönar sig att planera dagvattenhanteringen i kommunen på ett övergripande sätt samt välja

Öppna

Hydrologisk uppföljning

Aktuell information om vattenläget behövs bland annat för översvämningsskyddet, regleringen av vattendragen och vattenvården.

Öppna

Gränsvattensamarbetet mellan Finland och grannländerna

I Finland finns det vattenområden som vi delar med Sverige, Norge och Ryssland. Dessa vattenområden ska förvaltas och användas gemensamt. Gränsvattensamarbetet grundar sig på fördrag

Öppna

Restaurering av strömmande vatten

Älvar, åar och bäckar är viktiga för den biologiska mångfalden, men de är också känsliga habitat. Målet för restaureringen av strömmande vatten är att förbättra

Öppna

Torrläggning av odlingsmark

Syftet med torrläggning av odlingsmark är att leda bort för mycket vatten från odlingsområdet. Lämplig torrläggning tryggar en god markstruktur och bördighet.

Öppna

Underhåll av brunnen

Det är viktigt att hålla ett öga på brunnens skick, brunnsvattnets kvalitet och vattenmängden året om. Många problem med vattenkvaliteten kan undvikas genom att underhålla

Öppna

Torrläggning av skogsbruksmark

Torrläggningen av skogsmark ses i allt högre grad som en del av vattenförvaltningen i ett avrinningsområde. Iståndsättningsdikningen belastar vattendragen och därför är vattenskyddet en väsentlig

Öppna

Klimatförändringens inverkan på grundvattentillgångarna

Klimatförändringen försämrar grundvattenläget under sensommaren. Långa perioder av torka ska beaktas i vattenförsörjningen.

Öppna

Iståndsättning av avrinningsområden

För att förbättra vattenkvaliteten och den ekologiska statusen i ett vattendrag är det viktigt att iståndsätta ett vattendrags avrinningsområde. Genom iståndsättning av avrinningsområdet minskas den

Öppna

Hälsorisker med dricksvatten

Den vanligaste orsaken till de hälsorisker som hushållsvattnet medför är att råvattnet är mikrobiologiskt förorenat, det vill säga att det innehåller mikrober som är skadliga

Öppna

Vattenförsörjningsnäten behöver iståndsättas

Vattenledningsnäten och avloppsnäten borde iståndsättas i snabb takt så att antalet rörbrott hålls på en rimlig nivå. Det är viktigt att de som underhåller näten

Öppna

Grundvattnets status och risker

Grundvattnets status är allmänt god i Finland. En del av grundvattenområdena klassificeras som riskområden, där grundvattnets status kan försämras utan skyddsåtgärder.

Öppna

Principer för klassificering av ytvatten

Ytvattnen klassificeras enligt deras ekologiska och kemiska status. I klassificeringen av ekologisk status granskar man i första hand biologiska kvalitetsfaktorer, medan man i klassificeringen av

Öppna

Frågor och svar om blågrönalger

Blågrönalger är ett återkommande problem i många sjöar och havsområden varje sommar. Vad är blågrönalger och varför ska jag akta mig för dem? Vad ska

Öppna

Restaurering av sjöar

I Finland uppstår behovet av restaurering oftast av att en sjö är övergödd, har blivit grundare eller håller på att växa igen.

Öppna

Vanliga frågor och svar

Var får jag ersättningar för översvämningsskador?

En omfattande hemförsäkring eller fastighetsförsäkring täcker ofta också översvämningsskador. Det lönar sig att kontrollera saken hos det egna försäkringsbolaget. Försäkringen ersätter dock översvämningsskador endast om

Öppna

Hur förbereder jag mig för översvämningar?

Ta på förhand reda på hur översvämningen tidigare har uppträtt i området eller hur den antas sprida sig vid en översvämning. Som hjälp kan du

Öppna

Hur ska jag handla vid en översvämning?

Lyssna till myndigheternas meddelanden, kommunikation och anvisningar och följ dem. Håll dig borta från översvämningsvattnet. Vattnet kan vara förorenat. Tvätta händerna vid behov. Se upp

Öppna

Temasidor

Bli bekant med översvämningsriskerna

Bli bekant med översvämningsriskerna Bekanta dig med beredskapsanvisningarna, gör upp en översvämningsplan och gå igenom checklistan. Under en översvämning är det viktigaste att se till

Öppna

Beredskap inför översvämningar – I en normal situation

Förbered dig på kommande översvämningar En översvämning kan stiga snabbt och överraskande. Särskilt skyfallsöversvämningar är svåra att förutspå och det finns inte tid att varna

Öppna

Beredskap inför översvämningar – När en översvämning hotar

Skaffa skyddsutrustning och skydda din egendom Vidta skyddsåtgärder så fort du får information om att en översvämning hotar. Myndigheterna varnar för översvämning, men fastighetsägarna måste

Öppna

Beredskap inför översvämningar – Vid en översvämning

Handla förståndigt vid en översvämning Vid en översvämning är det viktigaste att se till att du själv och dina anhöriga är i säkerhet. Ägare till

Öppna

Översvämningsriskerna ökar, så här kan du förbereda dig för översvämningar

Beredskap inför översvämningar

Översvämningsriskerna ökar, så här kan du förbereda dig för översvämningar Översvämningsriskerna uppskattas öka före slutet av innevarande århundrade. Därför blir det allt viktigare att alla

Öppna

Andra sidor

Hantering av översvämningsrisker

Syftet med hanteringen av översvämningsrisker är att bedöma och minska riskerna för översvämning samt hindra eller minska de skador som översvämningarna orsakar. Till hanteringen hör

Öppna

Plan för hantering av översvämningsrisker i Kymmene älvs avrinningsområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Plan för hantering av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Plan för hantering av översvämningsrisker i Åbo kustområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Plan för hantering av översvämningsrisker i Lovisa kustområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Plan för hantering av översvämningsrisker i Helsingfors och Esbo kustområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappo avrinningsområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Plan för hantering av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås avrinningsområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Översvämningar i landskapen i Österbotten

Regional information om översvämningar och planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. På sidan finns preliminära bedömningar av översvämningar som redan förekommit såväl som framtida översvämningar och

Öppna

Översvämningar i Kymmenedalen

Regional information om översvämningar och planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. På sidan finns preliminära bedömningar av översvämningar som redan förekommit såväl som framtida översvämningar och

Öppna

Översvämningar i Nyland

Regional information om översvämningar och planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. På sidan finns preliminära bedömningar av översvämningar som redan förekommit såväl som framtida översvämningar och

Öppna

Översvämningar i Egentliga Finland

Regional information om översvämningar och planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. På sidan finns preliminära bedömningar av översvämningar som redan förekommit såväl som framtida översvämningar och

Öppna

Reglering av Kyro älvs avrinningsområde

Kyro älvs avrinningsområde Kyro älvs avrinningsområde är det näst största i västra Finland. Kyro älvs avrinningsområde har en total areal på 4 923 km2 och en

Öppna

Reglering av Lappo ås avrinningsområde

Lappo ås avrinningsområde Lappo ås avrinningsområde är det tredje största i västra Finland. Lappo ås avrinningsområde har en total areal på 4 122 km2 och en

Öppna

Översvämningsgruppen för Lappfjärds ås avrinningsområde

Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.

Öppna

Översvämningsgruppen för Åbo kustområde

Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.

Öppna

Översvämningsgruppen för Toby-Laihela ås avrinningsområde

Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.

Öppna

Översvämningsgruppen för Lappo ås avrinningsområde

Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.

Öppna

Översvämningsgruppen för Kyro älvs avrinningsområde

Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.

Öppna

Översvämningsgruppen för Helsingfors och Esbo kustområde

Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.

Öppna

Översvämningsgruppen för Lovisa kustområde

Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.

Öppna

Översvämningsgruppen för Kymmene älvs avrinningsområde

Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.

Öppna

Reglering av Närpes ås avrinningsområde

Närpes ås avrinningsområde Närpes ås avrinningsområde ligger huvudsakligen i Närpes, Östermark och Kurikka kommuner. Närpes å rinner upp som flera grenar vid gränsen mellan Kurikka

Öppna

För medierna

Information om vatten Webbplatsen vatten.fi, som samordnas av Finlands miljöcentral, erbjuder medborgare, experter och medier aktuell information och verktyg om vatten samt relaterade fenomen, nyheter

Öppna

Avrinningsområdet avgränsas från fall till fall

Avrinningsområdet avgränsas från fall till fall Granskningen av ett avrinningsområde ger en allmän bild av naturförhållandena, markanvändningen och deras konsekvenser för vattnen. I jord- och

Öppna

Vattenförvaltning inom skogsbruket

Övergripande vattenförvaltning i avrinningsområdet Vatten som rinner ut i vattendragen från avrinningsområdet binder samman skogar, åkrar och bebyggda områden. All markanvändning påverkar områdets vatten och

Öppna

Reglering av Kymmene älvs avrinningsområde

Kymmene älvs avrinningsområde Kymmene älvs avrinningsområde är Finlands till ytan fjärde största avrinningsområde (37 159 km2) och det täcker cirka 11 procent av hela Finlands yta.

Öppna

Reglering av Perho ås avrinningsområde

Perho ås avrinningsområde Perho ås avrinningsområde har en total areal på 2 524 km2 och en sjöprocent på 3,35 procent. Perho å rinner upp i små

Öppna

4. Ekologisk vattenförvaltning

Naturenligt vattenbyggande strävar efter att bevara och återställa ett vattendrags naturliga egenskaper och landskapsvärden genom att beakta vattendragets användningsbehov och förändringar som sker i dessa.

Öppna

Reglering av Vuoksens avrinningsområde

Vuoksens avrinningsområde Vuoksens vattensystem har det största avrinningsområdet i vårt land. Det sträcker sig över landskapen Kymmenedalen, Södra Karelen, Södra Savolax, Norra Karelen, Norra Savolax,

Öppna

Reglering av Kemi älvs avrinningsområde

Kemi älvs avrinningsområde Kemi älvs avrinningsområde är Lapplands största och hela Finlands näst största avrinningsområde. Avrinningsområdet täcker cirka 50 procent av landskapet Lapplands areal. Avrinningsområdets

Öppna

Reglering av Esse ås avrinningsområde

Esse ås avrinningsområde Esse ås avrinningsområde har en total areal på 2 054 km2. Sjöprocenten är exceptionellt hög för Österbotten, 9,8 procent. Esse å rinner upp

Öppna

Reglering av Kumo älvs avrinningsområde

Kumo älvs avrinningsområde Kumo älvs avrinningsområde är det femte största i landet och ligger huvudsakligen i Birkaland, Egentliga Tavastland, Satakunta och Mellersta Finland. Vattnet i

Öppna

1. Produktiv åkermark

Tillräcklig dränering garanterar markens bördighet och bevarar dess struktur. Dräneringen förbättrar markens bärighet, vilket minskar risken för kompaktering. Det blir lättare att planera när arbetena

Öppna

Egna observationer

Du kan spara dina egna observationer om översvämningar, snö, is, tjäle och algsituationen i karttjänsten på vesi.fi. Spara din egen observation

Öppna

Reglering av Pasvik älvs avrinningsområde

Pasvik älvs avrinningsområde Pasvik älvs avrinningsområde ligger i norra delen av landskapet Lappland, huvudsakligen i Enare kommun. Avrinningsområdets har en areal på 18 403 km2, varav

Öppna

Reglering av Ule älvs avrinningsområde

Ule älvs avrinningsområde Ule älvs avrinningsområde är det femte största till ytan och det fjärde största till vattenföringen i Finland. Området har en areal på

Öppna

Vattenordlista

35
30

Område med betydande översvämningsrisk

Ett område där översvämningsrisken enligt en preliminär bedömning eventuellt är betydande kan utses till ett område med betydande översvämningsrisk. När ett område utses beaktar man

Öppna

Hantering av översvämningsrisker

Med hantering av översvämningsrisker avses åtgärder som syftar till att bedöma och minska översvämningsriskerna samt förhindra eller minska skadorna som orsakas av översvämningar. Hanteringen av

Öppna

Sannolikhet för översvämning

Den årliga sannolikheten för översvämning och återkomsttiden beskriver översvämningens frekvens. Båda begreppen används allmänt. Återkomsttiden anger den genomsnittliga tiden efter vilken en översvämning av en

Öppna

Skydd mot översvämningar

Skydd mot översvämningar innebär åtgärder som skyddar mot översvämningar. Skyddet mot översvämningar kan omfatta åtgärder som syftar till att förhindra översvämningar eller översvämningsskador i ett

Öppna

Översvämningsområde enligt en preliminär bedömning av översvämningsrisker

Ett översvämningsområde som anges i en preliminär bedömning av översvämningsrisker är ett område som hamnar under vatten vid en sällsynt stor översvämning. Vid bedömningen används

Öppna

Område med översvämningsrisk

Ett område med översvämningsrisk är ett område där det råder risk för översvämning och som har en sådan skadepotential (sårbarhet) att en översvämning skulle orsaka

Öppna

Karta över översvämningshotade områden

Kartan över översvämningshotade områden beskriver de områden som hamnar under vatten och vattendjupet samt det rådande vattenståndet med viss sannolikhet för översvämning. Kartor över översvämningshotade

Öppna

Preliminär bedömning av översvämningsrisker

Med preliminär bedömning av översvämningsrisker (fi. tulvariskien alustava arviointi, TURINA) avses att översvämningsriskerna i ett område bedöms utifrån de uppgifter som finns om tidigare inträffade

Öppna

Plan för hantering av översvämningsrisker

Planen för hantering av översvämningsrisker är en plan som gjorts upp för ett område med översvämningsrisk i syfte att förhindra eller minska översvämningar och den

Öppna

Skyddsnivå för översvämningsrisk

Med skyddsnivå för översvämningsrisk avses den återkomsttid eller översvämningshöjd som motsvarar det vattenstånd mot vilket en byggnad eller annan funktion skyddas.

Öppna

Karta över översvämningsrisker

På kartorna över översvämningsrisker anges antalet invånare i ett område med översvämningsrisk, specialobjekt, infrastruktur, miljöriskobjekt, kulturarv och annan nödvändig information.

Öppna

Översvämningshöjd

Översvämningshöjden är den högsta nivå som vattenståndet når. Översvämningshöjden kan användas till att fastställa hur stora de största observerade översvämningarna, de typiska översvämningarna och de

Öppna

Översvämningsskydd

Översvämningsskydd är en utvidgning som ingår i försäkringsbolagens hem- och fastighetsförsäkringar. Skyddet är avsett att ersätta översvämningsskador på byggnader eller lösöre till följd av exceptionella

Öppna

Översvämningsgrupp

De regionala översvämningsgrupperna för avrinnings- och kustområden samordnar arbetet med att planera hanteringen av översvämningsrisker i områden med betydande översvämningsrisk. I översvämningsgruppen finns representanter för

Öppna

Återkomsttid

Återkomsttiden är den genomsnittliga tiden efter vilken en översvämning av en viss storlek eller en större översvämning återkommer. Översvämningar inträffar dock inte regelbundet. Exempelvis innebär

Öppna

Översvämningsrisk

Med översvämningsrisk avses en kombination av sannolikheten för översvämning och möjliga ogynnsamma följder för människors hälsa och säkerhet, miljön, infrastrukturen, den ekonomiska verksamheten och kulturarvet

Öppna

Översvämningsplatå

En översvämningsplatå är en långsmal remsa av plan mark som anlagts längs ett vattendrag, där översvämningsvattnet kan stiga. Syftet med översvämningsplatån är att förhindra att

Öppna

Översvämningscentret

Översvämningscentret är en gemensam tjänst som produceras av Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral. Översvämningscentret förutspår och varnar för översvämningar samt förvaltar en fortlöpande lägesbild i

Öppna

Fåra i två nivåer

En fåra i två nivåer består av en djupare fåra (lågvattenfåra) samt en översvämningsplatå som kantar fåran på den ena eller båda sidorna. I lågvattenfåran

Öppna

Översvämning i tätorter

Översvämningar i tätorter uppkommer till följd av störtregn, översvämningar i vattendrag eller havsvattenöversvämningar, när vatten samlas på gator och gårdar eller i andra områden, för

Öppna

Översvämningsriskruta

Översvämningsriskrutor kan användas som hjälpmedel när områden med översvämningsrisk identifieras. Materialet består av 250 m x 250 m stora rutor. Riskklassen för en ruta, 1–4,

Öppna

Översvämningsfåra

En översvämningsfåra är en naturlig eller konstgjord fåra där vatten strömmar eller dit det leds vid översvämning.

Öppna

Kvarstående risk

Med kvarstående risk avses i allmänhet de eventuella olägenheter som en översvämning orsakar, som inte kan förhindras eller som det av tekniska eller ekonomiska skäl

Öppna

Översvämning

Vid en översvämning täcks marken tillfälligt av vatten på grund av att vattenståndet i ett vattendrag stiger, havsvattenståndet stiger eller dagvatten ansamlas.

Öppna

Översvämningskanal

En översvämningskanal är en flödeskanal på markytan för dagvatten, till vilken dagvatten leds när dagvattenavloppets kapacitet överskrids.

Öppna

Isdamm

Isdammar är ett vinter- eller vårfenomen i strömmande vatten. Isdammar uppkommer vanligen i samband med islossningen när isflak och -block samlas i en älv eller

Öppna

Naturenlig grundtorrläggning

Naturenlig grundtorrläggning innebär sådan grundtorrläggning på åkrarna, som tryggar vattenledningsförmågan i fårorna och förbättrar vattenkvaliteten. Belastningen på vattendragen minskas till exempel med översvämningsplatåer och restaurering

Öppna

Vattenkonstruktion

En vattenkonstruktion är en bank, flödesregulator, rörledning, damm eller någon annan konstruktion som gjorts i ett vattendrag i syfte att främja till exempel användningen av

Öppna

Avrinning

Avrinningen visar mängden vatten som rör sig på markytan och i marken. Snösmältning och kraftiga regn ökar vattenmängden och kan orsaka översvämningar.

Öppna

Flödestopp

Flödestoppen är den högsta vattennivån under en översvämning.

Öppna

Vattenbyggande

Med vattenbyggande avses byggverksamhet i ett vattendrag. Vattenbyggande är till exempel muddring, grävning av fåror, invallning och uppdämning. Vattenbyggande främjar till exempel användningen av ett

Öppna

Restaurering av avrinningsområde

Restaurering av ett avrinningsområde är en central del av varje projekt för restaurering av ett vattendrag. Syftet är att minska belastningen på vattendraget från avrinningsområdet

Öppna

Damm i vattendrag

Med en damm i ett vattendrag avses en konstruktion där vatten uppdäms till exempel som översvämningsskydd, för produktion av vattenkraft eller för fiskodling. En del

Öppna

Lägsta grundläggningsnivå

Med lägsta grundläggningsnivå avses den höjdnivå under vilken man inte ska placera konstruktioner som inte tål väta, såsom bottenbjälklaget till en byggnad. Den lägsta grundläggningsnivån

Öppna

Våtmark

En våtmark är en allmän benämning på naturtyper som under en stor del av året är täckta av vatten och även under andra tider är

Öppna