Sökresultat
Annat innehåll
Områden med översvämningsrisk
I Finland har 22 områden med betydande översvämningsrisk utsetts. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador.
Hantering av översvämningsrisker
Hanteringen av översvämningsrisker omfattar alla de åtgärder i de olika faserna vars mål är att bedöma och minska översvämningsriskerna samt förhindra eller minska skadorna som
Samlad information om hanteringen av översvämningsrisker
En ny temasida om hanteringen av översvämningsrisker har publicerats i vatten.fi-tjänsten. Temasidan presenterar översvämningar landskapsvis och information om hur man kan förbereda sig för dem.
Ersättning av översvämningsskador
Försäkringsbolagens försäkringar ersätter översvämningsskador orsakade av både förhöjda vattenstånd och störtregn.
Myndigheternas beredskapsåtgärder och verksamhet vid översvämning
Olika myndigheter och andra offentliga aktörer har sina egna uppgifter och ansvar i samband med förberedelser för översvämningar och under en översvämning.
Minskning av översvämningsriskerna och översvämningsskydd
Beredskap för och förebyggande av översvämningar spelar en viktig roll. Om en översvämning ändå hotar är det viktigt att reagera på situationen och vidta skydds-
Bli bekant med översvämningsriskerna
Bli bekant med översvämningsriskerna Bekanta dig med beredskapsanvisningarna, gör upp en översvämningsplan och gå igenom checklistan. Under en översvämning är det viktigaste att se till
Lagstiftning om översvämningsrisker
Lagstiftningen som styr hanteringen av översvämningsrisker gäller såväl översvämningar i vattendrag och havsvattenöversvämningar som dagvattenöversvämningar i tätorter.
Planerna för hantering av översvämningsrisker i de österbottniska landskapen omfattar översvämnings verkningar både nu och i framtiden
De österbottniska slätterna är kända för sina översvämningar och under de senaste tio åren har översvämningar inträffat bland annat längs Esse å, Vörå och Kimo
Klimatförändringen ökar översvämningsrisken – riskhanteringsplanerna minskar den
Klimatförändringen förutspås öka extrema situationer med anknytning till väder- och vattenförhållandena. Finland är ett långt land och under de två senaste åren har vi upplevt
Hur hanterar du översvämningsrisker?
I Finland har man insett riskerna med översvämningar. Lagen om hantering av översvämningsrisker fastställer myndigheternas uppgifter för att minska översvämningsskador och förbereda samhället för översvämningar.
Plan för hantering av översvämningsrisker i Kymmene älvs avrinningsområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Gör så här för att förbereda dig för översvämningar
Det lönar sig att förbereda sig för en översvämning på förhand, så blir skadorna mindre. Det viktigaste är att se till att du själv och
Hantering av översvämningsrisker
Syftet med hanteringen av översvämningsrisker är att bedöma och minska riskerna för översvämning samt hindra eller minska de skador som översvämningarna orsakar. Till hanteringen hör
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Plan för hantering av översvämningsrisker i Åbo kustområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Plan för hantering av översvämningsrisker i Lovisa kustområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Plan för hantering av översvämningsrisker i Helsingfors och Esbo kustområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappo avrinningsområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Planerna för att hantera översvämningsrisker hjälper att bygga upp beredskap inför klimatförändringar
Jord- och skogsbruksministeriet godkände den 16.12.2021 planerna för hantering av översvämningsrisker 2022-2027. Sammanlagt finns det 18 planer för avrinnings- och kustområden med åtminstone ett område
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås avrinningsområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Gör så här vid en översvämning
Vid en översvämning är det viktigaste att se till att du själv och dina anhöriga är i säkerhet. Ditt hus och din egendom ska du
Bor du i ett område med översvämningsrisk?
Hur vet jag om min bostad ligger i ett område med översvämningsrisk? Svaret hittar du på översvämningskartorna.
Beredskap inför översvämningar – I en normal situation
Förbered dig på kommande översvämningar En översvämning kan stiga snabbt och överraskande. Särskilt skyfallsöversvämningar är svåra att förutspå och det finns inte tid att varna
Förberedelser för översvämningar
Samhället förbereder sig för översvämningar på många sätt. Även människor som bor i översvämningsområden kan vidta försiktighetsåtgärder.
Snabbguide för översvämningssituationer
När en översvämning hotar är det viktigaste av allt att du sörjer för din egen och familjens säkerhet. Översvämningsvatten kan strömma överraskande kraftigt.
Var får jag ersättningar för översvämningsskador?
En omfattande hemförsäkring eller fastighetsförsäkring täcker ofta också översvämningsskador. Det lönar sig att kontrollera saken hos det egna försäkringsbolaget. Försäkringen ersätter dock översvämningsskador endast om
Beredskap inför översvämningar – När en översvämning hotar
Skaffa skyddsutrustning och skydda din egendom Vidta skyddsåtgärder så fort du får information om att en översvämning hotar. Myndigheterna varnar för översvämning, men fastighetsägarna måste
Översvämningskarttjänsten
I Översvämningscentrets översvämningskarttjänst hittar du NTM-centralernas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker för områden med betydande översvämningsrisk.
Förebyggande bekämpning av översvämningar
Uppkomsten av skadliga översvämningar kan förebyggas redan på förhand. De viktigaste metoderna är reglering av vattendragen och hantering av översvämningsvatten.
Översvämningskartering
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena.
Översvämningar i landskapen i Österbotten
Regional information om översvämningar och planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. På sidan finns preliminära bedömningar av översvämningar som redan förekommit såväl som framtida översvämningar och
Område med betydande översvämningsrisk
Ett område där översvämningsrisken enligt en preliminär bedömning eventuellt är betydande kan utses till ett område med betydande översvämningsrisk. När ett område utses beaktar man
Hur förbereder jag mig för översvämningar?
Ta på förhand reda på hur översvämningen tidigare har uppträtt i området eller hur den antas sprida sig vid en översvämning. Som hjälp kan du
Skydd mot översvämningar
Skydd mot översvämningar innebär åtgärder som skyddar mot översvämningar. Skyddet mot översvämningar kan omfatta åtgärder som syftar till att förhindra översvämningar eller översvämningsskador i ett
Sannolikhet för översvämning
Den årliga sannolikheten för översvämning och återkomsttiden beskriver översvämningens frekvens. Båda begreppen används allmänt. Återkomsttiden anger den genomsnittliga tiden efter vilken en översvämning av en
Beredskap inför översvämningar – Vid en översvämning
Handla förståndigt vid en översvämning Vid en översvämning är det viktigaste att se till att du själv och dina anhöriga är i säkerhet. Ägare till
Hantering av översvämningsrisker
Med hantering av översvämningsrisker avses åtgärder som syftar till att bedöma och minska översvämningsriskerna samt förhindra eller minska skadorna som orsakas av översvämningar. Hanteringen av
Översvämningsområde enligt en preliminär bedömning av översvämningsrisker
Ett översvämningsområde som anges i en preliminär bedömning av översvämningsrisker är ett område som hamnar under vatten vid en sällsynt stor översvämning. Vid bedömningen används
Skydda hemmet mot översvämning
Genom att skydda byggnaden ordentligt kan du se till att den inte blir våt. En översvämningsvall hindrar vattnet från att nå husgrunden. Genom att skydda väggarnas
Översvämningar i Kymmenedalen
Regional information om översvämningar och planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. På sidan finns preliminära bedömningar av översvämningar som redan förekommit såväl som framtida översvämningar och
Karta över översvämningshotade områden
Kartan över översvämningshotade områden beskriver de områden som hamnar under vatten och vattendjupet samt det rådande vattenståndet med viss sannolikhet för översvämning. Kartor över översvämningshotade
Område med översvämningsrisk
Ett område med översvämningsrisk är ett område där det råder risk för översvämning och som har en sådan skadepotential (sårbarhet) att en översvämning skulle orsaka
Beredskap inför översvämningar
Översvämningsriskerna ökar, så här kan du förbereda dig för översvämningar Översvämningsriskerna uppskattas öka före slutet av innevarande århundrade. Därför blir det allt viktigare att alla
Översvämningsrisker orsakade av dagvatten
Dagvatten som samlas i bebyggda områden kan orsaka risk för översvämningar. Risken för dagvattenöversvämningar ökar när störtregn blir vanligare och stadsområdena blir allt större och
Preliminär bedömning av översvämningsrisker
Med preliminär bedömning av översvämningsrisker (fi. tulvariskien alustava arviointi, TURINA) avses att översvämningsriskerna i ett område bedöms utifrån de uppgifter som finns om tidigare inträffade
Plan för hantering av översvämningsrisker
Planen för hantering av översvämningsrisker är en plan som gjorts upp för ett område med översvämningsrisk i syfte att förhindra eller minska översvämningar och den
Hur ska jag handla vid en översvämning?
Lyssna till myndigheternas meddelanden, kommunikation och anvisningar och följ dem. Håll dig borta från översvämningsvattnet. Vattnet kan vara förorenat. Tvätta händerna vid behov. Se upp
Vad göra i olika skeden av en översvämning?
Vad göra i olika skeden av en översvämning? Genom att klicka på rubrikerna nedan kan du se lägesbeskrivningen under bilden. Förbered dig på kommande översvämningar.
Beredskap inför översvämningar – Efter en översvämning
Sörj för säkerheten, undersök skadorna och börja städa Det lönar sig att börja städa så fort som möjligt efter en översvämning. För att huset ska
Översvämningsriskernas utveckling i framtiden
I Finland är översvämningsriskerna små jämfört med många andra länder. Klimatförändringen och samhällsutvecklingen medför ändå nya utmaningar för hanteringen av översvämningsriskerna.
Kravis kan orsaka översvämningar längs Esse å (Landskapen i Österbotten)
Längs Esse å pågår förberedelser inför eventuella översvämningar som kan uppstå på grund av kravis efter att temperaturen sjunkit ordentligt under noll grader. NTM-centralen har
Översvämningar i Nyland
Regional information om översvämningar och planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. På sidan finns preliminära bedömningar av översvämningar som redan förekommit såväl som framtida översvämningar och
Reglering av Lappo ås avrinningsområde
Lappo ås avrinningsområde Lappo ås avrinningsområde är det tredje största i västra Finland. Lappo ås avrinningsområde har en total areal på 4 122 km2 och en
Reglering av Kyro älvs avrinningsområde
Kyro älvs avrinningsområde Kyro älvs avrinningsområde är det näst största i västra Finland. Kyro älvs avrinningsområde har en total areal på 4 923 km2 och en
Översvämningsgruppen för Lappfjärds ås avrinningsområde
Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.
Översvämningscentret
Tulvakeskus on jatkuvassa valmiudessa tulvien varalta. Se seuraa sisävesien vesitilannetta ja merenpinnan korkeutta. Se tarkkailee myös lumen kertymistä ja sulamista sekä rankkasateita. Keräämistään tiedoista Tulvakeskus
Karta över översvämningsrisker
På kartorna över översvämningsrisker anges antalet invånare i ett område med översvämningsrisk, specialobjekt, infrastruktur, miljöriskobjekt, kulturarv och annan nödvändig information.
Skyddsnivå för översvämningsrisk
Med skyddsnivå för översvämningsrisk avses den återkomsttid eller översvämningshöjd som motsvarar det vattenstånd mot vilket en byggnad eller annan funktion skyddas.
Kravis kan orsaka översvämningar längs Esse å
Det kalla vädret under de senaste dagarna har gjort att det har börjat bildas kravis vid forsarna i Esse å. Ovanför forsarna där det bildas
Klimatförändringen påverkar översvämningarna
Vårfloder uppkommer när ett tjockt snötäcke smälter snabbt. Klimatförändringen gör vintrarna och vårarna varmare, samtidigt som snötäcket blir tunnare.
Översvämningar i Egentliga Finland
Regional information om översvämningar och planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. På sidan finns preliminära bedömningar av översvämningar som redan förekommit såväl som framtida översvämningar och
Blanketter för översvämningsplaner och checklista för översvämningsskydd
Blanketter för översvämningsplaner och checklista för översvämningsskydd Tulvasuunnitelma: taloyhtiöt (på finska) Tulvasuunnitelma: maatilat (på finska) Tulvasuunnitelma: liike- ja yritystilat (på finska) Omatoimisen tulvasuojautumisen tarkastuslista (på
Flödestoppen i de österbottniska åarna närmar sig – kontrollera din beredskap
Snön smälter snabbt just nu i de österbottniska landskapen. Under påsken har vädret varit varmt och väderprognoserna för den kommande veckan visar temperaturer på över
Flödestoppen i de österbottniska åarna närmar sig – kontrollera din beredskap
Snön smälter snabbt just nu i de österbottniska landskapen. Under påsken har vädret varit varmt och väderprognoserna för den kommande veckan visar temperaturer på över
Höjdnivåerna för byggnader som kan nås av flödesvatten i Kyro älvs nedre lopp utreds (landskapen i Österbotten)
Under sommaren 2022 utreds mera ingående höjdnivåerna för byggnader som kan nås av flödesvatten i det nedre loppet av Kyro älvs avrinningsområde i kommunerna Storkyro,
Vattenöversikt för november 2021: Risken för kravisöversvämningar ökade, försurningsproblemen i de små åarna fortgick (Landskapen i Österbotten)
Efter en regnig oktober var vattenföringen i åarna i början av november högre än genomsnittet. Så småningom började temperaturerna sjunka och i slutet av november
Vattenhushållningsprojekt och vattendragskonstruktioner som förvaltas av jord- och skogsbruksministeriet
Vattenhushållningsprojekten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och de tillhörande vattendragskonstruktionerna har stor betydelse för bland annat avvärjningen av översvämningar samt planeringen av hanteringen av översvämningsrisker.
Översvämningshöjd
Översvämningshöjden är den högsta nivå som vattenståndet når. Översvämningshöjden kan användas till att fastställa hur stora de största observerade översvämningarna, de typiska översvämningarna och de
Ansvar och anvisningar för dagvattenhanteringen
Den fastighet där dagvattnet bildas ansvarar i regel för dagvattenhanteringen. Kommunen ska planera och ordna dagvattenhanteringen i synnerhet i detaljplaneområden.
Översvämningsgruppen för Åbo kustområde
Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.
Översvämningsgruppen för Toby-Laihela ås avrinningsområde
Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.
Översvämningsgruppen för Lappo ås avrinningsområde
Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.
Översvämningsgruppen för Kyro älvs avrinningsområde
Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.
Översvämningsgruppen för Helsingfors och Esbo kustområde
Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.
Översvämningsgruppen för Lovisa kustområde
Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.
Kravisöversvämning vintertid
En älvstrand kan på vintern råka ut för ett speciellt fenomen: en kravisöversvämning. Under lämpliga förhållanden kan kravisöversvämningar uppkomma snabbt.
Översvämningsgruppen för Kymmene älvs avrinningsområde
Översvämningsgruppens uppgift är att koordinera planeringen av hanteringen av områdets översvämningsrisker. Gruppen består av representanter för regionens NTM-centraler, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsverken.
Översvämningsskydd
Översvämningsskydd är en utvidgning som ingår i försäkringsbolagens hem- och fastighetsförsäkringar. Skyddet är avsett att ersätta översvämningsskador på byggnader eller lösöre till följd av exceptionella
Reglering av Närpes ås avrinningsområde
Närpes ås avrinningsområde Närpes ås avrinningsområde ligger huvudsakligen i Närpes, Östermark och Kurikka kommuner. Närpes å rinner upp som flera grenar vid gränsen mellan Kurikka
För medierna
Information om vatten Webbplatsen vatten.fi, som samordnas av Finlands miljöcentral, erbjuder medborgare, experter och medier aktuell information och verktyg om vatten samt relaterade fenomen, nyheter
Översvämningsgrupp
De regionala översvämningsgrupperna för avrinnings- och kustområden samordnar arbetet med att planera hanteringen av översvämningsrisker i områden med betydande översvämningsrisk. I översvämningsgruppen finns representanter för
Vädret blir varmare och det syns i åarna i Österbotten
Temperaturen dagtid har stigit och nattfrosten minskat, vilket gör att vattenföringen i åarna i Österbotten och Södra Österbotten har ökat och fortsätter att öka. Enligt
Avrinningsområdet avgränsas från fall till fall
Avrinningsområdet avgränsas från fall till fall Granskningen av ett avrinningsområde ger en allmän bild av naturförhållandena, markanvändningen och deras konsekvenser för vattnen. I jord- och
Skaderisk för dammar
I Finland klassificeras dammar i tre klasser. Klassificeringen grundar sig på hur allvarlig skada en dammolycka kan orsaka.
Naturenliga metoder vid torrläggning
Naturenlig grundtorrläggning förbättrar vattenförvaltningen inom jordbruket och minskar belastningen på vattendragen. Naturenliga metoder främjar också den biologiska mångfalden och berikar landskapet.
Vattenöversikt för januari 2023: Vinteröversvämning (landskapen i Österbotten)
Det milda vädret och regnet i mitten av januari ledde till att vattenföringen i åarna och vattenståndet i sjöarna nådde vinterflödesnivåer. Snabbast steg vattenföringen i
Olika typer av dammar
Dammar kan grupperas enligt användningsändamål eller konstruktion. I Finlands dammbestånd ingår såväl dammar konstruerade av betong som låga jorddammar.
Återkomsttid
Återkomsttiden är den genomsnittliga tiden efter vilken en översvämning av en viss storlek eller en större översvämning återkommer. Översvämningar inträffar dock inte regelbundet. Exempelvis innebär
Regleringens historia
De första regleringsprojekten handlade om att sänka sjöar: vattenståndet i sjöarna sänktes för att få mer bördig åkermark.
Automatisk mätning av snön testas i Lappo ås område
NTM-centralen i Södra Österbotten och Finlands miljöcentral samarbetar kring ett projekt som finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet. Projektet testar användning av automatik för snötaxering. Kontinuerligt
Översvämningsplatå
En översvämningsplatå är en långsmal remsa av plan mark som anlagts längs ett vattendrag, där översvämningsvattnet kan stiga. Syftet med översvämningsplatån är att förhindra att
Beredskap för torka och hantering av riskerna för torka
Klimatförändringen beräknas öka förekomsten och effekten av torka i en stor del av Finland. Man kan förbereda sig på torka på olika sätt. I Finland
Översvämningsrisk
Med översvämningsrisk avses en kombination av sannolikheten för översvämning och möjliga ogynnsamma följder för människors hälsa och säkerhet, miljön, infrastrukturen, den ekonomiska verksamheten och kulturarvet
Dammsäkerhet och tillsynen över den
Dammägaren ansvarar för en damms säkerhet. Myndigheten har i uppgift att övervaka att dammägaren fullgör sina skyldigheter i anslutning till dammsäkerheten.
Vattenförvaltning inom skogsbruket
Övergripande vattenförvaltning i avrinningsområdet Vatten som rinner ut i vattendragen från avrinningsområdet binder samman skogar, åkrar och bebyggda områden. All markanvändning påverkar områdets vatten och
Översvämningscentret
Översvämningscentret är en gemensam tjänst som produceras av Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral. Översvämningscentret förutspår och varnar för översvämningar samt förvaltar en fortlöpande lägesbild i
Reglering av Kymmene älvs avrinningsområde
Kymmene älvs avrinningsområde Kymmene älvs avrinningsområde är Finlands till ytan fjärde största avrinningsområde (37 159 km2) och det täcker cirka 11 procent av hela Finlands yta.
Fåra i två nivåer
En fåra i två nivåer består av en djupare fåra (lågvattenfåra) samt en översvämningsplatå som kantar fåran på den ena eller båda sidorna. I lågvattenfåran
Regleringens många mål
Vid regleringen av vattendragen måste man beakta de olika användningsbehoven: produktion av vattenkraft, översvämningsskydd, sjötrafik, användning för rekreation, naturvård och vård av fiskbestånden.
Översvämningar vid kusten
Stormar som lågtryck fört med sig kan få havsvattenståndet att stiga kraftigt. I värsta fall svämmar havsvattnet över bosättningsområdena.
Lösningar för dagvattenhantering
Dagvattnet ska beaktas i allt byggande och all markanvändning i tätorterna. Det lönar sig att planera dagvattenhanteringen i kommunen på ett övergripande sätt samt välja
Flödestoppen i Kyro älv och Lappo å skärs ned med hjälp av de konstgjorda sjöarna
Enligt Översvämningscentrets prognoser når åarna i Österbotten och Södra Österbotten flödestoppen i huvudsak under torsdag eller fredag (21–22 april). Enligt prognoserna stiger vattenföringen i Kyro
Snön smälter i sakta mak och vårens flödestopp torde bli liten i de österbottniska landskapen
I de österbottniska landskapen har snötäcket minskat avsevärt under början av april då vädret har varit soligt och temperaturen under dagarna varit ordentligt på plusgrader.
Störtregn och störtfloder
På en dag kan det regna mer än normalt per månad. Störtregn kan orsaka störtfloder särskilt i städerna.
Översvämningsfåra
En översvämningsfåra är en naturlig eller konstgjord fåra där vatten strömmar eller dit det leds vid översvämning.
Översvämning i tätorter
Översvämningar i tätorter uppkommer till följd av störtregn, översvämningar i vattendrag eller havsvattenöversvämningar, när vatten samlas på gator och gårdar eller i andra områden, för
Hydrologisk uppföljning
Aktuell information om vattenläget behövs bland annat för översvämningsskyddet, regleringen av vattendragen och vattenvården.
Översvämningsriskruta
Översvämningsriskrutor kan användas som hjälpmedel när områden med översvämningsrisk identifieras. Materialet består av 250 m x 250 m stora rutor. Riskklassen för en ruta, 1–4,
Kvarstående risk
Med kvarstående risk avses i allmänhet de eventuella olägenheter som en översvämning orsakar, som inte kan förhindras eller som det av tekniska eller ekonomiska skäl
Vårens ankomst förbereds: Istjockleken mäts och plats för smältvatten görs i de konstgjorda sjöarna
Isarna på de österbottniska vattendragen var i månadsskiftet februari-mars ungefär en halv meter tjocka och ställvis till och med mer, vilket är tjockare än genomsnittligt.
Gränsvattensamarbetet mellan Finland och grannländerna
I Finland finns det vattenområden som vi delar med Sverige, Norge och Ryssland. Dessa vattenområden ska förvaltas och användas gemensamt. Gränsvattensamarbetet grundar sig på fördrag
Markdräneringen effektiveras med ekologiska metoder
Dräneringen eller torrläggningen av marken är en viktig del av jord- och skogsbruket i Finland. För mycket vatten måste ledas bort för att odlingsväxterna och
4. Ekologisk vattenförvaltning
Naturenligt vattenbyggande strävar efter att bevara och återställa ett vattendrags naturliga egenskaper och landskapsvärden genom att beakta vattendragets användningsbehov och förändringar som sker i dessa.
Till valborg kan höga flöden väntas i de österbottniska åarna (landskapen i Österbotten)
Enligt prognoserna kommer nederbörden under denna vecka att få vattenföringen i de österbottniska åarna att stiga till nivåer som motsvarar minst genomsnittliga årliga vårflöden. Enligt
Reglering av vattendrag
Reglering av vattendrag Reglering av vattendrag innebär att vattenståndet och vattenföringen i ett vattendrag regleras kontinuerligt med hjälp av dammar, vattenkraftverk eller andra konstruktioner. Regleringen
Reglering av Perho ås avrinningsområde
Perho ås avrinningsområde Perho ås avrinningsområde har en total areal på 2 524 km2 och en sjöprocent på 3,35 procent. Perho å rinner upp i små
Restaurering av strömmande vatten
Älvar, åar och bäckar är viktiga för den biologiska mångfalden, men de är också känsliga habitat. Målet för restaureringen av strömmande vatten är att förbättra
Reglering av Vuoksens avrinningsområde
Vuoksens avrinningsområde Vuoksens vattensystem har det största avrinningsområdet i vårt land. Det sträcker sig över landskapen Kymmenedalen, Södra Karelen, Södra Savolax, Norra Karelen, Norra Savolax,
Vattensituationen och klimatförändringen
De globala klimatmodellerna förutspår att nederbördsmängderna i Finland ökar med minst fem procent, som mest upp till 30 procent.
Översvämning
Vid en översvämning täcks marken tillfälligt av vatten på grund av att vattenståndet i ett vattendrag stiger, havsvattenståndet stiger eller dagvatten ansamlas.
Älvarnas vårfloder
Den främsta orsaken till vårfloden är att snön smälter. Ju mer snö det har fallit under vintern, desto mer smältvatten uppkommer.
Översvämningskanal
En översvämningskanal är en flödeskanal på markytan för dagvatten, till vilken dagvatten leds när dagvattenavloppets kapacitet överskrids.
Varför regleras vattendragen?
Vattenståndet i sjöarna varierar beroende på årstiden. Likaså varierar vattenföringen i åarna och älvarna. Människan ingriper i naturens gång av många orsaker.
Reglering av Kemi älvs avrinningsområde
Kemi älvs avrinningsområde Kemi älvs avrinningsområde är Lapplands största och hela Finlands näst största avrinningsområde. Avrinningsområdet täcker cirka 50 procent av landskapet Lapplands areal. Avrinningsområdets
Isarna började röra på sig i Lappfjärds å då vattenföringen snabbt ökade
Det milda och regniga vädret har gjort att vattenståndet i åarna i Österbotten och Södra Österbotten snabbt har stigit. Enligt väderprognoserna väntas nederbörden fortsätta även
Torrläggning av skogsbruksmark
Torrläggningen av skogsmark ses i allt högre grad som en del av vattenförvaltningen i ett avrinningsområde. Iståndsättningsdikningen belastar vattendragen och därför är vattenskyddet en väsentlig
Den snörika vintern avklarades med ett genomsnittligt vårflöde (Landskapen i Österbotten)
I början av april var snömängden längs de österbottniska åarna avsevärt större än genomsnittligt och snöns vattenvärde var också högt. Tack vare det soliga uppehållsvädret
Nederbörden under de senaste veckorna har lett till att vattendragen ligger på flödesnivåer och de konstgjorda sjöarna har fyllts (landskapen i Österbotten)
Lördagens regn fick vattenföringen och vattenståndet att börja stiga igen i de österbottniska vattendragen. I Liinamaa i Lappo å har vattenståndet stigit ungefär en meter
Naturenlig grundtorrläggning
Naturenlig grundtorrläggning innebär sådan grundtorrläggning på åkrarna, som tryggar vattenledningsförmågan i fårorna och förbättrar vattenkvaliteten. Belastningen på vattendragen minskas till exempel med översvämningsplatåer och restaurering
Torrläggning av odlingsmark
Syftet med torrläggning av odlingsmark är att leda bort för mycket vatten från odlingsområdet. Lämplig torrläggning tryggar en god markstruktur och bördighet.
Klimatförändringens inverkan på grundvattentillgångarna
Klimatförändringen försämrar grundvattenläget under sensommaren. Långa perioder av torka ska beaktas i vattenförsörjningen.
Klimatförändringen ökar belastningen på vattendragen
Klimatförändringen påverkar vattenkvaliteten och vattennaturen på många sätt och alla konsekvenser kan ännu inte förutses exakt.
Underhåll av brunnen
Det är viktigt att hålla ett öga på brunnens skick, brunnsvattnets kvalitet och vattenmängden året om. Många problem med vattenkvaliteten kan undvikas genom att underhålla
Reglering av Esse ås avrinningsområde
Esse ås avrinningsområde Esse ås avrinningsområde har en total areal på 2 054 km2. Sjöprocenten är exceptionellt hög för Österbotten, 9,8 procent. Esse å rinner upp
Reglering av Kumo älvs avrinningsområde
Kumo älvs avrinningsområde Kumo älvs avrinningsområde är det femte största i landet och ligger huvudsakligen i Birkaland, Egentliga Tavastland, Satakunta och Mellersta Finland. Vattnet i
Naturlig hantering av dagvatten
Naturlig hantering av dagvatten ger många fördelar: belastningen på vattendragen och översvämningsskadorna minskar, stadsnaturen blir rikare och man sparar dessutom pengar.
Jord- och skogsbruksministeriet
Vesi on keskeisessä roolissa myös ilmastonmuutokseen sopeutumisessa. Maa- ja metsätalousministeriö pyrkii yhdessä kumppaniensa kanssa ennakoimaan ilmastonmuutoksen haasteita sekä hyödyntämään myös vesiasioissa kiertotalouden ja uuden teknologian
Egna observationer
Du kan spara dina egna observationer om översvämningar, snö, is, tjäle och algsituationen i karttjänsten på vesi.fi. Spara din egen observation
Dammsäkerhet
Enligt dammsäkerhetslagen ansvarar dammägaren för att dammen är säker och fungerar som planerat.
1. Produktiv åkermark
Tillräcklig dränering garanterar markens bördighet och bevarar dess struktur. Dräneringen förbättrar markens bärighet, vilket minskar risken för kompaktering. Det blir lättare att planera när arbetena
Konstgjorda sjöar för många ändamål
Vad är det för mening med att anlägga konstgjorda sjöar i Finland? Vi har ju tiotusentals sjöar sedan tidigare. Varför har konstgjorda sjöar anlagts och
Gränsvattendragen och förvaltningen av dem
Vattendragen följer inte statsgränserna. Älvar rinner från ett land till ett annat och statsgränser kan också vara dragna rakt genom en sjö. Finland har många
Regleringstillstånd
Regionförvaltningsverket är den instans som beviljar tillstånd för reglering av vattendrag. Verket överväger olika synpunkter i samband med prövningen av tillståndet.
Strömavbrott och vattentjänster
Vad händer med vattentjänsterna om strömmen bryts? Kommer det vatten från kranen? Kan jag gå på toaletten?
Principer för klassificering av ytvatten
Ytvattnen klassificeras enligt deras ekologiska och kemiska status. I klassificeringen av ekologisk status granskar man i första hand biologiska kvalitetsfaktorer, medan man i klassificeringen av
Vattenbyggande
Med vattenbyggande avses byggverksamhet i ett vattendrag. Vattenbyggande är till exempel muddring, grävning av fåror, invallning och uppdämning. Vattenbyggande främjar till exempel användningen av ett
Frågor och svar om blågrönalger
Blågrönalger är ett återkommande problem i många sjöar och havsområden varje sommar. Vad är blågrönalger och varför ska jag akta mig för dem? Vad ska
Vandringshinder bryter strömmande vatten
Fiskar och många andra vattenorganismer kan förflytta sig från en plats till en annan endast längs vattenvägar. Deras vandring avbryts om de möter en damm
Restaurering av avrinningsområde
Restaurering av ett avrinningsområde är en central del av varje projekt för restaurering av ett vattendrag. Syftet är att minska belastningen på vattendraget från avrinningsområdet
Konsekvenser av reglering
Med hjälp av reglering ändrar man ett vattendrags naturliga vattenföring eller vattenstånd. Vilka konsekvenser kan det få?
Reglerade vattendrag
Många av älvarna i Finland har dämts upp och många sjöar regleras. Regleringen gäller ändå inte alla vattendrag.
Snömängderna och isarna nära genomsnittliga, i Perho å utökas avtappningen för att försvaga isen
Snömängderna i de österbottniska landskapen ligger nära genomsnittet för tidpunkten. I de konstgjorda och reglerade sjöarna har vårsänkningen påbörjats. För att försvaga isarna i nedre
Damm i vattendrag
Med en damm i ett vattendrag avses en konstruktion där vatten uppdäms till exempel som översvämningsskydd, för produktion av vattenkraft eller för fiskodling. En del
Vad är dagvatten?
Dagvatten är det regn- och dräneringsvatten som leds bort från gårdar och gator.
Hälsorisker med dricksvatten
Den vanligaste orsaken till de hälsorisker som hushållsvattnet medför är att råvattnet är mikrobiologiskt förorenat, det vill säga att det innehåller mikrober som är skadliga
Vattenöversikt för maj: Vattenytorna i sjöarna nådde goda försommarnivåer (landskapen i Österbotten)
I början av maj var vattenföringarna i de österbottniska åarna typiskt ganska stora för tidpunkten. Vattenföringen i Perho å var särskilt stor, på nivån 100
Grundvattnets status och risker
Grundvattnets status är allmänt god i Finland. En del av grundvattenområdena klassificeras som riskområden, där grundvattnets status kan försämras utan skyddsåtgärder.
Syresituationen är dålig i en del av de österbottniska sjöarna
I mars observerades att syresituationen i de österbottniska sjöarna hade försämrats under den långa vintern. Därför undersökte NTM-centralen i Södra Österbotten syresituationen på nytt under
Vattenöversikt för juli 2023: I slutet av juli regnade det ovanligt mycket (landskapen i Österbotten)
Efter att juni varit en torr månad höjdes vattenytorna i sjöarna av nederbörden i början av juli, och i många insjöar uppnåddes nästan normala sommarvattenstånd.
Statens vattenhushållningsprojekt
Staten har genomfört ett flertal vattenhushållningsprojekt som främjar olika sätt att använda vattendragen. Projekten omfattar allt från byggande av konstgjorda sjöar till restaurering av fågelvatten.
Övergripande vattenförvaltning i avrinningsområdet
En ny temasida om vattenförvaltning inom jord- och skogsbruket har publicerats i tjänsten Vatten.fi. På temasidan hittar du tips om övergripande vattenförvaltning i ett avrinningsområde
Hur tryggas dricksvattnet i exceptionella situationer?
Vattentjänstverken är förberedda på olika störningar. Trots beredskapen kan det uppstå situationer där vattendistributionen måste avbrytas. Var får man vatten då? De vanligaste störningarna i
Hur optimeras jord- och skogsbrukets vattenförvaltning?
En heltäckande vattenförvaltning gynnar markägarna. Samtidigt främjas vattenvården och den biologiska mångfalden.
Restaurering av sjöar
I Finland uppstår behovet av restaurering oftast av att en sjö är övergödd, har blivit grundare eller håller på att växa igen.
Torvutvinningen minskar, hur påverkar det vattnen?
Upphör belastningen när torvtäkten avslutas? Det beror på vad som händer med området.
Iståndsättning av avrinningsområden
För att förbättra vattenkvaliteten och den ekologiska statusen i ett vattendrag är det viktigt att iståndsätta ett vattendrags avrinningsområde. Genom iståndsättning av avrinningsområdet minskas den
Vattenkonstruktion
En vattenkonstruktion är en bank, flödesregulator, rörledning, damm eller någon annan konstruktion som gjorts i ett vattendrag i syfte att främja till exempel användningen av
Många nya vattenrestaureringsprojekt i de österbottniska landskapen (landskapen i Österbotten)
År 2023 startar återigen rikligt med nya projekt i syfte att restaurera vattendrag i de österbottniska landskapen. Sammanlagt över 800 000 euro har beviljats eller
Lägsta grundläggningsnivå
Med lägsta grundläggningsnivå avses den höjdnivå under vilken man inte ska placera konstruktioner som inte tål väta, såsom bottenbjälklaget till en byggnad. Den lägsta grundläggningsnivån
Vattenförsörjningsnäten behöver iståndsättas
Vattenledningsnäten och avloppsnäten borde iståndsättas i snabb takt så att antalet rörbrott hålls på en rimlig nivå. Det är viktigt att de som underhåller näten
Kan vi riva dammarna?
Att riva större kraftverksdammar är inte vettigt. Kraftverken producerar utsläppsfri el, som är av betydelse när man försöker dämpa klimatförändringen.
Snön började smälta och vattenföringen i åarna ökade i mitten av mars (landskapen i Österbotten)
Under första hälften av mars var vattenföringen i de österbottniska åarna typiska för tidpunkten. Det varma vädret i mitten av mars ökade vattenföringen i åarna
Finlands miljöcentral
Suomen ympäristökeskus (Syke) on ympäristöalan tutkimus- ja kehittämiskeskus. Se tuottaa tietoja ja ratkaisuja vesien ja ympäristön suojeluun ja hoitoon.
Reglering av Pasvik älvs avrinningsområde
Pasvik älvs avrinningsområde Pasvik älvs avrinningsområde ligger i norra delen av landskapet Lappland, huvudsakligen i Enare kommun. Avrinningsområdets har en areal på 18 403 km2, varav
Reglering av Ule älvs avrinningsområde
Ule älvs avrinningsområde Ule älvs avrinningsområde är det femte största till ytan och det fjärde största till vattenföringen i Finland. Området har en areal på
När torkan slår till
Torka är ett relativt fenomen. Om det regnar mycket mindre än vanligt kommer systemen att sättas på prov.